Det hände 1999 eller 2000.
Jag körde lastbil i stan, fick en kille med en Alfa TGV6 efter mig, (Ni som vet hur den ser ut, vet att den är låååg! ) han låg riktigt nära, detta var förort 70kmh och inte en möjlighet till omkörning. Jag försökte så gott jag kunde med 25 ton lastbil, höll kanske 80.
Spelade ingen roll, killen låg 2m från min akter i alla fall.
Lite längre fram på gatan hade de veckan innan sänkt hastigheten till 50 och satt dit en sån där fyrkantig fasad betong klump, som farthinder.
Jag tyckte det var lite onödigt att ligga riktigt så nära och stressa, så jag tänkte att om jag lägger ut lite där 50 skylten är, så kommer han inte se den, lastbilens luftfjädring kommer tugga farthindret så jag behöver inte bromsa in. Han ligger så nära att han aldrig kommer hinna se farthindret innan han är "airborn".
Mycket riktigt, jag tar ut lite så han inte hinner se 50 skylten.
(Hur skall han kunna se nått annat än mitt skåp, när han ligger så nära?)
Jag håller mina 80 över hindret, precis när jag är förbi, tittar jag i spegeln.
Man ser plastbitar i både höger och vänster spegel, de flyger åt alla håll.
Jag skarattade så jag knapt kunde manöverera, hela vägen till nästa kund.
Killen kör efter, ända in till lastbryggan, han hoppar ur sin bil, kommer fram högröd i ansiktet, han kan knapt se mig för jag ligger dubbelvikt över ratten.
Jag vet inte vad han hade tänkt säga, för när han ser mig skratta så jag får kramp, så vänder han på klacken och åker därifrån. Med en bil som inte ser ut som en bil längre.
Jag har inte sätt människan sedan dess, men jag vågar påstå att den killen håller längre avstånd till framförvarande.