Regga in m50 i 242 -75

Arongustafsson
29 september 2015 · 16 Inlägg

Hej! Jag vet att det finns hur mycket som helst av detta överallt men saken är den att det är för mycket och folk säger emot varandra beroende på vart man tittar så om någon kunde hjälpa mig att få lite klarhet skulle det uppskattas nå enormt, Tack på förhand!

Jag har en 242 -75 som jag tänkte regga in med m50 eventuellt en b6254. har läst sharkys tråd: http://www.garaget.org/forum/viewtopic.php?id=6245 och vet att eftersom den är äldre än -76 krävs inget avgas intyg och man fritt kan byta motor och låda så länge man håller sig inom effekt gränserna(20% ökning från originaleffekt och 10% vridmoment ökning) och genomför en registreringsbesiktning.

Men har även stött på detta
http://forum.savarturbo.se/viewtopic.ph … mp;t=64177

"220HK och 275NM är vad du får ha i en 240 med ventilerade bromsar fram och 1031 axel, motorn du byter till ska ha i original utförande lambdastyrd insprutning och katalysator. På en 75:a är det samma effektgräns som gäller men inte samma krav på avgasreningen dvs du behöver inte katalysatorn eller en lambdastyrd insprutning."

Samt att om jag skulle genomföra en etanolkonvertering så får jag använda mig utav ett eftermarknadsstyrsystem så länge jag med ett bromspapper kan intyga att motorn håller sin originaleffekt.

En Bekant sade även att man kan regga in med en turbo om den håller sig lämpad för en rimlig effektökning(dvs inte tre gånger dubbla original effekten utan kanske 50 hk effektökning från originaleffekten) och man kan intyga motorns effekt med ett bromspapper.

Så låt oss säga att jag att om jag turbo konverterar en m50b20 samt e85 konverterar den så att jag tillåts köra med eftermarknads styrsystem samt fixar ett bromspapper på låt oss säga 200HK och 240NM(om motorns original effekt ligger på 148hk och 190NM) är detta möjligt att regga in med en "vanlig" registreringsbesiktning eller är jag ändå tvungen och gå genom SFRO som ombyggt fordon?
Rätta mig om nått är fel eller om jag är helt ute och cyklar..

Tack på Förhand!smile
Mvh

Knugcab
29 september 2015 · 5 111 Inlägg

Då det är en 75a så får du använda eftermarknadsstyrsystem även om du kör på bensin. Du får även trimma den mer eller mindre hur du vill, turbo eller ej, så länge den håller sig inom 220 hk / 275 Nm.

Datsun King Cab "Daisy Diesel" (1985)
Arongustafsson
29 september 2015 · 16 Inlägg

okej big_smile men om jag turbokonverterar så måste jag fortfarande intyga effekten med ett bromspapper på registreringsbesiktningen? och bränslet är alltså vilket som? Tack på förhand smile

Senast redigerat av Arongustafsson (29 september 2015)

Knugcab
29 september 2015 · 5 111 Inlägg

Ja de kan kräva intyg på effekten ja.

Datsun King Cab "Daisy Diesel" (1985)
Arongustafsson
29 september 2015 · 16 Inlägg

Okej, Mycket Tacksam för svar! big_smile

CarpeDiem German Engineering
29 september 2015 · 9 081 Inlägg

Några punkter från SFROs bygghandbok smile OBS! Lång text! tongue

"En av de vanligaste frågorna till SFRO gäller motorbyte eller trimning av motorn i en befintlig bil. Till att börja med ska man tänka på att det finns två helt skilda saker som påverkar om bytet eller ändringen är laglig.

1. Effekt/vridmomentskrav
2. Avgaskrav (miljökrav)

Båda dessa saker måste man uppfylla för att bilen ska kunna registreras med ändringarna. Observera att en bil alltid ska registreringsbesiktigas om man byter motor till en annan typ än original

EFFEKT & VRIDMOMENT

Effekt och vridmoment är det område som är enklast att förklara, eftersom samma regler gäller oavsett årsmodell på bilen. Däremot gäller olika krav beroende på om bilen kan registreras som ombyggt fordon, eller inte. I det senare fallet talar man om "ändrat fordon", där man till exempel byter motor utan andra modifieringar.

ÄNDRAT FORDON

Här gäller i första hand att man får hoppas på att biltillverkaren skrivit ut generella intyg om vilken effekt och vilket vridmoment som bilen maximalt får ha. Uppgifter om dessa siffror har Besiktningsorganet. Har tillverkaren inte skrivit några intyg är man formellt sett ganska begränsad även om Besiktningsorganet generellt godkänner en ökning av effekten med 20% och vridmomentet med 10% (räknat från bilens ursprungsmotor - inte den starkaste som fanns i modellen)

OMBYGGT FORDON

För ombyggt fordon kan man säga att det finns 3 olika sätt att bestämma vilken maximal effekt (respektive vridmoment) bilen får ha.

1. effektökning med 20% och vridmomentsökning med 10% jämfört med original
2. större ökning med 20% respektive 10% om tillverkaren har skrivit ett intyg för detta
3. större ökning än 20% respektive 10% om SFRO godkänner detta - dock är effekten maximerad till 15kW/100 kg tjänstevikt.

Ett exempel kan vara en Ford Granada 2.0 av 1975 års modell. Denna har 99hk i originalutförande. Om bilen är så mycket ändrad att den kan räknas som ombyggt fordon, så får den enligt punkt 1 ovan ha 99 x 1.20= 119hk.

Punkt 2 faller bort eftersom Ford inte skrivit några generella intyg.

Punkt 3 kan tillämpas om bromsar, hjulupphängningar och förstärkningar i karossen tillåter eller medger mer effekt än de 119hk som punkt 1 ger. Med en tjänstevikt på 1300kg skulle man då alltså kunna tillåta 13 x 15 = 195kW som motsvarar 265hk! En stor ökning som kräver rejäla ändringar av bilen. SFRO bedömer hur mycket effekt bilen klarar och det är långt ifrån säkert att man kan "maxa" 15kW/100kg. En Granada, till exempel, brukar inte godkännas med mer än 230-240hk, om bilen inte är extremt ombyggd.

AVGASKRAV

Avgaskraven, eller miljökraven, är betydligt krångligare att reda ut. Anledningen är att olika krav gäller för olika årsmodeller, beroende på om bilen är ombyggt fordon eller inte.

BENSINMOTOR

Ej ombyggt fordon
Till och med 1975:
Motorn måste ha en sluten vevhusventilation och får max avge 4,5 CO på tomgång. För dessa kan man alltså bygga ihop en helt egen motorspecifikation, förutsatt att man ligger inom gränserna för effekt och vrid. Det går bra att turbokonvertera, blanda och ge toppar, förgasare och annat.

1976 till och med 1992 (tagen i bruk före 1/1 1993):
Grundkravet är att bilen måste ha en avgascertifierad motor i originalskick som sålts i en bil i Sverige.
Om den nya motorn har katalysator, så behövs inget avgasintyg Så länge motorn klarar utsläppskraven för en originalbil med katalysator, och motorn är i originalskick (med original insprutning etc) är det bara att ta hänsyn till effekt- och vridmomentskraven och regbesiktiga.
Skulle man vilja använda en motor utan katalysator krävs avgasintyg, vilket gör det svårare. Så svårt att SFRO inte rekommenderar det.

KOMMENTAR OM AVGASCERTIFIERING
Avgascertifiering är något som görs för motorer som ska säljas i bilar i Sverige. Kravet kom till 1976 årsmodeller och själva certifieringen är en ganska avancerad provning där motorn testas i en viss körcykel. Certifiering kan egentligen bara göras av biltillverkare, generalagenter eller liknande. Observera att dessa avgaskrav betyder att för bilar av årsmodell 1976 eller nyare, är det nästan helt omöjligt att registrera med en motor som på något sätt ändrats. All form av trimning är alltså "otillåten"! Detta gäller oavsett om avgasutsläppen som Besiktningsorganet mäter förändras eller inte. Det är själva principen det handlar om - ändras motorn, så avviker den från det avgascertifierade utförandet - och är alltså "olaglig".

EXEMPEL PÅ MÖJLIGA BYGGEN
För att illustrera de möjligheter som ändå finns med dessa lagar, kan vi ta 3 exempel på möjliga byggen.

Bil av årsmodell 1974
Eftersom det enda avgaskravet är max 4,5% CO på tomgång och sluten vevhusventilation, kan man bygga en ändrad motor utan problem. Som exempel: en Ford Capri 1974 med turbokonverterad motor från Ford Sierra 1987, går alldeles utmärkt att registrera, förutsatt att man klarar kraven för effekt och vridmoment.

Bil av årsmodell 1985

Här finns två möjligheter, antingen byte till en motor utan katalysator, eller med katalysator. Utan katalysator krävs ett avgasintyg, som ibland kan vara svårt att få. Ett typiskt exempel är en Volvo 240 GL 1985, där man vill montera turbomotor, en B21ET från 240 Turbo. Detta är formellt sett helt okej om man får ett avgasintyg från en Volvo verkstad. Men innan man påbörjar bygget måste man försäkra sig om att man verkligen kommer att få intyget - utan intyget går bilen inte att registrera!

Betydligt enklare är det om man väljer en motor med katalysator. Turbomotorn från 940 Turbo (B230FT till exempel), kan man registrera samma 240 GLT 1985 med utan avgasintyg - men motorn måste vara i originalskick! Man får inte byta turbo, inte byta styrsystem och tändfördelaren måste sitta kvar i toppen. Fördelarna överväger och man får en trevligare motor med mindre pappersarbete. Därför är vår rekommendation solklar - vid ett motorbyte dessa årsmodeller (1976-92), välj en motor med katalysator!

Bil av årsmodell 1995

Här måste man hålla isär ett enkelt motorbyte och en större ombyggnad, som gör att bilen kan klassas som ombyggt fordon. Ett enkelt motorbyte blir krångligt, eftersom avgasintyg alltid krävs, och det måste dessutom skrivas av generalagenten eller tillverkaren - det räcker inte med en verkstad som gör det. Ett exempel skulle kunna vara en Opel Astra av 1995 års modell där man vill montera en V6-motor från Opel Vectra. Detta kräver att GM Sverige skriver under avgasintyget, efter det att en Opelverkstad kontrollerat att V6-motorn som monterats verkligen är i avgascertifierat utförande.

Vi vill poängtera att detta intyg kan vara mycket svårt att få, så se till att få ett bindande löfte från "din" generalagent innan du påbörjar ett liknande bygge. Annars är risken mycket stor att du står med en bil som inte går att besikta!

Som ombyggt fordon däremot, är det mycket enklare och bygget är klart genomförbart. Inget avgasintyg behövs så länge motorn har katalysator och är i originalskick

ATT BYTA VÄXELLÅDA
Det är kanske inte självklart, men växellådan är egentligen också en del av bilens avgasrening. Ja, i alla fall från 1993, om man ska använda EU-termer. Sedan dess ingår växellådans utväxling som en del i det europeiska avgasgodkännandet. Det gör att man inte kan byta växellåda hur som helst i lite nyare bilar – i alla fall inte från automat till manuell eller vice versa. Om bilen är tagen i bruk före 1/1 1993,  så är det tillåtet, men inte senare. Ombyggt fordon har dock undantag även från denna regel.

ANDRA SAKER ATT TA HÄNSYN TILL

Ovan har vi gått igenom de viktigaste kraven att ta hänsyn till vid motorbyte. Det finns en sak att tänka på, och det är maximala axelbelastningar. Tillverkaren av bilen har intygat hur mycket vikt som maximalt kan tillåtas för fram- respektive bakaxel. Byter man till större motor finns risken att man går över gränsen.

I många fall kan man komma runt problemet genom att förstärka infästningarna och förstärka eller byta framvagn alternativt bakvagn. Som exempel så finns det till många bilar en kraftigare framvagnsbalk som satt på bilar med största motorn, som kan användas. I andra fall är det klokt att montera framvagn från tyngre modell – exempelvis från BMWs 5-serie om det är 3-seriemodell man bygger på.

SAMMANFATTNING – ATT VÄLJA SITT PROJEKT
Vi ska sammanfatta reglerna runt motorbyten kort, för att underlätta för dig som absolut vill bygga en bil med bytt motor. Genom att tänka till från början, har du betydligt större chans att kunna regga ditt bygge.
Det första rådet är att välja ett grundprojekt som är taget i bruk före 1/1 1993. Det ger dig möjligheten att stoppa i en motor MED katalysator, utan att du behöver krångliga avgasintyg. Dessutom gör du miljön en tjänst!

Råd nummer två är att redan från början bestämma dig för om bilen ska registreras som ombyggt fordon. I de flesta fall ger det möjlighet till större effektökning, och enklare avgaskrav, och är därför en bra väg att gå. Ska bilen registreras som ombyggt fordon måste du byta och/eller bygga om stora delar av bilen. Därför kan det vara lika bra att utgå från en motorsvag grundmodell, eftersom du ändå måste byta bromsar och andra viktiga komponenter.

Slutsats

1. Välj en bil reggad före 1/1 1993
2. Välj en motor med katalysator (i originalskick)
3. Välj rätt modell med tanke på modifieringar som krävs för att bilen ska klassas som ombyggt fordon"

Innehar SFROs bygghandbok så har du frågor, skicka gärna PM :)
Biltransport? Tveka inte att höra av dig :) Skicka PM :)
Vi tar hand om din bil - Eurotransport i Sverige AB
CarpeDiem - Youtube
Arongustafsson
30 september 2015 · 16 Inlägg

CarpeDiem skrev:
Några punkter från SFROs bygghandbok smile OBS! Lång text! tongue

"En av de vanligaste frågorna till SFRO gäller motorbyte eller trimning av motorn i en befintlig bil. Till att börja med ska man tänka på att det finns två helt skilda saker som påverkar om bytet eller ändringen är laglig.

1. Effekt/vridmomentskrav
2. Avgaskrav (miljökrav)

Båda dessa saker måste man uppfylla för att bilen ska kunna registreras med ändringarna. Observera att en bil alltid ska registreringsbesiktigas om man byter motor till en annan typ än original

EFFEKT & VRIDMOMENT

Effekt och vridmoment är det område som är enklast att förklara, eftersom samma regler gäller oavsett årsmodell på bilen. Däremot gäller olika krav beroende på om bilen kan registreras som ombyggt fordon, eller inte. I det senare fallet talar man om "ändrat fordon", där man till exempel byter motor utan andra modifieringar.

ÄNDRAT FORDON

Här gäller i första hand att man får hoppas på att biltillverkaren skrivit ut generella intyg om vilken effekt och vilket vridmoment som bilen maximalt får ha. Uppgifter om dessa siffror har Besiktningsorganet. Har tillverkaren inte skrivit några intyg är man formellt sett ganska begränsad även om Besiktningsorganet generellt godkänner en ökning av effekten med 20% och vridmomentet med 10% (räknat från bilens ursprungsmotor - inte den starkaste som fanns i modellen)

OMBYGGT FORDON

För ombyggt fordon kan man säga att det finns 3 olika sätt att bestämma vilken maximal effekt (respektive vridmoment) bilen får ha.

1. effektökning med 20% och vridmomentsökning med 10% jämfört med original
2. större ökning med 20% respektive 10% om tillverkaren har skrivit ett intyg för detta
3. större ökning än 20% respektive 10% om SFRO godkänner detta - dock är effekten maximerad till 15kW/100 kg tjänstevikt.

Ett exempel kan vara en Ford Granada 2.0 av 1975 års modell. Denna har 99hk i originalutförande. Om bilen är så mycket ändrad att den kan räknas som ombyggt fordon, så får den enligt punkt 1 ovan ha 99 x 1.20= 119hk.

Punkt 2 faller bort eftersom Ford inte skrivit några generella intyg.

Punkt 3 kan tillämpas om bromsar, hjulupphängningar och förstärkningar i karossen tillåter eller medger mer effekt än de 119hk som punkt 1 ger. Med en tjänstevikt på 1300kg skulle man då alltså kunna tillåta 13 x 15 = 195kW som motsvarar 265hk! En stor ökning som kräver rejäla ändringar av bilen. SFRO bedömer hur mycket effekt bilen klarar och det är långt ifrån säkert att man kan "maxa" 15kW/100kg. En Granada, till exempel, brukar inte godkännas med mer än 230-240hk, om bilen inte är extremt ombyggd.

AVGASKRAV

Avgaskraven, eller miljökraven, är betydligt krångligare att reda ut. Anledningen är att olika krav gäller för olika årsmodeller, beroende på om bilen är ombyggt fordon eller inte.

BENSINMOTOR

Ej ombyggt fordon
Till och med 1975:
Motorn måste ha en sluten vevhusventilation och får max avge 4,5 CO på tomgång. För dessa kan man alltså bygga ihop en helt egen motorspecifikation, förutsatt att man ligger inom gränserna för effekt och vrid. Det går bra att turbokonvertera, blanda och ge toppar, förgasare och annat.

1976 till och med 1992 (tagen i bruk före 1/1 1993):
Grundkravet är att bilen måste ha en avgascertifierad motor i originalskick som sålts i en bil i Sverige.
Om den nya motorn har katalysator, så behövs inget avgasintyg Så länge motorn klarar utsläppskraven för en originalbil med katalysator, och motorn är i originalskick (med original insprutning etc) är det bara att ta hänsyn till effekt- och vridmomentskraven och regbesiktiga.
Skulle man vilja använda en motor utan katalysator krävs avgasintyg, vilket gör det svårare. Så svårt att SFRO inte rekommenderar det.

KOMMENTAR OM AVGASCERTIFIERING
Avgascertifiering är något som görs för motorer som ska säljas i bilar i Sverige. Kravet kom till 1976 årsmodeller och själva certifieringen är en ganska avancerad provning där motorn testas i en viss körcykel. Certifiering kan egentligen bara göras av biltillverkare, generalagenter eller liknande. Observera att dessa avgaskrav betyder att för bilar av årsmodell 1976 eller nyare, är det nästan helt omöjligt att registrera med en motor som på något sätt ändrats. All form av trimning är alltså "otillåten"! Detta gäller oavsett om avgasutsläppen som Besiktningsorganet mäter förändras eller inte. Det är själva principen det handlar om - ändras motorn, så avviker den från det avgascertifierade utförandet - och är alltså "olaglig".

EXEMPEL PÅ MÖJLIGA BYGGEN
För att illustrera de möjligheter som ändå finns med dessa lagar, kan vi ta 3 exempel på möjliga byggen.

Bil av årsmodell 1974
Eftersom det enda avgaskravet är max 4,5% CO på tomgång och sluten vevhusventilation, kan man bygga en ändrad motor utan problem. Som exempel: en Ford Capri 1974 med turbokonverterad motor från Ford Sierra 1987, går alldeles utmärkt att registrera, förutsatt att man klarar kraven för effekt och vridmoment.

Bil av årsmodell 1985

Här finns två möjligheter, antingen byte till en motor utan katalysator, eller med katalysator. Utan katalysator krävs ett avgasintyg, som ibland kan vara svårt att få. Ett typiskt exempel är en Volvo 240 GL 1985, där man vill montera turbomotor, en B21ET från 240 Turbo. Detta är formellt sett helt okej om man får ett avgasintyg från en Volvo verkstad. Men innan man påbörjar bygget måste man försäkra sig om att man verkligen kommer att få intyget - utan intyget går bilen inte att registrera!

Betydligt enklare är det om man väljer en motor med katalysator. Turbomotorn från 940 Turbo (B230FT till exempel), kan man registrera samma 240 GLT 1985 med utan avgasintyg - men motorn måste vara i originalskick! Man får inte byta turbo, inte byta styrsystem och tändfördelaren måste sitta kvar i toppen. Fördelarna överväger och man får en trevligare motor med mindre pappersarbete. Därför är vår rekommendation solklar - vid ett motorbyte dessa årsmodeller (1976-92), välj en motor med katalysator!

Bil av årsmodell 1995

Här måste man hålla isär ett enkelt motorbyte och en större ombyggnad, som gör att bilen kan klassas som ombyggt fordon. Ett enkelt motorbyte blir krångligt, eftersom avgasintyg alltid krävs, och det måste dessutom skrivas av generalagenten eller tillverkaren - det räcker inte med en verkstad som gör det. Ett exempel skulle kunna vara en Opel Astra av 1995 års modell där man vill montera en V6-motor från Opel Vectra. Detta kräver att GM Sverige skriver under avgasintyget, efter det att en Opelverkstad kontrollerat att V6-motorn som monterats verkligen är i avgascertifierat utförande.

Vi vill poängtera att detta intyg kan vara mycket svårt att få, så se till att få ett bindande löfte från "din" generalagent innan du påbörjar ett liknande bygge. Annars är risken mycket stor att du står med en bil som inte går att besikta!

Som ombyggt fordon däremot, är det mycket enklare och bygget är klart genomförbart. Inget avgasintyg behövs så länge motorn har katalysator och är i originalskick

ATT BYTA VÄXELLÅDA
Det är kanske inte självklart, men växellådan är egentligen också en del av bilens avgasrening. Ja, i alla fall från 1993, om man ska använda EU-termer. Sedan dess ingår växellådans utväxling som en del i det europeiska avgasgodkännandet. Det gör att man inte kan byta växellåda hur som helst i lite nyare bilar – i alla fall inte från automat till manuell eller vice versa. Om bilen är tagen i bruk före 1/1 1993,  så är det tillåtet, men inte senare. Ombyggt fordon har dock undantag även från denna regel.

ANDRA SAKER ATT TA HÄNSYN TILL

Ovan har vi gått igenom de viktigaste kraven att ta hänsyn till vid motorbyte. Det finns en sak att tänka på, och det är maximala axelbelastningar. Tillverkaren av bilen har intygat hur mycket vikt som maximalt kan tillåtas för fram- respektive bakaxel. Byter man till större motor finns risken att man går över gränsen.

I många fall kan man komma runt problemet genom att förstärka infästningarna och förstärka eller byta framvagn alternativt bakvagn. Som exempel så finns det till många bilar en kraftigare framvagnsbalk som satt på bilar med största motorn, som kan användas. I andra fall är det klokt att montera framvagn från tyngre modell – exempelvis från BMWs 5-serie om det är 3-seriemodell man bygger på.

SAMMANFATTNING – ATT VÄLJA SITT PROJEKT
Vi ska sammanfatta reglerna runt motorbyten kort, för att underlätta för dig som absolut vill bygga en bil med bytt motor. Genom att tänka till från början, har du betydligt större chans att kunna regga ditt bygge.
Det första rådet är att välja ett grundprojekt som är taget i bruk före 1/1 1993. Det ger dig möjligheten att stoppa i en motor MED katalysator, utan att du behöver krångliga avgasintyg. Dessutom gör du miljön en tjänst!

Råd nummer två är att redan från början bestämma dig för om bilen ska registreras som ombyggt fordon. I de flesta fall ger det möjlighet till större effektökning, och enklare avgaskrav, och är därför en bra väg att gå. Ska bilen registreras som ombyggt fordon måste du byta och/eller bygga om stora delar av bilen. Därför kan det vara lika bra att utgå från en motorsvag grundmodell, eftersom du ändå måste byta bromsar och andra viktiga komponenter.

Slutsats

1. Välj en bil reggad före 1/1 1993
2. Välj en motor med katalysator (i originalskick)
3. Välj rätt modell med tanke på modifieringar som krävs för att bilen ska klassas som ombyggt fordon"

Tack så mycket detta bringade mycket klarhet till mig och tar mig ett steg närmare projektet! big_smile
Som jag förstått det skall det alltså inte vara något problem med att köra konceptet m50 turbo med tex VEMS så länge jag håller mig inom effekt/vridmoment gränserna samt kör ventilerade bromsar och 1031 axel samt 4,5%CO avgasvärde på tomgång. Då det är en 75a så slipper jag en massa strul som alla bilar från 76 och framåt behöver ta hänsyn till. smile

Knugcab
30 september 2015 · 5 111 Inlägg

Alldeles riktigt uppfattat!

Datsun King Cab "Daisy Diesel" (1985)
CarpeDiem German Engineering
1 oktober 2015 · 9 081 Inlägg

@Arongustafsson: Inga problem, grabben smile Har också sett att du funderar på etanolkonvertering och hur man går tillväga för att det ska bli lagligt. Kikade i SFROs bygghandbok och såhär står det om etanolkonvertering smile

"Att köra på etanol, eller snarare E85, som är en blandning av 85% etanol och 15% bensin har blivit populärt. Etanolen kan framställas av lite olika varor men i stort sett alltid räknas det som förnyelsebart bränsle och ger inte samma nettotillskott av koldioxid i atmosfären som fossila bränslen (bensin, etc). En av fördelarna med etanol som bränsle är också att det är förhållandevis lätt att få en bensinmotor att fungera med sprit i tanken.

Reglerna som styr etanolkonvertering av bilar för etanoldrift kom i mitten av 2008. Reglerna skiljer sig åt för "vanliga" bilar och för amatörbyggt/ombyggt fordon.

BIL SOM INTE ÄR OMBYGGT FORDON

Det finns 2 huvudvarianter på laglig konvertering. Den ena är att man använder en typgodkänd konverteringssats, den andra varianten är att man själv sätter ihop en sats enligt vissa krav. Den första varianten kräver ingen djupare förklaring men variant två är värd att reda ut i detalj.

Kraven för en "egen" konvertering skiljer sig åt beroende på årsmodell. Om bilen är tagen i bruk 1/1 1993 eller senare, så måste avgasutsläppen provas enligt ett EG-direktiv (70/220/EEG)

Dessutom skall en OBD-kontroll göras. OBD betyder On Board Diagnostic och är ett system som alla moderna bilar måste ha, med ett standardiserat uttag för kontroll av motorns styrsystem.

Därtill ska ett intyg följa, som styrker att materialet i bilen tål bränslet samt ett jämförande effektprov. Dessa prover är dyra och krångliga och för de flesta privatpersoner knappast möjligt att bekosta.

Om bilen är tagen i bruk före 1/1 1993, är det betydligt enklare. Inget speciellt avgasprov behövs utan det räcker att bilen klarar avgastestet som normalt sett görs vid kontrollbesiktningen.

Det finns ändå en del tekniska krav att ta hänsyn till:

* om bilen är "bränsleflexibel", alltså kan köras på både bensin och E85, så måste bilen själv anpassa sig till bränslet - det får inte krävas någon manuell justering.

* konverteringen får inte påverka diagnossystemet (OBD-systemet)

* motoreffekten får inte ändras med mer än 5%

* man får inte manipulera sensorsignaler utanför styrdatorn - alltså inte använda ett "piggybacksystem"

* om bilen bara kan köras med E85 ska den märkas med en skylt, och den ska inte behöva manuell justering av bränslestyrningen för att fungera.

* bränslesystemet (tank, ledningar, etc.) ska tåla etanol, så att inga läckage uppstår.

Reglerna ger alltså ganska stora möjligheter till "hemkonvertering" av äldre bilar. Man får då byta det som behövs för att klara omställningen till E85, även motorns styrdator, faktiskt. Men det gäller förstås att man justerar in allt så väl att man klarar avgastestet hos Besiktningsorganet.

Man får inte heller byta mer än vad som krävs, det är till exempel inte okej att överladda en sugmotor, alltså att i efterhand montera turbo eller kompressor.

OMBYGGT OCH AMATÖRBYGGT FORDON

Ombyggt och amatörbyggt fordon har betydligt enklare regler. Oavsett årsmodell är det egentligen bara två saker att hålla reda på. Motorn ska klara avgasprovet motsvarande en vanlig kontrollbesiktning, och bränslesystemet ska tåla etanolen.

Visserligen får man fortfarande ändra motorn så mycket som krävs för att klara bränslebytet (om bilen inte är så gammal - 1975 eller äldre - att ingen avgascertifiering gäller), men det finns ingen begränsning när det gäller hur ny bil man får konvertera själv. Men ju nyare bil man bygger på, desto svårare är det förstås att ersätta original motorstyrning med eftermarknadsdelar, eftersom systemen är mer och mer integrerade"

Innehar SFROs bygghandbok så har du frågor, skicka gärna PM :)
Biltransport? Tveka inte att höra av dig :) Skicka PM :)
Vi tar hand om din bil - Eurotransport i Sverige AB
CarpeDiem - Youtube
Arongustafsson
5 oktober 2015 · 16 Inlägg

Okej Tack så mycket för all info och hjälp! smile
Men ni är säker på att dessa regler inte binder sig till motorns årgång utan bilens?

Det är nämligen så att en bekant sade att han inte var så säker på att detta skulle gå. Han menade på att trimma hur man vill får man göra på en orginalmotor eller en motor som är äldre än bilen med om jag skulle stoppa i en nyare motor skulle det inte gå att turbokonvertera och om jag skulle stoppa dit ett eftermarknadsstyrsystem så måste jag motivera detta enligt ovan med en 85 konvertering. stämmer detta eller är han inte tillräckligt påläst?

Svar och klarhet på detta uppskattas lika mycket som innan, Tack på förhand! big_smile
/Aron

CarpeDiem German Engineering
7 oktober 2015 · 9 081 Inlägg

Inga problem smile
För att svara på den frågan, gå tillbaka till texten jag infogade från SFROs bygghandbok.

Ja, men tydligen så är han inte tillräckligt påläst.

Innehar SFROs bygghandbok så har du frågor, skicka gärna PM :)
Biltransport? Tveka inte att höra av dig :) Skicka PM :)
Vi tar hand om din bil - Eurotransport i Sverige AB
CarpeDiem - Youtube
Arongustafsson
7 oktober 2015 · 16 Inlägg

Okej Tusen tack för all hjälp nu känner jag mig säkrare på mitt bygge och hjälpen jag fått är jag enormt tacksam över!
Ha det gött! big_smile /Aron

CarpeDiem German Engineering
7 oktober 2015 · 9 081 Inlägg

Det finns mer information på SFROs hemsida smile Vill du veta mer om avgasregler, kika på länken.
http://www.sfro.com/index.php/avgasregler-mm

Innehar SFROs bygghandbok så har du frågor, skicka gärna PM :)
Biltransport? Tveka inte att höra av dig :) Skicka PM :)
Vi tar hand om din bil - Eurotransport i Sverige AB
CarpeDiem - Youtube
Senast i forumet
Diskussionsforum
Projekt
Evenemang