Jag misslyckades totalt.
Jag tog mig verkligen vatten över huvudet, på många vis. Jag visste nog inte vad jag hade gett mig in på när jag skulle renovera en bil. Dessutom visade det sig idag vara lite för mycket rost för mig att på egen hand klara av att svetsa.
Min blå SAAB 9-5. Det som gör det lite sentimentalt är nog ändå att det var min första egna SAAB 9-5 av sedan-modell. Jag hade länge letat en mörkblå eller svart 9-5 sedan. Min dåvarande hittade detta exemplar i Vårgårda. Jag var snabbt iväg och kikade på den. Det var ett väldigt impulsköp som kunde övervägts lite bättre än jag gjorde.
Sedan 2018 har denna bilen stått i ett garage, jag har successivt monterat ned den med anledning av att jag skulle göra ett projekt av den. Ja den är inte helt nedskruvad alltså men ni vet hur det kan vara med bilrenoveringar. Tyvärr har det bara kostat mer än det smakat med hela mitt garage och bilen. Det har tickat pengar varje månad i garagehyra. Fast jag inte ens fått ut något av garageplatsen. Bilen har stått och samlat damm. Jag har knappt hunnit vara ute och fixa med bilen. Jag förstod att det kostar pengar att fixa bilarna men inte vilka summor det skulle bli tal om av det här projektet.
Mycket känslor spelar in på att min dåvarande hittade denna på en annons, jag svarade snabbt och åkte ner för att titta på den, men jag var redan säker på att jag inte skulle åka tåg hem, det skulle bli i en blå SAAB 9-5. Året var 2017.
Tiden har gått, jag och min dåvarande gick isär 2019. Sedan dess har jag själv haft lite tungt att släppa saker och ting. Minnen, värden och mer minnen. Men efter en tids fram och tillbaka-velande har jag insett att jag inte längre har råd med garaget. Min ekonomi är inte jättebra och då måste jag prioritera att få ner kostnaderna. Jag kommer säga upp garaget nu till årsskiftet, bilen hoppas jag få såld som GDS eller reservdelsbil.
