Jag och min fru har en kompis som är ganska rund.
Han sätter i sig i princip allt och det är Adolf min hund!
När han är hungrig dvs alltid får man ingen lugn stund.
En dag när jag var ute på gården för att kratta, satte han i sig sovrummets heltäckningsmatta.
Det blev att till veterinären som så många gånger förr ratta...
Vi fick ge han lite kräkmedel i smyg.
Jodå, han hulkade ur sig en hel sopsäck med tyg.
Där förstod jag också vart de tagit vägen alla mina verktyg...
Fattas det grejer kan man ana vem som varit där, och är det dyra grejer eller onyttiga saker så måste man ju äta upp dem här.
Till veterinären det då bär.
Ni kan ju tänka er hur man i magen efter allt detta får besvär!?
När det är dags för turen
låter det i baken på han som en månraket eller maskingevär.
Att han ingenting lär!?
Det är precis som att om han inte får sätta i sig nåt dyrt eller besvärligt sätter han sig och blir sur och tvär!?
Ett tag var jag och min fru rätt desperata och veterinären om en munkorg tjata,
så satte vi på han den men det var som med vilken mumsbit som helst vi honom mata...
Han åt upp den också sen lade han sig ned för att slappa och lata..
Våran Volvo xc90 blev sig inuti aldrig lik, att hunden satte i sig hela inredningen gav han kolik,
och när vi kom till veterinären sa han -Inte nu igen, det var hans enda replik...
Det har blivit i huset ganska stora renoveringar och reparationer,
och hunden har nog fått några operationer och satt i sig grejer för miljoner.
Men trots allt är han våran kompis och vän så det blir ändå ibland rätt trevliga stunder och lite besvärliga situationer...