Blogg
Bananskalets hemmahörande i bakaxlar 8 juni 2015, 09:51
Ja självklart är det en fantastisk historia, likt många andra om hur diverse husmorsknep håller våra vagnar kvar på vägen år efter år. Ingefära eller ägg i kylaren är väl de mest kända som faktiskt fungerar på en gammal skorv som inte riktigt förtjänar en ny kylare.
Jag har även letat och letat efter den klassiska bilden där en man vid en vägkant lagar ett motorblock med en ölburk men jag hittar den inte. Sannolikt finns bilden i någon av alla de böcker jag läst om Austin Seven. Just denna historia utspelade sig någonstans i Australiens Outback, en vevaxel som gick av slog hål i aluminiumhuset. Ägaren tog isär motorn och förde in en ny vevaxel och reparerade vevhuset med en tillplattad ölburk och araldite. Ja, Austinmotorn är enkel att arbeta med, jag har skruvat isär och ihop två stycken ett antal gånger, men att göra det i halvöknen under solen vid vägkanten kräver sin man.
Bananskalet i bakaxeln är en annan klassiker. Bananskalets fibrer ska linda sig kring glappande drev och elände och på så sätt få den mest krånglande bakaxel att bli tyst. Undrar om man behöver koppla upp sitt diagnosverktyg på BMWn efter att man hjälpt den på traven? Förmodligen.
Apropå bananskal. Zlatan, vårt eget rikssvin, kladdade med ett bananskal på en kameraman häromdagen. Det är ju ungefär som när Sven Erik Magnusson i Sven -Ingvars fimpade en cigarett i en reporters hatt under en intervju. Vad är det för fel på folk? Nu blir det kaffe!
Vart är vi? 16 maj 2015, 09:17
...på väg..? Ja, gårdagens resa gick till Ekolsunds slott där Roverklubben hade sitt årsmöte. Vacker miljö, många vackra bilar. En trevlig afton i gentlemannastil.
Dilemmat kring var och vart fortsätter. Vart gick min resa? Jo från en plats till en annan. Ordet vart används som vanligt för att beskriva en riktning. Var är vi? Ja just nu intar jag morgonkaffet vid matbordet. Vart kaffet är på väg? Ner i magen via smaklökarna där det gör nytta. Var var jag nyss? Ja, på en annan plats som sitter fast i marken.
Om man nu skulle vilja dra en kabel igenom en torpedvägg på en tjeckisk folkvagn så blir ordet viktigt. Var ska jag dra kabeln? (Ja var finns det något litet hål, där eller där eller där?) Vart ska jag dra kabeln då? Jo igenom torpedväggen såklart... Ojoj, klurigt moment 22. Var och vart.
Nej jag är faktiskt inte gnällig. Vart är inte lika med var. För helvete...
Med Wagner genom Upplands inre skogar... 2 maj 2015, 23:28
Gårdagens utflykt var särdeles lyckad. Jag hade fått i uppdrag att testa min motorklubbs rallysträcka, vilket innebar 3 timmars magnifikt resande längs med slingriga skogsvägar mellan Enköping och Västerås.
Sällan har 20 liter bensin använts på ett bättre sätt. Vagnen - färdkamraten - är numera inte bara längre en dröm, vi har nu övergått i ett symbiostillstånd. En våt dröm alltså. Allting är precis som det ska vara. Eller snarare bättre. Bromsar som nyper utan minsta vibration, bussningar som håller oss exakt där vi vill, klimatanläggning som svalkar våra anleten och en ny ljudanläggning som spelar exakt det vi vill att den ska spela. En motor som slungar fram den för hand monterade komplexiteten av stål, valnöt och läder. Precis allt finns där.
Men... Kanske hade resan gjorts bättre i en tysk Bayersk vagn? Kanske hade greppet varit tajtare? Kanske hade växlarna letat sina nya lägen med större exakthet? Kanske hade ljudanläggningen då vrålat Wagners "Valkyria" på högsta volym över det uppländska kullslättlandskapet?
Kanske...
Nya bromsskivor=ny bil 10 april 2015, 14:18
Ojsan hoppsan, de var visst sämre än jag trodde. Eftersom min fantastiska Brittiska vagn Rover Eight Twenty Vitesse Coupe gick igenom besiktningen så var jag sugen på att stå över operation "Smutsa ner mig", men eftersom jag visste att det fanns en spricka i ena skivan och de nya skivorna trots allt ligger i garaget så beväpnade jag mig nyss med en 12-nyckel och en 17-nyckel och skred till verket. Och tur var det. Skivorna var tunna som ett enlagers dasspapper från Willys och lika starka som en kaka knäcke från valfritt bageri i Leksand.
Operationen var över på ca en timme och jag känner mig ganska nöjd med resultatet. Lite snål som jag är så använder jag samma belägg som jag bytte förra säsongen då de trots allt bara gått ett par hundra mil. Vilken skillnad! Balansen är tillbaka, bromsarna drar jämnare än någonsin förr och inte det minsta judder i varken ratt eller lem.
Med facit i handen så är jag benägen att förvåna mig över att bilen faktiskt gick igenom besiktningen. Samtidigt med en viss glädje då jag och besiktningspojken diskuterade vissa saker som skulle bytas, skivorna t ex. Men trots allt, jag hade ju lätt kunnat vara en sådan som snackar mig ur tvåor om det är så det ska fungera. Well, en annan historia. Nu ska jag njuta av våren och en ganska imponerande mellansregisterprestanda. Men först grilla lite oxfilé och knäcka en flaska Valpolicella.
Ännu ett år av problemfritt bilägande 8 april 2015, 10:14
Ja i år var besiktningspojken tvungen att ta en extra vända för att få ner avgasvärdena så helt klart är en service välbehövlig. Jag har redan mina misstankar som lutar åt de kalla stiften jag satte in förra året. Det blir nog en uppsättning BKR6E detta år istället. Sedan blir det inte bättre av att min termostat vill leka Berlinmur 1989.
Så på listan står:
Ny damask till drivknuten (ligger i garaget)
Nya skivor fram (ligger ett par Brembo-skivor i garaget)
Ny termostat (tror jag har en som ligger)
Sedan vore det ju klokt att byta olja och filter.
Ja och jag har ju ett nytt bränslepåfyllningsrör som ligger. Det borde para sig med min bil nu under våren. Faen, det blir visst att dra på sig de vita handskarna.
Men först ska jag glädjas åt blankt protokoll. Igen.
Vilken hastighetsbegränsning ska vi dra ur tombolan denna gång? 14 december 2014, 20:27
När Sven, Eskil och Liselotte på Transportstyrelsen diskuterade hastighetsbegränsningar så var det tydligen någon som spetsat kaffet. Om det nu var de som gjorde det. Kanske var det Catrin och Bertil på Miljöpartiets enhet norr som fallerade? Oavsett vad så måste jag härmed förklara min fundering och förvåning för er icke invigda.
E4 norr om Stockholm har av miljöskäl sänkts till 80km/h. Fyrfilig motorväg. Ja, men okej det kan jag acceptera. Faktiskt. Min bil drar mindre bensin nu, så tydligen är det bra även för mig. Lite segt men det kostar att ligga på topp. Men hur är det med avfarterna egentligen? Ja, ni som är bekanta med området ska få två intressanta exempel att jämföra.
Exempel 1: Avfarten mot Kista, norrifrån. Den nya avfarten som ansluter till E18 mot Oslo. När avfarten öppnades var det 90km/h på motorvägen och ca 50m in på avfarten blev det 50, en hastighet som gällde minst 500meter innan man kom ut på E18 där det var 70. Jag förstår varför, för ingenjören som ritat avfarten hade spetsat sitt kaffe också. Avfarten har nämligen en ganska kraftig böj, enfilig och upphissad i luften med endast ett spensligt räcke att klamra sig fast i för BMW-pojkarna som inom kort sladdar av. Men att köra 50 direkt efter 90 insåg man tydligen var lite fånigt så efter några veckor höjdes det till 70.
Nu är det 80 där. Motorvägen utanför är 80, kröken 80. Jag körde 80 där idag och det går utmärkt men jag skulle inte köra fortare i rådande höst/vinterrusk. Så med andra ord vet jag redan nu att det snart kommer sitta ett antal bilar i räcket.
Exempel 2: Avfarten mot Häggvik, söderifrån. Förut var det 90 på motorvägen. Direkt efter Häggvik blev det 110. (För 5 år sedan var det 110 hela vägen från Kista) Nu är det 80 hela vägen. Avfarten är rak och fin och delar sig i två breda inte speciellt starka kurvor. En mot Stinsen och en mot Danderyd/Täby. Det var 70 förut. Nu är det 60. Det hela känns lite som om fyra-fem icke invigda sl-kortinnehavare suttit på sammanträde och dragit lappar ur en hatt. Eller ritat knorr på en gris.
Att lyfta eller inte lyfta, det är frågan 26 oktober 2014, 18:50
Jag minns en spännande händelse för ett antal år sedan. En på omvägar ytligt bekant från Polen skulle skruva bort ett antal delar från en gammal BMW 320 som stod hemma på garageuppfarten. De två unga polska herrarna som dök upp skulle in under bilen för att få tag på vad-det-nu-var och pumpade därför upp bilen på en mycket ranglig originaldomkraft. Vi tyckte det såg lite vanskligt ut och föreslog att man skulle använda sig utav någon av alla de pallbockar garaget var utrustat med.
-Nej nej, det behövs inte, väste den ena polacken på bruten svenska med en cigg i mungipan samtidigt som han kröp in under bilen som framstod som synnerligen vingligt upphissad. Farsan och jag lyckades trycka in några däck under bilen och valde därefter att gå in och lämna Polens finest på tu man hand för att lösa sina problem med demontering av tysk släde. Trädgårdsslangen fanns dessutom nära till hands så vi kunde enkelt spola bort eventuellt blod om det föll sig så.
Apropå att lyfta. Jag kan även dra mig till minnes att det ofta sker trådlåsningar på garaget med hänvisning till sökfunktionen. Helt okej kan jag tycka, men då blir jag lite irriterad när folk lyfter trådar och får skäll för det. Eller till och med att dessa trådar i sin tur låses. Vad är det för dumheter? Är det öststatsspillror som driver och modererar forumet kan man ibland undra?
Smokey and the Bandit 12 oktober 2014, 01:43
Skulle tro att året är 2002. Jag gled in på en mack och parkerade bredvid en 77-78 Trans Am. Svart, med örn och hela klabbet. Hoppar ur samtidigt som killen som äger bilen som var i min ålder, 30plus, kommer ut. Jag pekar på bilen och säger "Vafan, jag parkerar bredvid Burt Reynolds!" Han spricker upp i ett sjukt stort leende och säger något i stil med att han drömt om detta sedan han var 9 år. Vi växlar därefter bara några ord men förstår varandra till fullo.
Fyra hjul. Kommunikation. Punkt slut.
På resande fot på väg till eller från platser. 13 augusti 2014, 12:26
Landsvägen är ett perfekt vardagsrum. När jag låter min Rover Eight Twenty Vitesse Coupe sträcka ut ordentligt så sker något med kemin i kroppen och känslor av olika sorter rusar i hjärna och kropp. Exakt vad som händer vet jag inte då min kemikunskap är begränsad, men jag vet följande:
Var jag varit, då det är en plats jag lämnat bakom mig.
Vart jag är på väg, då jag färdas i en riktning mot platsen.
Det smärtar i mitt bröst och lärarhjärta att se hur forumet fylls med missbrukandet av ordet vart.
"Vart hittar jag den?"
"Vart sitter den?"
"Vart köper jag den?"
Nej nej nej nej nej nej!!!
Var!!!!
Tryckluft 10 augusti 2014, 18:21
Eftersom British Motor Meet närmar sig så tänkte jag idag göra en liten kosmetisk behandling av mina fälgar på min fantastiska Rover Eight Twenty Vitesse Coupe. Planen var att samtidigt skifta fram mot bak för att se om spårkänsligheten blev bättre då däcken fram är lite snedslitna pga felaktig tidigare hjulinställning. På agendan ligger inköp av nya däck med mjukare sida men jag är inte riktigt där ännu. Och tur var ju det...
Strax före sommaren fick min Vitesse Coupe nya bussningar i framvagnen och ny kamrem. Operationen löpte smärtfritt på bra verkstad och priset var mer än överkomligt. Det jag inte visste då var att mekanikern tyckte att mina hjulmuttrar skulle dras åt med 10000nm. Dagens lilla företagande blev därför större än beräknat, mycket större. Med 1,5m långt stålrör lyckades jag till slut få av alla hjulmuttrar, efter att en dragits rund och hylsa slagits på med slägga. Tyvärr, vilket jag upptäckte först då jag skulle attackera höger sida av bilen, så hade två av hjulmuttrarna delats rakt itu. Den inre tredjedelen med glidbricka sitter kvar och den yttre kom med ut, något jag först inte reflekterade över. Så ja, där står jag nu. Med två halva hjulmuttrar fast som berget ett par centimeter in i mina extremt ovanliga originalfälgar... Jag förstår inte denna fantastiska förkärlek våra mekaniker har till tryckluftsdrivna hjulmutterdragare. Faktiskt.