Berättelsen om Lisas tragiska jul på Solgläntan.
I den lilla byn uppe i Norrbotten där ligger barnhemmet Solgläntan, en gammal rutten byggnad som skulle rivits för länge sen då de är en miljö-fara, att vistas där, men då Sverige inte har hur mycket plats över så får huset vara kvar då de månadsvis kommer nya oönskade barn till Solgläntan
Det är ingen som som bryr sig och speciellt inte om dom barn som kommer, de här är endast en förvaring av samhällets bottenskick som blivit över efter födseln, eller som ingen vill ha eller omhändertagna via sol eller socialtjänsten.
Vad dom allra flesta barnen har gemensamt är att dom är oönskade.
Detta är livet på solgläntan,
Varken mer eller mindre.
Och så är det snart dags för julafton och de är löst på detta sätt, jul är inget problem,
man har aldrig firat jul där tidigare,
och kommer förmodligen aldrig fira heller.
kanske kunde de varit en alldeles underbar dag, för många som förknippar jul med något tragiskt med motgångar och hjärtat i halsgropen, ångesten mm.
Tyvärr är personalen alldeles för slapp, och bryr sig bara om sin lön och gör inget extra för barnen, så detta året likt tidigare år kommer inte bli förändrat.
Lisa som är blott bara sex och ett halvt år, och fortfarande tror på tomten trotts att hon aldrig träffat någon tomte, av flera olika anledningar och så kommer de nog bli så några år till, för på de här barnhemmet Lisa bor på finns de ingen som bryr sig om julen för barnen, men hon har läst några julböcker om tomten, böcker som folk lämnat av då de blivit för slitna, kanske saknas de några sidor, eller vissa av bilderna är överkladdade med gammal knäck, men Lisa är inte den som bryr sig, hon nöjer sig ändå med dom få bilder som finns kvar i böckerna där tomten syns med långt vitt skägg, och den stiliga röda dräkten och enorma luvan och den stora säcken.
Hon drömmer om att en gång få se honom komma ner igenom skorstenen som i böckerna.
Lisa vet inget annat än vad dom säger på barnhemmet de är ingen som pratar om julen där, kanske också just för att de inte brukar firas på barnhemmet, hon mins förra året den här tiden då de kom massa reklamkataloger från leksaksaffärer med massor med fina leksaker i, hon hade sett ut en fin docka och barnvagn som hon gärna ville få av tomten, men tomten dök aldrig upp den 24 december, och då ska man veta att lisa hade ställt ut sin alldeles egen gröt som hon fick av föreståndaren kvällen innan så hon själv blev utan och fick lägga sig hungrig, de va de närmast liknande julmat som dom skulle få under den julen, hon hade varit snäll hela året inför denna dag, redan dagen innan, eller rättare sagt exakt vid midnatt hade hon klivit upp och smugit sig ut från sovsalen och väntat i den stora salen där alla barnen äter i vanligtvis. Lisa har suttit där hela julafton, iförd dom finaste kläderna hon fått via någon hjälporganisation, dom måhända vara lite smutsiga och slitna, men helt funktionella för Lisa, hon kände sig som en av dom barnen i böckerna som hon läst, där stämningen är på topp och alla firar runt trädet med ljus och kulor i, där paketen flödar och alla skrattar och är glada i familjens närvaro dricker glögg och äter lussebullar och är finklädda inför tomtens ankomst.
Lisa har givetvis ingen gran för de är självklart ingen av personalen som orkat bry sig om att ordna det för barnen, dom skulle ju ändå inte få några julklappar. Och så blev de detta året också. Lisa var väl inte helt besviken, hon vet ju inget annat, ingen av dom andra barnen fick ju inte heller något, men hon kunde inte sluta fundera på vad de va som gjorde att tomten glömt henne detta år också, gillade tomten gröten, va hon inte tillräckligt finklädd, va de för att de inte fans något pynt, kanske för att barnhemet saknade en ljusslinga på utsidan i de höga stängsel som ringade in hela barnhemet. Eller var de för att hon inte varit tillräckligt snäll, men Lisa kunde inte minnas en dag då hon skulle kunnat vara elak. Hon ville ju så gärna ha en liten tjej-docka att ta hand om, någon att prata med, att hålla om när mörkret faller på någon som kunde vara hennes vän i den stora otrygga världen.
De är inte långt kvar till jul och de är många där ute som inte kommer få de dom önska sig, tänk då på Lisa som inte fick något, de är många barn ute i välden som inte kommer få den jul dom önskat av tusen olika anledningar, tänk också på att alla inte är lika lyckligt lottade som DIG…allt Lisa vill ha va en docka, så va glad för vad du har och försök ägna en tanke till dom människor som inte är lika lyckligt lottade i vårat samhälle än idag, när du öppnar dina julklappar eller äter all den goda maten som någon bemödat sig att lag för eran skull.
Ej fordonsrelaterade blogginlägg saknar kommentarsmöjlighet