3020
Jag är en besvärlig köpare som prutar av princip 
Dock är jag nöjd om jag lyckas med 500 på en bil/mc för 60k+ 
Vill helst alltid pruta bara för att, känns lite trevligare i själen att ha fått en vara för en liten summa billigare än vad det stod, men är priset bra så är priset bra.
Soderqvist skrev:
tobee skrev:
Jesus! Konstigt att vi svenskar har fördomar...?Ne det är inte alls konstigt!
Jag menar inget illa men nu för tiden skriver jag alltid i mina annonser att jag lägger på direkt om personen inte talar flytande svenska.
Förstår din mening. Tycker dock att det är lite dumt att vissa skriver "talar endast svenska" .. ?? finns möjligheter och lära sig andra språk 
Förstår deras mening men det låter som sagt dumt.
Jag är invandrare (vart jag kommer ifrån har det mindre betydelse för er). Jag pratar flytande svenska. bryter inte på ett ord.. hela hela kitet.
Sålt många bilar åt bekanta. ska dra och kolla på en Saab idag
/Hakke
Personligen håller jag inte på nått jag har till salu. Men jag har i alla fall vett att påtala detta. Om folk inte lägger en handpenning, så är risken att någon annan hinner emellan. Vill de man skall hålla på nått, får de slanta upp.
Man har varit med lite för länge för att gå på den en gång till.
Undantaget kan vara om någon ÄR PÅ VÄG.
Här en historia, inte om köparen, utan säljaren... eller tjah..
För ca 20 år sedan jobbade jag på Volvo. Kom i kontakt med lite olika människor där, bla en kille jag blev riktigt god vän med. Vi började sammåka, var ute o festade mycket ihop, trevlig prick. Men den här killen hade nått "fel", han skulle busa hela tiden.. När man kom ut på parkeringen stod alla torkare upp, speglarna pekade norr/söder, osv... (År ut och år in, samma grej)
En dag blev jag jäkligt trött på människan. (Ja det hände givetvis mer än en gång, med tanke på hur han är.) Så jag tänkte att nu skall han få igen..!
På denna tiden fans inte internet, ville man sälj sin bil, ringde man in en annons i lokal tidningen. Fanns knapt mobil telefoner heller, så man satt hemma hela den helgen annonsen låg inne och väntade på samtal.
I alla fall hade min kompis nyligen köpt en Renault 5 GTE, en riktig liten busbil. Tusen kilo bil med en 1,7 liters 95 hästare under locket. Ett hjul i varje hörn. En gatregistrerad GoCart. Värdet på bilen vid tillfället låg på ca 60-65k, kompisen var nöjd med att hittat denna för 60k.
Jag och en annan polare satte oss ner och skissade på en annons i lokaltidningen. Den löd ungefär...
Annonsen skrev:
Renault 5 GTE (Årsmod.) säljes.
2000mil (Bilen hade rullat normala 8000mil.)
Måste sälj pga utlands flytt.
All utr. plus larm, nya sommar, nya vinter hjul Ny skattad och nybessiktigad.
Bla. bla. bla... Allt superbra och till sist priset.
Pris nu 40'000kr först till kvarn...
Kort och gott, vi ville göra en annons som var för bra för att någon som letar GTI bil skall kunna motstå det. Och vi lyckades över förväntan.
Veckan annonsen skulle publiceras, jobbade vi sent skift (Slutar 23.42) så vi är inte hemma torsdag kväll förän efter midnatt. Annonsen ligger ute fre, lör och söndag...
Kompisen kommer hem på natten och blir lite konfunderad att telefon ringer mitt i natten.
De riktiga bilskojarna väntar inte på tidningen till morgonen, de hämtar den innan midnatt, så de hinner sno russinen ur kakan innan vi andra hinner se dem...
I alla fall...
Nästa dag kommer kompisen över på morgon kaffe. Han ser allmänt grinig och sur ut. (Det är han aldrig annars.) Han berättar...
- Det är någon jävel som lagt ut min bil på annons. Det ringer precis hela tiden, jag kan inte ha telefonen inkoplad, stoppar jag i jacket så ringer det. Jag kan inte ens ringa ut, för jag väntar på en paus i ringsignalerna och lyfter luren för att ringa, så är det någon där... Så telefon är urkoplad.
Innan han fatta att det skulle bli så, hade han svarat i luren när han kom in. Där var någon sa sagt att "han tar bilen" och undrat om det gick bra att komma på en gång, fastän timmen var lite sen.
Kompisen berättade att han han med fyra samtal till mellan 12 och 02.30 innan han drog ur jacket för att kunna sova.
Nästa morgon hade han koplat in telefone för att kunna ringa själv, men det visade sig helt omöjligt. När han än lyfte på luren, så var där någon i andra änden, som ville ha hans bil som han precis köpt.
Hela den helgen, hela näst kommande vecka ringde det...
Han fattade att det var någon i bekantskaps kretsen på ca 20 pers som gjort det, men jag och polarn som var de skyldiga, vi talade inte om det för någon på ett halvår, så de andra var helt ärliga när de skrattade och sa att de inte viste nått, annat än att det var ganska kul.
Men det allra roligaste hade inte inträffat ännu...
Veckan efter, på torsdagen (Vi jobbade tidigt skift) följde jag med kompisen in efter jobbet, vi skulle ta en kopp o tjata lite (Det ringde fortfarande lite sporadiskt) Kommen hem tar han upp sin post och öppnar. Där är ett brev från lokaltidningen, han öppnar brevet och får en räkning på annonsen på nästan tusen kronor. Hans reaktion var helt oslagbar, jag är så glad att jag följde med han just denna dag och fick se ansiktsutrycket... Han var så arg att han inte fick fram ett ljud på säkert fem minuter. Hade jag talat om för han i det läget att jag var den skyldiga, hade han dödat mig där och då. Inget snack!
Men jag höll good min, givetvis skrattate jag så jag nästan trillade av stolen, men det hade vem som helst gjort i det läget...
Han ringde tidningen och de makulerade räkningen, flera månader efter blev kompisen fortfarande alldeles mörk i synen när saken kom på tal.
- Jag skall döda den jäveln om jag får reda på vem det är! Sa han.
Detta att han inte viste vem, var en del av det roliga, inte bara för mig, utan för hela bekantskaps kretsen. Alla var överens om att den som gjort det, inget skulle säga.
Så han fick undra i säkert två år innan jag avslöjade mitt tilltag för han..
------------------------------------------------------------------
När jag sålde min första bil gick jag på en blåsning som kostade mig lite pengar.
Bilskojaren som köpte bilen, ville givetvis inte stå som mellan ägare, fast det sa han inte till mig.
Till mig sa han att om jag ville, kunde han posta ägarbytet, han visade mig några fler lappar som han skulle posta. Jag tänkte det var gott, då slapp jag det... LURAD!!!
Den lappen blev inte postad förän en månd senare, när bilskojaren hittat en köpare till bilen. Så jag fick betala försäkring på bilen en månad extra.
Men det var en billig läxa. Efter det har jag alltid sett till att själv få postat ägarbytet.
Blir det inte rätt, strular det direkt. En bil jag sålde, postade jag lappen, den visade sig inte vara den sist utskrivna, så VV godtjände den inte. Var till att beställa en ny lapp, fylla i, skicka till nya ägaren i Värmland för påskrift. Han skulle posta den till VV...
Lurifaxen fyllde givetvis i ett senare datum, och där stod jag med extra kostnader IGEN...
Fast nu hade jag faktiskt hans underskrift på papper, även om inte VV godtjände den, så var det en underskrift, och jag hade även underskrift på kvittot (Jag behöll en karbon kopia.) Så gubben fick så vackert ersätta mig, eller så gick vi till tinget...
Man kan inte vara nog försiktig nu för tiden.
Allt snack om nysvenskar till trots. (Jag har väl mina fördommar också.) så är dessa två herrar jag nämner, helsvenska. Om man skall vara helt ärlig tror jag inte det spelar någon roll om vi snackar svenska med eller utan brytning, det har väldigt lite med (o)ärlighet att göra.
-----------------------------------------------------------------
Och vist är det iriterande när man lägger upp ett redan lågt pris och någon ringer och bjuder halva det.
Jag orkar inte bli arg på sådant, jag lägger bara på, slösar inte mina stämband , eller den extra sekunden mobilbatteri på sådan "köpare" bara trycker på den röda luren.
Att folk prutar på telefon idag, är för mig OK om de ringer från långväga. Ringer man från Kiruna på en bil i Gbg, måste ju sådant lösas innan. Men när puckot ringer från 10km bort och snacket börjar med "Sista priset kompis"... Det är bara respektlöst. Kom och titta vad du budar på! Pruta sedan!!!
När jag sålde sista Vanen ringde en "sista priset kompis" och bjöd 15'000 när jag begärde 30'000 i annonsen.
Jag sa OK! Kom och hämta den. Då skulle han prata med sin kompis och ringa igen. Gissa om han ringde?
Varför ringa in skambud, om man inte vågar stå för ens det?
Jag var så trött på Chevan när snubben ringde, så jag hade släpt den bara för att bli av med problemet.
Men "kompisen" ringde aldrig... Så istället kom en bilhandlare från Skara och köpte den för 25'000...
Tråkigt för "kompisen" för hade han dykt upp skulle han gjort en ganska bra affär.
Inte var dag som man kan köpa en Diesel Van för 15k... (6.5L)
Delareno skrev:
Hade min avensis på blocket. väldigt fin och påkostad senaste månaderna för ca 15 ooo
Aldrig mer blocket säger jag!!!!!
skrev eventuellt byte till yaris, lupo etc. och ej telefonprutning
Det närmaste bytet som passade in va en 306 kombi 2.0
Men det roligaste va då en gubbe mailade och bjöd mig en volvo f16 !!!!
Hade ju ett x antal "nysvenskar" som bjöd mig spåkambud för bilen och jag drygade mig och ökade priset, frågade i vilken valuta, va de hade i inbyte osv.
Den roligaste "nysvensken" va en kvinna från Örebro som ringde. Bilen låg på 33 tusen kr.
Hon(med en unge 10cm från luren som någon nypt): Snälla jag har ett barn. Jag har bara 30 tusen och måste köpa vagn. Du får 28 för bilen.
Jag: Nej nej de står 33 i annonsen och ej prutning på telefon.
Hon: Snälla
Jag: Nej
Hon snääälla
Jag: Nej!
Hon: är du inte snäll? Jag har barn måste köpa vagn.
Jag: Nej jag har inte fått paket av tomten de senaste åren och jag skiter fullkommligt i din snorvalp. Ungen rammlade väl inte hur helt plötsligt?
Hon: Du får 30 tusen då
Jag: Men skulle inte ungen ha en vagn?
Hon: (börjar jiddra nå tungomål och drar en besvärlje typ över mig)
Jag: klick!
Trött man blir på dessa kebab-tomtar... Och hur kommer det sig att alla bor i Örebro????
Jo vi är ju lite speciella här i Örebro förstår du 
Kristian_V skrev:
Personligen håller jag inte på nått jag har till salu. Men jag har i alla fall vett att påtala detta. Om folk inte lägger en handpenning, så är risken att någon annan hinner emellan. Vill de man skall hålla på nått, får de slanta upp.
Man har varit med lite för länge för att gå på den en gång till.
Undantaget kan vara om någon ÄR PÅ VÄG.
Här en historia, inte om köparen, utan säljaren... eller tjah..
För ca 20 år sedan jobbade jag på Volvo. Kom i kontakt med lite olika människor där, bla en kille jag blev riktigt god vän med. Vi började sammåka, var ute o festade mycket ihop, trevlig prick. Men den här killen hade nått "fel", han skulle busa hela tiden.. När man kom ut på parkeringen stod alla torkare upp, speglarna pekade norr/söder, osv... (År ut och år in, samma grej)
En dag blev jag jäkligt trött på människan. (Ja det hände givetvis mer än en gång, med tanke på hur han är.) Så jag tänkte att nu skall han få igen..!
På denna tiden fans inte internet, ville man sälj sin bil, ringde man in en annons i lokal tidningen. Fanns knapt mobil telefoner heller, så man satt hemma hela den helgen annonsen låg inne och väntade på samtal.
I alla fall hade min kompis nyligen köpt en Renault 5 GTE, en riktig liten busbil. Tusen kilo bil med en 1,7 liters 95 hästare under locket. Ett hjul i varje hörn. En gatregistrerad GoCart. Värdet på bilen vid tillfället låg på ca 60-65k, kompisen var nöjd med att hittat denna för 60k.
Jag och en annan polare satte oss ner och skissade på en annons i lokaltidningen. Den löd ungefär...Annonsen skrev:
Renault 5 GTE (Årsmod.) säljes.
2000mil (Bilen hade rullat normala 8000mil.)
Måste sälj pga utlands flytt.
All utr. plus larm, nya sommar, nya vinter hjul Ny skattad och nybessiktigad.
Bla. bla. bla... Allt superbra och till sist priset.
Pris nu 40'000kr först till kvarn...Kort och gott, vi ville göra en annons som var för bra för att någon som letar GTI bil skall kunna motstå det. Och vi lyckades över förväntan.
Veckan annonsen skulle publiceras, jobbade vi sent skift (Slutar 23.42) så vi är inte hemma torsdag kväll förän efter midnatt. Annonsen ligger ute fre, lör och söndag...
Kompisen kommer hem på natten och blir lite konfunderad att telefon ringer mitt i natten.
De riktiga bilskojarna väntar inte på tidningen till morgonen, de hämtar den innan midnatt, så de hinner sno russinen ur kakan innan vi andra hinner se dem...
I alla fall...
Nästa dag kommer kompisen över på morgon kaffe. Han ser allmänt grinig och sur ut. (Det är han aldrig annars.) Han berättar...
- Det är någon jävel som lagt ut min bil på annons. Det ringer precis hela tiden, jag kan inte ha telefonen inkoplad, stoppar jag i jacket så ringer det. Jag kan inte ens ringa ut, för jag väntar på en paus i ringsignalerna och lyfter luren för att ringa, så är det någon där... Så telefon är urkoplad.
Innan han fatta att det skulle bli så, hade han svarat i luren när han kom in. Där var någon sa sagt att "han tar bilen" och undrat om det gick bra att komma på en gång, fastän timmen var lite sen.
Kompisen berättade att han han med fyra samtal till mellan 12 och 02.30 innan han drog ur jacket för att kunna sova.
Nästa morgon hade han koplat in telefone för att kunna ringa själv, men det visade sig helt omöjligt. När han än lyfte på luren, så var där någon i andra änden, som ville ha hans bil som han precis köpt.
Hela den helgen, hela näst kommande vecka ringde det...
Han fattade att det var någon i bekantskaps kretsen på ca 20 pers som gjort det, men jag och polarn som var de skyldiga, vi talade inte om det för någon på ett halvår, så de andra var helt ärliga när de skrattade och sa att de inte viste nått, annat än att det var ganska kul.
Men det allra roligaste hade inte inträffat ännu...
Veckan efter, på torsdagen (Vi jobbade tidigt skift) följde jag med kompisen in efter jobbet, vi skulle ta en kopp o tjata lite (Det ringde fortfarande lite sporadiskt) Kommen hem tar han upp sin post och öppnar. Där är ett brev från lokaltidningen, han öppnar brevet och får en räkning på annonsen på nästan tusen kronor.
Men jag höll good min, givetvis skrattate jag så jag nästan trillade av stolen, men det hade vem som helst gjort i det läget...
Han ringde tidningen och de makulerade räkningen, flera månader efter blev kompisen fortfarande alldeles mörk i synen när saken kom på tal.
- Jag skall döda den jäveln om jag får reda på vem det är! Sa han.
Detta att han inte viste vem, var en del av det roliga, inte bara för mig, utan för hela bekantskaps kretsen. Alla var överens om att den som gjort det, inget skulle säga.
Så han fick undra i säkert två år innan jag avslöjade mitt tilltag för han..
------------------------------------------------------------------
När jag sålde min första bil gick jag på en blåsning som kostade mig lite pengar.
Bilskojaren som köpte bilen, ville givetvis inte stå som mellan ägare, fast det sa han inte till mig.
Till mig sa han att om jag ville, kunde han posta ägarbytet, han visade mig några fler lappar som han skulle posta. Jag tänkte det var gott, då slapp jag det... LURAD!!!
Den lappen blev inte postad förän en månd senare, när bilskojaren hittat en köpare till bilen. Så jag fick betala försäkring på bilen en månad extra.
Men det var en billig läxa. Efter det har jag alltid sett till att själv få postat ägarbytet.
Blir det inte rätt, strular det direkt. En bil jag sålde, postade jag lappen, den visade sig inte vara den sist utskrivna, så VV godtjände den inte. Var till att beställa en ny lapp, fylla i, skicka till nya ägaren i Värmland för påskrift. Han skulle posta den till VV...
Lurifaxen fyllde givetvis i ett senare datum, och där stod jag med extra kostnader IGEN...
Fast nu hade jag faktiskt hans underskrift på papper, även om inte VV godtjände den, så var det en underskrift, och jag hade även underskrift på kvittot (Jag behöll en karbon kopia.) Så gubben fick så vackert ersätta mig, eller så gick vi till tinget...
Man kan inte vara nog försiktig nu för tiden.
Allt snack om nysvenskar till trots. (Jag har väl mina fördommar också.) så är dessa två herrar jag nämner, helsvenska. Om man skall vara helt ärlig tror jag inte det spelar någon roll om vi snackar svenska med eller utan brytning, det har väldigt lite med (o)ärlighet att göra.
-----------------------------------------------------------------
Och vist är det iriterande när man lägger upp ett redan lågt pris och någon ringer och bjuder halva det.
Jag orkar inte bli arg på sådant, jag lägger bara på, slösar inte mina stämband , eller den extra sekunden mobilbatteri på sådan "köpare" bara trycker på den röda luren.
Att folk prutar på telefon idag, är för mig OK om de ringer från långväga. Ringer man från Kiruna på en bil i Gbg, måste ju sådant lösas innan. Men när puckot ringer från 10km bort och snacket börjar med "Sista priset kompis"... Det är bara respektlöst. Kom och titta vad du budar på! Pruta sedan!!!
När jag sålde sista Vanen ringde en "sista priset kompis" och bjöd 15'000 när jag begärde 30'000 i annonsen.
Jag sa OK! Kom och hämta den. Då skulle han prata med sin kompis och ringa igen. Gissa om han ringde?
Varför ringa in skambud, om man inte vågar stå för ens det?
Jag var så trött på Chevan när snubben ringde, så jag hade släpt den bara för att bli av med problemet.
Men "kompisen" ringde aldrig... Så istället kom en bilhandlare från Skara och köpte den för 25'000...
Tråkigt för "kompisen" för hade han dykt upp skulle han gjort en ganska bra affär.
Inte var dag som man kan köpa en Diesel Van för 15k... (6.5L)
Jag vet inte riktigt vad du menade med kompisen och bilen ??
Åkte ner till Malmö för att titta på en 328 Touring i somras, såg skitfin ut på bilderna och skulle bara ha gått 14k mil.
Väl nere kommer en bmw rullandes, ut kliver en nysvensk klädd från topp till tå i vitt och guldkedja runt halsen. På håll ser bilen riktigt fin ut, lite nämre ser man att ena dimljuset är krossat (stenskott) och front+vindruta ordentligt blästrade. Annars rostfri.
EDIT: Det var då ***, var enda gång jag loggar ut försvinner 2/3 av detta inlägget 
Senast redigerat av Rquired (31 mars 2009)
Delareno skrev:
Trött man blir på dessa kebab-tomtar... Och hur kommer det sig att alla bor i Örebro????
Dom bor inte i Örebro. Dom bor i hela landet, överallt. Fakta!
