1843
Hej frågar experterna 
och undrar fall det här kommer att gå att genomföra
Kaross: Volvo 940 ltt 1998
Motor: Xc90 v8 B8444S
Växellåda: Bmw zf låda
Bakaxel: Volvo 960 delad
Bromsar: s60r
Sen blir det coilovers också
borde väl gå men gäller inte helbils godkänande på dom? så kan väl bli lite tjafs om avgaskrav och liknande men det smidigaste är väl att ringa till transportstyrelsen eller bilprovningen och fråga
Har för mej att när de är ombyggt fordon gäller väll 15kw /100kg också. Annars tror ja nog det kommer funka. Trevligt projekt med Volvo V8 förresten 
Några punkter från SFROs bygghandbok OBS! Lång text! 
"En av de vanligaste frågorna till SFRO gäller motorbyte eller trimning av motorn i en befintlig bil. Till att börja med ska man tänka på att det finns två helt skilda saker som påverkar om bytet eller ändringen är laglig.
1. Effekt/vridmomentskrav
2. Avgaskrav (miljökrav)
Båda dessa saker måste man uppfylla för att bilen ska kunna registreras med ändringarna. Observera att en bil alltid ska registreringsbesiktigas om man byter motor till en annan typ än original
EFFEKT & VRIDMOMENT
Effekt och vridmoment är det område som är enklast att förklara, eftersom samma regler gäller oavsett årsmodell på bilen. Däremot gäller olika krav beroende på om bilen kan registreras som ombyggt fordon, eller inte. I det senare fallet talar man om "ändrat fordon", där man till exempel byter motor utan andra modifieringar.
ÄNDRAT FORDON
Här gäller i första hand att man får hoppas på att biltillverkaren skrivit ut generella intyg om vilken effekt och vilket vridmoment som bilen maximalt får ha. Uppgifter om dessa siffror har Besiktningsorganet. Har tillverkaren inte skrivit några intyg är man formellt sett ganska begränsad även om Besiktningsorganet generellt godkänner en ökning av effekten med 20% och vridmomentet med 10% (räknat från bilens ursprungsmotor - inte den starkaste som fanns i modellen)
OMBYGGT FORDON
För ombyggt fordon kan man säga att det finns 3 olika sätt att bestämma vilken maximal effekt (respektive vridmoment) bilen får ha.
1. effektökning med 20% och vridmomentsökning med 10% jämfört med original
2. större ökning med 20% respektive 10% om tillverkaren har skrivit ett intyg för detta
3. större ökning än 20% respektive 10% om SFRO godkänner detta - dock är effekten maximerad till 15kW/100 kg tjänstevikt.
Ett exempel kan vara en Ford Granada 2.0 av 1975 års modell. Denna har 99hk i originalutförande. Om bilen är så mycket ändrad att den kan räknas som ombyggt fordon, så får den enligt punkt 1 ovan ha 99 x 1.20= 119hk.
Punkt 2 faller bort eftersom Ford inte skrivit några generella intyg.
Punkt 3 kan tillämpas om bromsar, hjulupphängningar och förstärkningar i karossen tillåter eller medger mer effekt än de 119hk som punkt 1 ger. Med en tjänstevikt på 1300kg skulle man då alltså kunna tillåta 13 x 15 = 195kW som motsvarar 265hk! En stor ökning som kräver rejäla ändringar av bilen. SFRO bedömer hur mycket effekt bilen klarar och det är långt ifrån säkert att man kan "maxa" 15kW/100kg. En Granada, till exempel, brukar inte godkännas med mer än 230-240hk, om bilen inte är extremt ombyggd.
AVGASKRAV
Avgaskraven, eller miljökraven, är betydligt krångligare att reda ut. Anledningen är att olika krav gäller för olika årsmodeller, beroende på om bilen är ombyggt fordon eller inte.
BENSINMOTOR
Ej ombyggt fordon
Till och med 1975:
Motorn måste ha en sluten vevhusventilation och får max avge 4,5 CO på tomgång. För dessa kan man alltså bygga ihop en helt egen motorspecifikation, förutsatt att man ligger inom gränserna för effekt och vrid. Det går bra att turbokonvertera, blanda och ge toppar, förgasare och annat.
1976 till och med 1992 (tagen i bruk före 1/1 1993):
Grundkravet är att bilen måste ha en avgascertifierad motor i originalskick som sålts i en bil i Sverige.
Om den nya motorn har katalysator, så behövs inget avgasintyg Så länge motorn klarar utsläppskraven för en originalbil med katalysator, och motorn är i originalskick (med original insprutning etc) är det bara att ta hänsyn till effekt- och vridmomentskraven och regbesiktiga.
Skulle man vilja använda en motor utan katalysator krävs avgasintyg, vilket gör det svårare. Så svårt att SFRO inte rekommenderar det.
KOMMENTAR OM AVGASCERTIFIERING
Avgascertifiering är något som görs för motorer som ska säljas i bilar i Sverige. Kravet kom till 1976 årsmodeller och själva certifieringen är en ganska avancerad provning där motorn testas i en viss körcykel. Certifiering kan egentligen bara göras av biltillverkare, generalagenter eller liknande. Observera att dessa avgaskrav betyder att för bilar av årsmodell 1976 eller nyare, är det nästan helt omöjligt att registrera med en motor som på något sätt ändrats. All form av trimning är alltså "otillåten"! Detta gäller oavsett om avgasutsläppen som Besiktningsorganet mäter förändras eller inte. Det är själva principen det handlar om - ändras motorn, så avviker den från det avgascertifierade utförandet - och är alltså "olaglig".
EXEMPEL PÅ MÖJLIGA BYGGEN
För att illustrera de möjligheter som ändå finns med dessa lagar, kan vi ta 3 exempel på möjliga byggen.
Bil av årsmodell 1974
Eftersom det enda avgaskravet är max 4,5% CO på tomgång och sluten vevhusventilation, kan man bygga en ändrad motor utan problem. Som exempel: en Ford Capri 1974 med turbokonverterad motor från Ford Sierra 1987, går alldeles utmärkt att registrera, förutsatt att man klarar kraven för effekt och vridmoment.
Bil av årsmodell 1985
Här finns två möjligheter, antingen byte till en motor utan katalysator, eller med katalysator. Utan katalysator krävs ett avgasintyg, som ibland kan vara svårt att få. Ett typiskt exempel är en Volvo 240 GL 1985, där man vill montera turbomotor, en B21ET från 240 Turbo. Detta är formellt sett helt okej om man får ett avgasintyg från en Volvo verkstad. Men innan man påbörjar bygget måste man försäkra sig om att man verkligen kommer att få intyget - utan intyget går bilen inte att registrera!
Betydligt enklare är det om man väljer en motor med katalysator. Turbomotorn från 940 Turbo (B230FT till exempel), kan man registrera samma 240 GLT 1985 med utan avgasintyg - men motorn måste vara i originalskick! Man får inte byta turbo, inte byta styrsystem och tändfördelaren måste sitta kvar i toppen. Fördelarna överväger och man får en trevligare motor med mindre pappersarbete. Därför är vår rekommendation solklar - vid ett motorbyte dessa årsmodeller (1976-92), välj en motor med katalysator!
Bil av årsmodell 1995
Här måste man hålla isär ett enkelt motorbyte och en större ombyggnad, som gör att bilen kan klassas som ombyggt fordon. Ett enkelt motorbyte blir krångligt, eftersom avgasintyg alltid krävs, och det måste dessutom skrivas av generalagenten eller tillverkaren - det räcker inte med en verkstad som gör det. Ett exempel skulle kunna vara en Opel Astra av 1995 års modell där man vill montera en V6-motor från Opel Vectra. Detta kräver att GM Sverige skriver under avgasintyget, efter det att en Opelverkstad kontrollerat att V6-motorn som monterats verkligen är i avgascertifierat utförande.
Vi vill poängtera att detta intyg kan vara mycket svårt att få, så se till att få ett bindande löfte från "din" generalagent innan du påbörjar ett liknande bygge. Annars är risken mycket stor att du står med en bil som inte går att besikta!
Som ombyggt fordon däremot, är det mycket enklare och bygget är klart genomförbart. Inget avgasintyg behövs så länge motorn har katalysator och är i originalskick
ATT BYTA VÄXELLÅDA
Det är kanske inte självklart, men växellådan är egentligen också en del av bilens avgasrening. Ja, i alla fall från 1993, om man ska använda EU-termer. Sedan dess ingår växellådans utväxling som en del i det europeiska avgasgodkännandet. Det gör att man inte kan byta växellåda hur som helst i lite nyare bilar – i alla fall inte från automat till manuell eller vice versa. Om bilen är tagen i bruk före 1/1 1993, så är det tillåtet, men inte senare. Ombyggt fordon har dock undantag även från denna regel.
ANDRA SAKER ATT TA HÄNSYN TILL
Ovan har vi gått igenom de viktigaste kraven att ta hänsyn till vid motorbyte. Det finns en sak att tänka på, och det är maximala axelbelastningar. Tillverkaren av bilen har intygat hur mycket vikt som maximalt kan tillåtas för fram- respektive bakaxel. Byter man till större motor finns risken att man går över gränsen.
I många fall kan man komma runt problemet genom att förstärka infästningarna och förstärka eller byta framvagn alternativt bakvagn. Som exempel så finns det till många bilar en kraftigare framvagnsbalk som satt på bilar med största motorn, som kan användas. I andra fall är det klokt att montera framvagn från tyngre modell – exempelvis från BMWs 5-serie om det är 3-seriemodell man bygger på.
SAMMANFATTNING – ATT VÄLJA SITT PROJEKT
Vi ska sammanfatta reglerna runt motorbyten kort, för att underlätta för dig som absolut vill bygga en bil med bytt motor. Genom att tänka till från början, har du betydligt större chans att kunna regga ditt bygge.
Det första rådet är att välja ett grundprojekt som är taget i bruk före 1/1 1993. Det ger dig möjligheten att stoppa i en motor MED katalysator, utan att du behöver krångliga avgasintyg. Dessutom gör du miljön en tjänst!
Råd nummer två är att redan från början bestämma dig för om bilen ska registreras som ombyggt fordon. I de flesta fall ger det möjlighet till större effektökning, och enklare avgaskrav, och är därför en bra väg att gå. Ska bilen registreras som ombyggt fordon måste du byta och/eller bygga om stora delar av bilen. Därför kan det vara lika bra att utgå från en motorsvag grundmodell, eftersom du ändå måste byta bromsar och andra viktiga komponenter.
Slutsats
1. Välj en bil reggad före 1/1 1993
2. Välj en motor med katalysator (i originalskick)
3. Välj rätt modell med tanke på modifieringar som krävs för att bilen ska klassas som ombyggt fordon"
