Gästbok
21 september 2009
Det känns som att jag snuddade vid något som sannolikt kommer få bli en blogg framöver. Men med tanke på hur rörigt jag ser att det blev när jag skulle berätta för dig behöver det nog mogna lite till innan det är skrivklart. Hoppas ändå du förstod vad jag menade? :) Att leva nära någon med tydliga gränser under lång tid så man inte råkar glida in i en relation utan verkligen VÄLJER den medvetet är nog en väldigt bra väg för stabilitet. Kram! :)
21 september 2009
... det väl ändå vara det där som ska vara för att man ska kunna få ihop en livslång relation? Har jag hittills upplevt det med TVÅ personer av alla jag träffat genom åren undrar jag om det inte är till en sådan person jag ska spara min energi till en kärleksrelation. Och i så fall måste det ta tid. För normalt klingar sådant av inom två år, men kan man umgås så länge utan att hinna flytta ihop VET man ju verkligen vad man har sedan? Jag tror man kan hitta det alltså! Lycka till! *KRAM*
21 september 2009
Du, jag ska säga dig att jag har haft (för) många förhållanden genom åren, men bara TVÅ gånger hamnat i närheten av det där fullkomligt osläppbara. Första gången varade det i åtta år, utan att ens vara i närheten av en relation. Rätt jobbigt, men ändå en smak om att det FINNS något som är annorlunda än vanligt "tycka om". Det andra är inte över än, också utan relation, men ändå, tappar fullkomligt balansen varje gång vi ses och är fumlig i flera dagar... Varar en sån sak mer än ett par år måste
10 september 2009
Aha. Partena, det var ju sodexo då på den tiden, men de bytta namn hehe. Min farsa jobbade på partena, kanske du känner igen honom, Ivar Blom, annars så jobbade några andra i min släkt där, Agneta Blom / Hasse Blom / Maria Blom / Micke Blom, du kanske känner igen Blom namnet iaf? :) Kerstin måste du väl iaf känna igen, hon har jobbat där i 30 år nu :D