Ja då var det dags att försöka summera ihop året, på många sätt och vis har det varit ett lugnt år och bilen har rullat rekordlite på banorna i år. Anledningen är väl lite diffus men till viss del bristande engagemang och lust att mecka med bilen, suget att köra har funnits hela tiden så helt förlorad har jag inte varit :-) Framåt mars började jag så sakterliga joxa lite med bilen, det blev ett lugnt tempo men allt eftersom betades lite surdegar av. En sak som upptäcktes under vintern i garaget var ett oljeläckage, det var relativt omfattande men svårt att lokalisera, efter många turer var vi inne på att det var oljetrågspackningen och beslut togs om att byta den vid tillfälle.
Bromsarna satte ju käppar i hjulen för mig 2013 och till i år hade jag testat ännu en grej för att försöka lokalisera felet, nya bromsok köptes, renoverades, målades och samtidigt passade jag på att byta lite slangar och sådant för att minimera alla källor till felet. Dom främre bromsrören behövde ses över eller i värsta fall bytas men det var ett relativt omfattande jobb och vi beslöt oss för att använda det som satt där vilket visade sig fungera bra. Oljeläckaget fortsatte att busa med mig men jag blev mer och mer säker på att det var oljetråget.
Det var nu slutet på Juni och bettan startades upp för första gången i år, en tvätt och lite sådant gjorde underverk för motivationen att komma vidare med bilen.
Dagarna efter detta var det dags för besiktning och montering av ny vindruta, båda sakerna gick bra och bilen var nu klar att köra om än med ett relativt irriterande oljeläckage. Det som stod på agendan var en 2 dagars stint med Procedural racing, i detta var det även inplanerat 2 övernattningar hos 2 goda vänner i trakterna och ni som känner mig vet att det sociala är en viktig faktor. Innan 2 dagars stinten på Mossen fick bilen sig en rundsmörjning, lite nya oljor överallt och avgassystemet fick äntligen en bättre upphängning efter att ha suttit fast med 2 slangklämmor under hela 2013, ett stort tack till Tobbe på Need For Speed som löste detta galant!
Nu var det så äntligen dags för lite körning och premiären skedde på Anderstorp, primärt var jag där i egenskap av funktionär men det blev massor av körning och bilen protesterade inte något nämnvärt, jag fick dessutom träffa massa gott folk och hade ett par riktigt sköna kvällar.
Det var dels med Herr Runebrandt men även med Janne i Värnamo, 2 riktigt trevliga killar som jag alltid har det trevligt ihopa med (förutom när dom kör om mig som vanligt) jag började komma överens med bromsarna även om dom inte var som förr i känslan levererade dom alltid bromskraft och bilen stannade så som jag ville.Under dom 2 dagarna hade jag lite folk i bilen och en noterade att bilen väsnades enormt, jag tyckte det var väl inget men på vägen hem körde jag utan hjälm och då insåg jag att något inte stämde, jag kunde snabbt konstatera att felet låg i diffen eller lådan och efter lite bollande så kunde jag mer eller mindre peka på lådan då alla missljud försvann när man la i femman som är en 1:1 växel.
Länk: www.youtube.com/embed/54kt4OouvkA
Nåja jag kom hem utan problem och jag hade ju en ZF låda i garaget som sedan länge varit på G att byta till. Vi var nu mitt i semestern med familjen och efter det var det bara en månad till årets ringenresa gick av stapeln. Ett oljebyte gjordes i lådan men sannolikheten att det skulle hjälpa såg jag som minimala, oljan var dessutom helt ny ju, men hoppet är det sista som lämnar en säger dom :-) Oljebytet hjälpte INTE om ni undrade. Utöver lådan hade jag tappat bromsljuset (någon på mossen tyckte jag bromsade VÄLDIGT sent när han försökte haka på) och airbaglampan fortsatte trilskas. Efter att ha bytt kontakten under pedalen hade jag bromsljus och efter ett nytt motstånd från Milan och en snabb vända med en diagnosdator (tack Need For Speed) så var även airbaglampan löst. I samma veva bytte jag även till nya bromsskivor och belägg fram, ett grym sving uppåt i pedalkänslan infann sig vilket jag definitivt behövde!
Det stora problemet var såklart lådan och detta måste lösas för att ringen skulle bli av,bytet av låda innefattar ju även kardanbyte då jag skulle montera en kraftigare låda som kom från M3 E36, det fanns inget större utrymme för problem och därav beslutade jag mig att få det gjort av folk som har koll på läget och inte drar sig för att lösa problem om dom uppstår och då trädde Martin Skoog in som en värdefull resurs, Martin har tidigare bytt insug, monterat oljekylning och nåt annat och grejorna ha bara lirat på så valet var enkelt.
Bytet gjorde vi ihop på en halvdag och då fick vi även löst en del andra småsaker (som att vi shimsade upp rumpan en bit), den nya lådan funkade bra dock behöver den ses över någon vinter då den knorrar lite på ettan och det uppdraget kommer Peder på Mobimech att få så småningom. Stort tack till Martin för en bra och trevlig dag i hans garage! En stor börda på mina axlar hade nu släppt och jag såg inga direkt hinder för mina årliga resa till Ringen.Dessvärre fick jag ju stryka Emmaboda och Superstage med Sport Club då detta var precis efter Anderstorp, klart trist då jag var sugen på revansch efter ösregnet sist jag var där.
Tiden rullade på och det blev småsaker som fixades , lite däcksbyte, ny toning av framlampor
streamer i framrutan, bättre belägg bak. Jag monterade även ett nytt lättviktsbatteri i form av ett Odyssey PC680 i skuffen och det blev kanon, för en gångs skull riktigt nöjd med min egen insats!
Oljeläckaget förvärrades plötsligt ganska ordentligt och med hjälp av en väns bekant felsökte vi och hittade troligtvis anledningen till läckaget, mikrosprickor i en svetsning till en oljetempsadapter högt upp på motorn var boven, inget syntes innan motorn var igång och då det var så högt uppe spred det sig över ett stort område innan det droppade ner på marken. Efter att vi svetsat om adaptern så var läckaget bort vilket kändes jävligt bra rent ut sagt. I samma veva byttes även växelspaken (den mellan lådan och knoppen) till M Coupen:s för att få lite kortare slag och känslan blev precis så som jag önskade, kort och tight men inte orimligt överdriven iheller. den främre uppfästningen från lådan runt avgaset monterades också vilket kändes bra. Ett stort tack till Artur för din värdefulla insats, du kommer att få jobba mer på bilen vad tiden lider!
Ringenresan kom allt närmare och bilen förbereddes på allvar, allt som skulle med plockades fram. Simon var över en kväll och hinkade lite pilsner och dagen efter monterade vi hans gamla frontläpp på bettan vilket blev kanon efter att han fick sågat lite i min bil.
I dagarna fixade jag även till ett förbättrat bromsljus bak med 4+1 lampor istället för 2+1, resultatet blev riktigt bra. Nu var det dags för finliret och bilen fick än mer tvagning och började nu fyllas med allehanda attiraljer som kunde vara bra att ha, bilen var när jag var klar mer än välfylld men det är gott och ha med sig lite reservdelar om något händer.Till slut var bilen helt klar och dagen D var ett faktum.
Vi var ett relativt omfattande gäng som skulle umgås därnere i år och en hel del oskulder skulle tas vilket är extra skoj, jag minns själv mina första besök och hur häftigt det var. Vi började dagen med en härlig brunch i mitt garage där grabbarna fick en lätt rundvisning, efter det åkte vi ner till Finnlines och äntrade båten så sakta. Som beifahrer hade jag min nära och kära vän Sköld som är en glad skit att ha med sig, vi har skoj ihop och har en trevlig historik inom motorsport ihopa. resan över till Trawemunde gick bra och båten var helt ok och bättre än jag hoppades får jag säga. Det var roligt att se hur spända och förväntansfulla många av oss var inför detta.
Resan från Trawemunde till målet flöt på bra med ett par stopp för tankning, förarbyte och lite käk, allteftersom smalnade vägarna och skyltarna berättade att vi var alldels strax på helig mark.
Vid 04.30 var vi framme och resan hade varit klart smidig utan störiga moment. Hanne hade lagt ut nycklar så man kunde direkt krypa in och knyta sig några timmar och gissa om det var gött efter resan som trots allt tar lite på en. Framåt niotiden vaknar jag och lastar ur bilen, byter däck, kollar vätskor och allt annat som skall göras och till slut är bilen klar för det den är där för!
Efter lite kaffe och tankning kör vi mot insläppet, vädret är lite molnigt men vi får till ett sub 9 varv jag och Johan Sköld, jeesus va gött och ha fått ett varv och brutit isen! Bilen svarade bra och jag hade inga direkta synpunkter vilket inte är så vanligt första dagen, efterhand kommer regnet och med det en del avåkningar, vi beslutar oss för lunch nere på Christas.
Lite senare blir det mer körning och även ett trevligt varv i en Alfa 4C med Johnny,, en intressant och underhållande upplevelse! Riktigt låg vikt och ganska lagom med effekt gjorde bilen riktigt kvick och flappypaddel lådan var verkligen kvick och gjorde sitt för att höja upplevelsen.
Jag träffar även ett gäng Tyska Compactvänner och snackar lite med dom, Facebook äger när det gäller att odla kontakter så är det bara. Lite senare blir det nåt varv till och Sköld sitter bredvid när vi kör ett 8.23 varv både bakom och framför Andre i sin Cayman S (snyggt kört Andre!) Jag själv får ett riktigt skoj varv bakom en Renault Clio Cup, jag älskar när man hittar någon likvärdig förare/bil sen struntar jag i om det är en Fiat Panda eller Bugatti Veyron. Min medresenär i bilen skulle såklart köra ett varv och det var nu 7 år sedan han körde här, givetvis kom regnet redan efter några hundra meter och det var inte lite regn det kom iheller, nåja vi beslutade oss för att göra ett nytt försök imorn och nu dra oss hemåt för lite tvagning och kanske nåt kallt att dricka.
Efter att ha tjötat lite gott med alla på boendet drar vi oss mot Lindenhof, mitt älskade place! Det blir kalla öl, stor schnitslar och lite gemyt med både locals, gamla vänner och hela resesällskapet. Det tar inte SÅ lång tid innan jag säckar ihop efter ett långt dygn med minimalt av sömn. Gissa om jag somnade gott efter att ha fått skjuts hem. Stort tack till Christos för den insatsen!
Måndag
Vaknar lite halvseg vid halv åtta, promenixgänget hade redan hunnit iväg så jag sätter mig och skriver ett par rader om gårdagen och inmundigar lite välsmakande java. Efter en riktigt smarrig gemensam frukost smider vi planer för dagen, det lutar åt Adenau för att lösa lite praktiska saker.
Jag och Franzetti kör förbi Raeder och pratar lite med Eick den alltid så trevliga och hjälpsamma kompisen här nere. Trevliga bilar att titta på finns det alltid hos Raeder Motorsport
Jag hade planer på att lämna bilen för lite tweaking men det finns ingen tid och andra ställen runt om var galet mkt dyrare så vi skjuter på detta. Vi samlas nu och kör till Adenau, det blir besök på Rewe, Getränktemarkt och Euronics och efter det gemensam lunch på Pinocchio som levererar riktigt smarrig mat i monstruösa portioner, min barnpizza lämnades halväten så förstår ni.
Efter maten åker jag o Franzetti hem o byter däck letar bromsfel på hans bil och en del ger sig ut på en promenad längs med banan (rek, verkligen) Lite senare plockar vi upp promenixfolket i Adenau och dom verkar nöjda med sin runda. Vi åker hem och gör oss iordning inför kvällskörningen och sedan drar vi oss mot insläppet. Själv köper jag ett 25 kort och är med det redo för lite mer bus på det svarta! Vädret är lite typiskt för området, tunga moln och lite mörkt men trots allt uppehåll, man vet aldrig hur det slutar riktigt. Jag får några varv och Redaktör Petter åker med på ett av dom vettiga vilket han åtminstone verkar uppskatta. Bilen är ju tacksam att åka med då den är högljudd, stötig osv det blir liksom MER upplevelse på nåt vis.
Lite senare låter Bertil mig prova hans M5 E34, en ikon som är rolig att ha kört på ringen även om den är för tung och seg i originalutförande, jag åker även med Bertil ett städat varv så som det skall vara i början, vi var båda nöjda efteråt och hans leende sa mig att pokerfejs inte är hans stora grej. Ett par goa vänner från Göteborg dyker upp och jag får mig ett fantastiskt varv i en 1M som är väl så preppad, det blir ett lite stökigt men underbart varv på cirka 7.50 men där fanns massor kvar att ge! Klart godkänd upplevelse iallafall!
Det blir fler varv för egen räkning, jag passerar David i hans 997 där ute och även en ny 520D som körs på yttersta gränsen hela tiden, jag blir lite lätt irriterad då han inte flyttar på sig men till slut tvingar jag mig förbi :-) Det roliga är att Uwe visar sig vara VLN förare och vi blir från den kvällen goda vänner och har efter det träffats en hel del. Jag och André får även nåt trevligt varv denna kväll och killen han levererar verkligen, ny bil och inte många varv på banan och ändå går det så bra, klart impregnerad! Det blir ett sista varv för egen räkning och, varvet börjar sådär och borta i Schwedenkreutz går det förvisso riktigt fort (171 gps fart) men jag får också ett släpp och gör nästan på mig, det hände inget men i dom farterna på det stället är det så lite som skall till för att slutet skall bli helt annorlunda, min laptimer (predictive laptime) sa plötsligt att det var ett lovande varv, trafiken var begränsad så jag gasade på vad jag kunde, partierna togs med blandad framgång men hela tiden fick jag info om att jag körde bra och väl i mål var det nytt personligt med 8.15.48 vilket var riktigt så klart. Banan var nu stängd för dagen och efter att ha pratat lite gott med en bekant i form av Andy Carlile (har rekordet på MC på ringen med 7.06 eller nåt sånt) så blev det att tanka, tvätta rutan och sedan hemåt för en tvagning och en alltid så välsmakande Bitburg! Ikväll blev det besök på Pistenklause då även det stället skall upplevas och om sanningen skall fram så har Lindenhof stängt på måndagar och Tisdagar, nåja det blev en lång rolig kväll med gott om öl, mat och härliga skratt.
Det bidde en bra dag med gott om körning, vettigt väder och inte allt för mycket trafik!
Tisdag
Jag vaknar upp tidigt och ute är det ett härligt väder, internskicket är kanske inte det bästa då vi hade en låååång kväll i går, resten av folket verkar sova och till frukosten skymtar jag bara 2 stycken av hela gänget vilket säger en del. Det ägnades en hel förmiddag åt att hämta nya krafter för oss alla och lite senare bar det iväg ner till Adenau, vi besökte Euronics, lunchade på Asian Bistro (mitt lilla favorit lunchställe), Själv hade jag en sunkig dag av olika skäl och beslutade mig för lite egentid på eftermiddagen vilket kändes bra, Jag åkte bort till Lindenhof och hämtade min jacka, ner till Pistenklause och sniksurfade lite, Pratade lite med Robert Serwanski som var nere och testkörde Koeniggsegg One 2 One bla.Senare åkte jag ner till Eick igen på Raeder, jag fick en rundvisning där vi bla kollade i deras KW verkstad, här finns rubbet och lite till för att modda, underhålla eller reparera KW chassin, klart imponerade! Efter lite snack om mitt chassie åkte jag hem och plåtade mina fjäderben för att klargöra exakt vad jag har för grejor. Jag passade samtidigt på att se över så allt såg bra ut vilket man bör göra lite då och då härnere. Efter en kort men skön vila var det så dags för kvällskörning igen och som om klockan var ställd tornade molnen upp sig när det var dags att öppna banan, men så länge det inte regnar så är det ju ok, det var lagom med bilar vid påsläppet vilket var trevligt, Ola kom med sin hyrswift och skulle köra några varv på egen hand, riktigt trevliga bilar dom där trots sin modesta effekt.
Jag började snacka lite med en ung kille som hade en 125i som han hyrt, det visade sig att han kom från Californien och var här på egen hand och det var premiär på alla vis. Jag erbjöd han att åka med ett varv med mig för att få lite hum om banan och det tackade han ja till (hur han nu vågade det) När dom väl öppnade upp stack vi ut rätt fort och fick till ett hyffsat varv även om det var lite stökigt på banan, en MC lekte självmordskandidat och en bil var nära att preja av oss efter Brúnnchen, nåja jag tror det blev ett 8.39 varv och väl inne i depån åkte hjälmen av och ett stort fett smil avslöjade han direkt, orden “that was FUCKING awsome!” spädde på lite och jag var glad att jag hade kunnat bida med något positivt! Kvällen rullade på och jag fick några varv med hyffsad körning dock inte klockrent då jag liksom inte fick in det rätta flytet. Ola hade bra flyt och André med sin Cayman S körde riktigt fina 8.25, en mkt bra tid för en nybörjare får jag säga!
Johan Sköld fick äntligen köra ett vettigt varv i torrt underlag och utan kaotisk trafik, det kändes så klart bra och jag har inga problem att låta han köra min bil. Kvällens bästa tid för min del blev 8.23 så en bit kvar till nytt rekord är det allt. Efter att kvällskörningen och eftersnacket på parkeringen var avklarad åkte vi hem och gjorde oss iordning, även ikväll blev det Pistenklause, lite god mat och kalla öl samt lite snack om dagen kändes bra, alla var fortfarande lite urlakade efter igår och det blev en av resans lugnaste kvällar för oss alla. Min vapendragare Sköld hade sin sista utekväll då han skulle åka hemåt dagen efter. Lite synd att han bara fick en halv resa men å andra sidan var det 7 år sedan sist och jag tror han var riktigt glad att han fått möjlighet till detta. Väl hemma sussade vi alla gott och drömde härliga drömmar om Nürburgring!
Onsdag
Onsdag morgon började för egen del med kaffe och lite chill på tu man hand vilket är skönt ibland, vädret såg lovande ut och efter hand dök alla upp för gemensam frukost. Det blev en lugn förmiddag på boendet innan vi drog oss ner mot Adenau för ett nyckeltest som föll väl ut, ni som var med vet hur coolt detta var och ni andra får leva vidare i ovisshet,stöter ni på mig nångång lovar jag att berätta en smått otrolig historia om denna nyckel! Lite senare mötte vi upp Herr Odén som dagen till ära joinade oss från Sverige, resan kaxigaste bil får vi nog tillskriva han och hans M5 av senaste snitt, en galet cool och gigantisk M bil! Det blev lite gott snack innan vi beslutade oss för att dra upp till Adenauer Forst och spana in fabrikspoolen lite.
Framme på plats bjöds på härligt väder och ett jämnt flöde av testbilar från Porsche, BMW, Audi, Opel , Mercedes med mera. En del bjöd på lite show och andra behövde inte göra sig till för att imponera men bäst var nog BMW:n som gjorde en rejäl snurra mitt framför oss, allt gick bra men en gnutta tur hade han allt. Vi traskade även ner till Fuchsrörhre och kikade vilket var imponerade, att se bilarna passera på nån meters håll i mycket höga farter är en konstig känsla.
Lite senare ringde matklockan och vi visste inte riktigt var vi skulle käka idag, det blev ett ställe nere i Múllenbach som var nytt för dom flesta av oss, ett lugnt fräscht ställe med medelmåttig mat. En stund senare var vi alla mätta och beslutade oss för att köra vidare, ett besök nere på Getränktemarkt för att se till så att ölkylen inte var helt tom fixades till.
Vi passade även på att tanka upp bilarna innan vi åter äntrade boendet och där förberedde oss för kvällens körning. Johan Sköld fick samtidigt som vi förberedde oss skjuts till bussen då det nu var dags att åka hem för han , lite trist men vi hade haft ett par coola dagar ihop!
Det blev en rätt bra kväll på banan med herr Odén som passagerare och André framför oss, vi fick till en riktigt cool video på min bil och imorrn skulle vi göra likadant med Andreés bil.
LÄNK: www.youtube.com/embed/hEnU_CTLCnY
Det blev givetvis lite andra fina varv, det var lagom stökigt men vettigt väder så jag klagar inte. Efter att vi hade rundat av körningen var det en snabb tankning och sedan hem för lite tvagning och en kall medan vi gick igenom körningen. Lite senare tog vi oss till mitt älskade Lindenhof som varit stängt ett par dagar, här känner jag mig hemma! Det blev god mat och god öl i sällskap med massa goda vänner, kvällen blev lång men till slut traskade vi hemåt, en promenad på cirka 30 minuter vilket gör gott innan sängdags.
Vi somnade gott allihopa efter en bra dag på alla vis och det var NU som resan tog en helt ny vändning för egen räkning. Om historien om nyckeln var fantastiskt ( i positiv bemärkelse) så var det som hände nu det motsatta, fantastisk men i negativ bemärkelse. Jag trillade under högst udda omständigheter så illa att jag fick åka till sjukhus mitt i natten, det blev efter omplåstring av en nunna och röntgen operation mitt i natten, och med rejält med morfin i kroppen minns jag bara delar men smärtan var borta iallafall :-) (sår på en fot,ont i revbenen och ett seriöst båtbensbrott) teorin är att jag gått i sömnen men inget vet och det har grubblats massor på detta.
Nåja härifrån ändrades såklart spelreglerna för mig totalt. Efter cirka 15 timmar på sjukhuset tröttnade jag och undrade om jag inte kunde få lämna vilket jag fick efter samtal med läkaren, jag fick klart för mig att ny operation väntade väl hemma i Sverige. Ingen hade väl kunnat vänta sig detta men nu var det bara att gilla läget och efter att ha löst lite praktiska saker så var jag på fötterna igen och började fundera över bilen och hur jag skulle lösa det, att köra bilen någon längre sträcka var uteslutet med handen nyopererad och knaprandes smärtstillande.
Torsdagen var väl ganska omtumlande på alla vis och det snurrade runt i skallen vad tusan som hänt och hur framtiden såg ut osv.. Nåja jag pallrade mig upp till banan och försökte njuta lite av kvällen och alla bilar och vänner.Jag vet att det vid nåt tillfälle rådde lite lynchstämmning på parkeringen då något smartass hade släppt olja på en helt galet lång sträcka av banan och fortsatte vidare in på parkeringen, så vem som var boven var inte oklart om man säger så, det enda jag hörde var att bilen ställdes på sock av någon, så pass förbannade var folk och det med all rätt! Lite senare blev det besök på Lindenhof för lite mat och dryck, givetvis blev det en avslagen kväll åtminstone för egen räkning, övriga medresenärer hade iallafall besökt Moseldalen och haft en vettig dag, det blev både spagetthiglass, vinköp och fin lunch innan dom snällt nog besökte mig på sjukan. Jag kom hem tidigt de här kvällen och försökte sova så gott det gick men i ärlighetens tecken var det inte helt enkelt, allt var lite lätt bisarrt och overkligt.
Tanken var att åka hem på måndagen men som ni kanske förstår blev det lite changes of plan, bilen fick jag ställa här nere och hämtas längre fram så först gällde det att hitta en parkering och det löste sig rätt bra tycker jag.
Sedan var det till att hitta skjuts hem och även den biten fixades till bra och hemfärd blev planerad till lördag med David. Vad som hände resten av tiden minns jag inte riktigt, dels åt jag gott om smärtstillande men sedan förde jag inga anteckningar vilket för mig är ett krav för att kunna rekonstruera vad som hänt. Det var under omständigheterna några halvt hyffsade dagar, jag levde, hade vänner omkring mig och bilen var hel, visst hade jag det skitjobbigt med handen och var väl inte helt nöjd med händelsen men det kunde varit värre.
Resan hem gick smidigt och jag var ytterst tacksam för Davids insats, även ett stort tack till Herr Starkman för hjälpen att packa bilen mm. och till Odén för skjuts mitt i natten. Övriga som skall tackas får själva ta åt sig av denna TACK! vad som gällde nu var fokus på handen och sedan på att få hem bilen. Framtiden visste jag inget om just nu men med tiden insåg jag att handen aldrig skulle bli den samma, det här kommer jag att ha med mig resten av livet, kanske man skrattar åt det senare men nu var det knappast skoj för mig.
Så i korta ord blev det en bra resa på många vis men med trista inslag för egen räkning, bilen lirade på bra och det finns inget ont att säga om den, jag fick ju till och med med mig hem en ny rekordtid vilket jag blev glad för. Jag träffade många vänner, jag fick folk att uppleva ringen från insidan utsidan och påsidan :-) vilket var en kick för oss alla. Bäst var nog den unga killen från USA och den glädjen jag såg hos han efter ett varv med mig, sådant lever jag på ett tag.
Väl hemma så var det ganska lugnt för egen räkning, vi hade en kunddag med Förenade Bil där ett gäng av oss från BMW Sport Club hjälpte till med arrangemanget, det var lite coaching, flaggning och allmän hjälp där det behövdes. Det var en riktigt trevliga dag både för oss och för kunderna. Alla fick testa trevliga bilar på allmän väg och samtidigt fick alla köra sig trötta på Ring Knutstorp. Själv blev det några varv i en 428 och en kort test av I8 en bil som såklart imponerar men några hundra hästar till hade passat den fantastiskt läckra formen bilen har.
Dagen efter var det avslutning på Ring Knutstorp med BMW Sport Club och det kändes konstigt att stå bredvid och titta på, de tär ju trots allt min favoritbana nummer 2, men har man ingen bil och handen är som den är fick detta duga och fördelen var ju att man hann säga hej till folk, plåta lite och lukta på alla brända bromsar.
Senare på kvällen var det avslutningsfest i Löddeköpinge på Lucys, en klart rolig tillställning men det toppas grymt av efterfesten med med Abbe, Frykis och Samuel Johansson med sitt team, underbart skoj trots att vi befann oss på en stor parkering långt in på natten. Ett minne jag sent skall glömma pöjkar o töser! Så lite konstigt nog var den enda aktiviteten jag deltog i som Sport Club höll i avslutningsfesten
Årets körningar sträckte sig alltså till 2 dagar på mossen och kanske 20 varv på ringen samt en kunddag med Förenade Bil på Ring Knutstorp, jag klagar förvisso inte men det blev ännu ett mellanår med allt vad det innebär. Vi hoppas såklart att 2015 blir ett bättre år på alla vis.Utöver “min egen” resa till ringen fick jag möjlighet att hänga med David på 2 resor ner, dels en under sommaren och det var en fantastiskt resa på många vis, vi hade sjukt roligt hela tiden , bra väder och träffade massor av folk, det blev en del åkt och även om jag föredrar att själv köra var det gott nog att åka riktig sportbil på banan. sommarresan var vad vi trodde årets resa men så kom ju min egen resa och toppade upp det med sina galenheter.
Det blev ju även en “bonusresa” för att hämta hem bilen och även om det var ganska kort (fre-mån) var den riktigt trevlig, jag träffade massor av locals och andra goda vänner, vi hade en helt fantastisk dag på årets sista VLN där jag och David blev runtvisade från topp till tå in i skrymslen som få varit i och på ställen där all världens racingcelebriteter varit, det var en extremt lyckad rundvisning som jag aldrig trodde jag skulle få uppleva. Vi hade några fantastiskt trevliga kvällar på Lindenhof och även dom genererade minnen som man kan njuta av under årets mörka månader. Ett extra tack till David, Renate, Majid och Glenn ni gjorde året lite extra bra för min del!
Bilen var planen att själv köra hem och det var något jag inte såg framemot, handen var 6 veckor efter operationen i Sverige fortfarande jobbig att ha och göra med på många vis. Det slumpade sig så bra så att en ny vän behövde komma hem lite oplanerat och tog då min bil hem medan jag än en gång åkte med David hem, en ypperlig lösning för oss alla.Bilen hade stått bra parkerad men dessvärre såg jag när vi baxade ut den att någon klåfingrig hade snott en backspegel vilket såklart var trist, dock var det i det stora hela en bagatell. Stort tack till Andreas för hjälpen med bilen det var klockrent!
Jag vill först tacka alla vänner för en rolig säsong, utan er hade det bara varit halvskoj så är det, en del av er förtjänar ett extra tack för er omtanke, vissa situationer visar ganska snabbt vilka som är ens riktiga vänner och det var lärorikt. Årets största tack går till David, vi har för det första haft otroligt skoj i år men det har också varit en grym uppställning på olika vis från Davids håll, en del har jag svårt att matcha men jag hoppas min uppskattning av dig som vän framgår! Jag vill även rikta ett grymt stort tack till Renate, Majid, Helga, Glenn, Tomas Surges, Uwe, Sonja och alla nya bekantskaper jag lärt känna här nere, svenskar som tyskar.
Framtiden
Hur ser då framtiden ut för mig,bilen och intresset motorsport samt mina besök på ringen?
Gällande ringen och dess existens så vet vi inte riktigt hur det kommer att se ut men att det försvinner är jag inte direkt orolig för men viss risk föreligger att det ske förändringar som inte passar alla, dock kan vi bara spekulera tills vi vet mer i början på nästa år. För egen räkning så är listan på åtgärder lika lång som vanligt inför vintern och om vi skall följa traditionerna så är den mer eller mindre orörd till våren, dock så känner jag ett visst sug efter att pilla med bilen i år så förhoppningsvis kan vi beta av lite smått i vinter, tankar har funnits om att ställa bilen nere vid ringen nästa år för att om möjligt komma ner lite oftare och köra men vi får se, jag är i vanlig ordning inte speciellt väl bemedlad och vi får skilja på dröm och verklighet. Jag tror dock att parkera där nere och stryka svenska körningar spar en del pengar som man isåfall kan lägga på varv o soppa nere på ringen, varven där är snälla mot både bromsar och däck jämförelsevis.
Det jag mest av allt ser framemot med bilen just nu är ett nytt spakställ, jag vill väldigt gärna måla åtminstone golvet fram som ser trist ut. höger bakskärm är angripen av rost efter en akut “valsning” 2013 och det blir en breddning ala FF om jag bara tar mig i kragen och påbörjar detta. Utöver detta finns såklart lite annat skoj men mer om det framöver. Tanken är att prova på 17” till nästa år och mer gummi hade varit trevligt dock har jag ett liiiitet problem, jag tror inte jag får plats med bredare gummi när jag skall transportera det, måhända 4 st 235 däck funkar men sedan tror jag det blir tight som fan. Nåja det är ett äkta ilandsproblem :-)
Vad det gäller svenska banor och framfarten på dom känner jag mig lite mätt, ok Knutan blir jag inte mätt på men i övrigt känner jag inget sug alls för tillfället och det känns faktiskt helt ok, alla som känner mig det minsta vet var min passion ligger och varför då inte odla det lite mer ett år och se vad det blir av det, jag menar våra svenska banors existens känns betydligt säkrare än ringens och då är vi ju ändå rätt pressade här hemma med miljö och bullerkrav som hela tiden överträffar varandra. Att en hög goda vänner växlat över till BMW Cup, några har försvunnit helt och andra har bytt till andra klubbar, tävlingsformer påverkar också såklart, gemenskapen finns kvar men inte den nära som är viktig för mig då jag har ett stort behov av det sociala liksom.
En liten liten orosfaktor finns för min hand/arm men egentligen bör det inte vara några större problem och egentligen skall jag bara hålla tyst, känns det motigt så kolla in dom trådar på rejsa vi har med vänner som har det betydligt bråkigare med att röra sig och ändå levererar totalt! Näe lite omtänk och fokus så skall det säkert bli bra även om det just nu i mitten på november lite mer än 2 månader efter incidenten fortfarande är motigt.
Hmm blev det ett väldigt neggo inlägg här om framtiden? Det var inte meningen, jag känner och ser inte framtiden som mörk utan tvärtom finns det en del saker att längta till! Nästa år skall jag följa Fartfabriken och Blixtens Cupdeltagande och det skall bli skitskoj, grabbarna är grymma på alla vis och ser inga problem utan hittar lösningar på allt och bara levererar, vem vet till och med Simon kanske får fart på sin veteranare nästa år.