Jag heter Raul Adolf af Phestar. Jag mest hela dagen bilar testar. Månget konstigt folk och dåliga bilar mitt tålamod ständigt påfrestar.

En del verkar mest i samma beteende slagit rot, att försöka besikta bilen tagen direkt ifrån bildemonteringen och avlägsen skrot!?
När det blir 30 tvåor blir det mest om ”spanska flaggan” ett ganska överhängande hot.
Sen när dem inte förstår svenska heller skulle jag för högt blodtryck vilja söka bot.

Ibland får man se upp! Man kan få hålla andan när man vissa bilar ska köra in för att syna under lupp. Det kan lukta i dem mycket parfym eller soptipp och prupp!

Ibland kastar vissa individer min dag omkull, särskilt när de dyker upp i sin bil både påtänd och full, som dessutom lyckas få sin bil baklänges i rull.

Vet inte varför det skall vara på detta vis, ibland får jag mest ringa polis, särskilt när folk inte har nåt ansvar alls och beter sig som en gris.

En gång dök en gubbe upp med en stor båt. Han var klädd för fiske i byxor av galon för att inte bli våt, han betedde sig underligt och när vi testade bilen satt han och sjöng högt på en låt!

När hans bil upptäcktes vara överlastad med cement började situationen spåra ur, det tyckte även min kollega Kenth, Efter han åkt kom hans son och letade honom och gubben saknade både körkort och var tydligen dement!?

En bil hade varit i över 65 tusen mil en trogen slav. När jag skakade framvagnen lossnade stötfångarna och en sidodörr sen gick bilen av.
Den bilen fick gå i grav.

Ibland när jag kommer till station blir det mest en stökig situation. EPA folket har haft kvällen innan fest och slaktat soptunnor, bakaxlar och en och annan vägkon. Utbrunnen epa har man funnit efter någon bokstavligt talat burnout fason.

En dag blev jag ut för en bluff. När en dam körde in sin slitna bil ej så tuff, som kompensation när jag var nere i gropen satte hon sig på huk och visade sin bara muff. Chockad av situationen drömde jag mig bort till min segelbåt med ruff. En kollega kom och väckte liv i mig med en knuff.

En figur satt vid sin tur i bilen kvar. När jag påtalade att det var hans tur frågande han mig varför han var där och vart han var!? När han klev ur saknade han även brallorna och var om baken bar.
Bara en till i mängden som skulle sluta köra på äldre dar.