Är det inte bättre att vara lycklig och fattig än rik och olycklig?? Det bästa hade ju i och för sig varit att vara både rik och lycklig, men det är ju för mycket begärt. Iallafall nu. Så jag ska satsa på att bli fattig och lycklig! =P
Mitt liv har varit helt upp och ner de senaste månaderna, jag har verkligen varit nere på botten. Även om allt fortfarande är sjukt jobbigt så kan jag se ett slut och en början på något nytt, och jag kan knappt bärga mig!
Jag ska snart säga upp mig, jag vet egentligen inte vad jag väntar på... "när känslan är inne så" (haha.. internt skämt från en kille i helgen). Nämen, ja.. just do it liksom. Då kommer jag bli fattig... lycklig vet jag inte, men det stället drar ner mitt humör så jag hade iallafall mått bra mycket bättre!
Sen finns det somliga människor som jag tror, helt ärligt, vill att jag ska må dåligt. Den personen kommer säkerligen inte ens läsa detta.. men jag vill bara säga att, jag bryr mig inte. Orka lägga energi på att vara arg och ledsen på någon. Vad hjälper det? Mår jag bättre..noo. Nä, så nu skiter jag i ALLA som påverkar mig negativt.
Nu är det bara JAG, JAG och JAG som gäller!