Häromdan åkte jag och min fru in till stan och handlade i en affär.
Vi var där bara i fem minuter, och när vi kom ut höll en polis på att skriva en parkeringsbot.
Vi gick fram till honom och sa: ”Hej! tänk om du skulle visa lite hänsyn och ge oss pensionärer en chans”.
Han ignorerade oss och forsatte med att skriva boten. Jag kallade honom Nazistsvin.
Han stirrade på mig och började skriva en ny bot för slitna däck. Min fru kallade honom för kukhuvud.
Han skrev färdigt bot nummer två och satte den under vindrutetorkaren tillsammans med den första.
Så började han skriva en tredje bot.
Det fortsatte cirka 20 minuter, ju mer vi förnärmade honom desto fler böter skrev han.
Personligen brydde vi oss inte alls om det. Det var inte vår bil.
Vi kom nämligen in till sta´n med buss.
Vi försöker att ha det lite roligt varje dag nu när vi har gått på pension. Det är viktigt i vår ålder.