Genom jobbet fick jag möjlighet att skaffa mig en "bil 2.0". Sedan 1 december har jag därmed haft nöjet att glida runt näst intill ljudlöst i en blå Tesla. Det är "bara" en 85D (i mitten av accelerationsspektrumet) men den tar sig fram riktigt bra ändå måste jag säga. Jag har vant mig en aning själv, men stampar jag fullt från stillastående så känner jag ändå ett härligt sug i magen. Och det roligaste är förstås att överraska medpassagerare, som efter att jag frågat om lov tror att dom är beredda. Det är dom oftast inte. När Teslan skjuter iväg så är det med besked. Sprinten till 100 må ta strax äver 4 sekunder vilket många "bil 1.0" här på garaget kan matcha, men det som är så härligt med Teslan är att all kraft finns direkt i botten av registret från 0 varv per minut. Det innebär att känslan i början av accelerationen påminner mer om "Kanonen" på Liseberg än en traditionell sportbil.
Vi syns på vägarna gott folk!