Suck och pust. Inte nog med att jag haft influensa sen i lördags kväll. 39 graders feber och värk överallt och en mjukkokt hjärna som gör ont varje gång den slår emot skallbenet... UFF.
Jaja, har kämpat mig igenom dagarna, några minuter i taget, ätit här vid datorn, pratat med vänner (värdefulla vänner, tack för att ni finns!) och sovit och varit ute på baksidan med hunden ett par tre gånger om dagen så han fått springa fritt i skogen en stund.
Och nu idag börjar det vända. Febern sjunker äntligen, även om jag fortfarande är helt groggy. Idag har jag också yrsel, men det är rätt typiskt för virus och mig.
MEN som pricken över iet började jag blöda näsblod förut. Inte vanligt droppande stillsamt. Nädå, ett explosivt, sprutande näsblod. Lämnade spår efter mig genom hela lägenheten när jag tog mig till badrummet. Där inne splattade jag väggen när jag tog handen från näsan...
Kämpade nog nästan en halvtimme innan jag fick någotsånär hejd på det, och det rann verkligen hela tiden! Så fort jag fått in en tuss försökte jag torka av det värsta i badrummet, varpå det såklart blödde igenom tussen och började droppa igen, och när jag då skulle byta tuss - splatt... :P
Jag borde nog köpa hem sån där blodstoppande vadd... :)
Nå, nu är det hejd på det hela, jag sitter vid datorn och pratar med några vänner och har det faktiskt rätt bra. Äter, vilar och fluffar hunden, och gör inget mer alls om dagarna, utan försöker bara bli frisk igen... :)
Hoppas, hoppas, hoppas jag blir bra snarast och repar mig så fort att vi inte behöver skjuta upp saneringen. Operationen har så stora infektionsrisker att det krävs att jag är i gott skick för att vi ska kunna genomföra den, och tajmingen passade mig utmärkt eftersom Sebbe kommer ner veckorna efter och gör sin praktik. Det är en trygghet att ha en vän som flyttar in hos en veckorna efter en operation som kan ställa till det för en...
Nå, ska ta mig vidare genom detta, tack för glada tillrop!
Puss // Ellen :)