Har missat att blogga några dagar, har helt enkelt varit lite mycket... :)
Jag har lite svårt att acceptera att jag behöver återhämtning också, och blir frustrerad när jag inte hinner med allt jag vill. Således väljer jag det roliga och så faller resten...
Därmed kan jag säga att lägenheten börjar bli otäck, jag behöver en duch, men jag har i alla fall varit ute mycket, träffat en hel del folk och fått lite annat gjort. :)
Men jag tar er väl med på en uppdatering vettja! :)
Onsdagen vet jag knappt vad jag gjorde med, dagen efter Uddevallaresan kändes det som om jag inte fick något gjort alls, och det fick jag nog inte heller. Men det må vara hänt, har jag inte kraft att LEVA hela tiden väljer jag godbitarna och lever för dem! :)
En sak vet jag att jag gjorde i onsdags. Nujutningsfullt, spännande, lite skrämmande. Inte gjort på flera år. Jag åt mjukt bröd! Grov fullkornsråg, men ändå, mjukt bröd för första gången på ungefär två år... Det var ljuvligt!
Ska inte säga att jag mått helt lysande, efter en tiodagarskur med pencillin och dessutom igång och intruducera massa ny mat... låt oss bara sammanfatta det hela med att det har sina poänger att bo ensam och att jag inte går hemifrån utan papper i fickorna... ;) Men det ska väl vara övergående hoppas jag...
I torsdags var jag i alla fall i skick att gå ut på en riktig långpromenad igen. Det var 10 grader varmt, strålande sol och vindstilla. Kände mig stadig och glad, så jag valde att gå ut i skogen, en vacker vandringsled som heter Sjöråsleden där ingen går så här års. Jag blev snabbt varse varför, men eftersom jag inte tidigare vågat gå rundan ensam genomförde jag den ändå - kameran var med så ni får också följa med ut i skogen!
Någon kilometer hemifrån, med porlande bäckar på sidorna och fågelsång i öronen... :)
På väg ut i markerna, där det visade sig vara mycket blött... :P
Lerig Lofar springer över en liten bro där man i vanliga fall nästan kan gå torrskodd brevid...
Lerig stig... MYCKET kladdigt och halt!
Träsktrollet badar i den översvämmade ån, spela roll då, lerig som han var blir han varken renare eller smutsigare av det. Bron i bakrunden ska vi gå över, men det är vatten framför den också...
På en parkering i ena änden av vandringsleden står den här gamla flyttbussen... Blivande racingbuss kanske?! :P Fantisera är trevligt när man promenerar... :D
Ja, soligt, fågelsång, porlande vatten, glad hund... Nackdelarna var väl leran och halkan samt allt vatten... Tur jag har hål i skorna, vattnet rinner i alla fall ut igen! :P Behöver nog köpa nya skor... :)
På vägen hem efter rundan mötte jag lite folk i byn som jag småpratade med, och en tant i ett dike höll på att gräva upp snödroppar ur en kompost... Det slutade med att jag också krafsade upp en torva, och lerig till armbågarna knatade jag sedan hemåt med stelfrusna blöta fötter och iskalla fingrar, men mycket nöjd! :)
Tyvärr varade inte det så länge, för exet ringde och var MYCKET grinig. "Kommer du eller skiter du i det". Öh, skiter i vad?! Jag hade helt missat samarbetssamtalet på soc!!! Och han ringde en halvtimme efter att vi skulle varit där, så det var ju inte mycket att göra åt det heller...
Grämde mig en stund och var lite irriterad på mig själv, men bestämde sedan att det var dumt att låta något jag inte kunde göra något åt påverka min dag som var så njutningsfull, så jag sköt det åt sidan igen.
Inne igen tryckte jag ner mina snödroppar i en emaljerad mugg och nu har jag ett stycke vår i mitt kök! :)
Kramar // Ellen :)