Besvikelse.
Hade inte räknat med det här riktigt. Jag tycker ju att det hade varit rakare att säga rent ut vad som gäller och varför och inte bara välja bort/frysa ut just MIG, men samtidigt får jag ju acceptera läget.
... och känslan... är... besvikelse.
För att återknyta till det jag skrivit tidigare:
Vad är DINA avsikter med MIG?
http://www.garaget.org/mypage/blog.php? … post=65730
Jag uppskattar verkligen tydlighet. Tro mig.
Jag TRODDE det fanns en rak kommunikation. Tydligen trodde jag fel.
Har jag fel om annat också tro? Antagligen.
En sak VET jag i alla fall.
Det kommer aldrig bli som förut. Min tillit är rejält tilltufsad sedan gammalt och det ska mycket till för att jag ska lita på människor så som jag ändå kommit att göra med vissa nu. Nu fick tilliten en törn till.
Men det löser sig. Det löser sig alltid. Eftersom jag tänkt igenom allt en hel massa gånger och sedan formulerat det här har jag nog redan kommit en god bit på vägen att bearbeta, släppa och gå vidare.
Många tror kanske att jag släpper människor nära mig väldigt enkelt. Och det GÖR jag. Men till en viss gräns. Det är bara de som är allra, allra närmast som sett den gränsen, och upptäckt att det finns en cirkel till, innanför den dit andra når. Därinne finns det inte många, men de som är där värderar jag desto högre!
Sannolikt kommer inte många märka av det som hänt, men JAG har några personer i min omgivning som nu placeras om på nya platser, längre bort från mig. Som inte kommer prioriteras på samma sätt i framtiden som jag gjort hittills. Människor som visat mig att jag betyder mindre för dem än de betyder för mig. Och då har jag inte råd att lägga lika mycket energi på dem som jag gjort tidigare.
Det gör ont, visst gör det det, men samtidigt är det ju det enda rätta, om JAG ska hålla balansen och må bra.
Och det är faktiskt det viktigaste. Hur JAG upplever det här. Och för min egen skull ska jag göra som jag gjorde häromdagen. Stå upp för mig själv, och markera mitt värde. :)
Jag, mitt, mig, på mitt vis, när jag vill. Och jag tar ingen skit.
Det här kommer bli hur bra som helst på sikt! :D
// Ellen :)