Gästbok
12 april 2007
Det låter riktigt trevligt det :) En halvbekant bänkade sin Octavia RS i vintras till en bit över 300 pållar. Enligt uppgift ska den gå riktigt bra, så med 340hk kan det ju knappast bli sämre :) Något man får se på banor och event framöver, eller är det mest för att stilla hungern ute på gatorna så att säga?
9 april 2007
:D Bensin i blodet är säkert inte nyttigt... :) Nej, seriöst, får jag ordning på min avgiftning ordnar det sig nog, det gäller ju bara att få bort alla källor så kroppen får en chans till återhämtning. :) Garaget är en bra sida, det är inte lätt att lära sig ensam, men i ett nätverk där man inte alltid måste veta allt utan kan fråga om råd finns massor att hämta. Hur värdefullt som helst! Själv lever jag ihop med en mekaniker för tunga fordon sen 15 år, plus viss racingmekning. :) Praktiskt! :)
9 april 2007
Det är arton år sedan jag köpte min första registrerade bil... OJ! Arton år?! Hur gick det till?! :D Första egna jänkaren kom in i mitt liv för tolv-tretton år sedan. Pappa har kört MC med mig sen jag var tre år, och när jag var fyra fick jag en styvfar med en Firebird -68 cab. Och övningskörde i mammas Chevrolet Suburba... Sen köpte hon en Monte Carlo som brorsan kör på strippen nu... :) Får nog skylla både på blodsarv och socialt arv... :) Bilar och Foto har varit min grej genom åren. :) // E
9 april 2007
Både ja och nej, sjukvården förstår ingenting, och alternativarna kan inte göra mig frisk bums, att avgifta och balansera upp kroppen är ett jättejobb. Under avgiftning mår man skit, alla kroppens system belastas och det påverkar det mesta. För det mesta får jag vara min egen detektiv och klura ut vad kroppen behöver. Och det är inte alltid familjen orkar förstå eller stötta. Eftersom jag inte själv begriper vad som händer kan man ju inte begära att någon annan ska förstå. Men jag kämpar på! :)
9 april 2007
:) Ja, jag lider också! Och hade det inte varit för familjen hade jag avslutat det här för länge sedan! Men nu måste jag ju kämpa på. Sjukvården hittar inga fel (det är nog psykosomatiskt...) men inom komplementärmedicinen har jag fått stöd nog att överleva. Troligen haltar organen på grund av obalanser och belastningar, så jag äter vitaminer och mineraler, och ska nu alltså ta bort mitt amalgam också. Har mått bättre i perioder, och därför har jag ännu hopp. Tur det! :) En dag i taget/ Ellen :)