I måndags natt 01.00 på väg hem efter jobbet hände det man bara hör talas om,
satt å slökörde på riksväg 66 (bred väg med väggrenar och viltstängsel) orkade inte sätta i fronten till stereon, utan bara rullade hemmåt i ca 90km/h.
Då plötsligt, hände det folk säger, "älgen bara stod där", jag han få ner bromsen i botten i samma sekund jag såg vindrutan fullsändigt explodera till ett stort glasspectra. Bilen rullade vidare efter smällen och jag girade ut på väggrenen.
Jag kände efter och kunde systematiskt kontrollera att
1 Jag lever (rätt bra förutsättning)
2 Jag känner mig inte särskilt skadad
3 Jag sitter inte fastklämd
Jag tog tag i handtaget för att öppna förardörren ut mot den mörka,
tysta och för tillfället ödsliga riksvägen, jag öppnade dörren för att se
mig om efter älgen, då det slog mig att den kan vara skada, arg och
förmodligen inte alls glad att se mig.
Jag drog igen dörren igen och skulle ringa räddningstjänsten, då siffran
ett på min telefon vägrar funka som den ska blev det reflxfulla aggerandet
112 inte lika enkelt.
Efter att sifftan 1 fått sig en 50 - 60 snabba tryckningar på min svenska kvalitetstelefon hoppade siffrorna fram, jag kunde lungt och säkert slå
en 2a utan motstånd från luren och den mest betryggande rösten vi har
i vårat avlånga land svarade.
-SOS alarm, vad har inträffat?
- Eehhehe jooöhheee jag har kört på en älg!!?! svamlade jag fram och funderade själv om det jag sa var sant eller bara sista rycket innan man vaknar upp och ser att det är en dröm.
Nej, de var på riktigt för hon frågande vidare en massa saker som jag inte själv hade koll på till 100%.
Då ser jag ljusen från en långtradare komma emot mig, jag blinkar så hysteriskt med helljusen att han inte ens missat mig om han varit blind (tror jag).
Han stannar till jämte mig på motsatta väggrenen och tänder sin kaskad av extralysen mot platsen där jag förmodade att älgen kunde befinna sig,
allt samtidigt som jag försökte svara på SOS alarms hela "frågeformulär".
Jag vågade nu öppna dörren och slå en blick över axeln på den nu upplysta vägen
och där i väggrenen på motsatta sidan stack ett huvud upp ur diket, med en dyster och övergiven blick rätt imot oss låg älgen, helt livlös, efter att ha slagits in i min front, ner i huven, upp i rutan, hasat efter bilens förarsida/tak fått med sig backspegeln, slagit in hela min baksärm och slutligen slungats runt över
hela vägen och stannade i diket 15 - 20 meter bort.
Jag konstaterade snabbt att det gick bättre för mig än för honom!
Ett par bilister passerade, frågade om allt var ok och drog vidare. . .
nu börjar blåljusen synas över trädkronornas mörka siluetter och lastbilschaffisen berättar att han tidigare sett älgarna då han åkte ut för att lasta timmer (som han nu var på väg tillbaka med) och då hade han kontaktat trafikradion som rapporterat detta ut i etern till alla dom som hade en front i stereon och P4 Västmanland inrattat på radion.
PS.
1. Jag mår efter omständigheterna rätt bra.
2. Bilen är inlöst och skrotad.
3. Älgen är död, styckad och ligger i frysen hos en
belåten viltvårdare någonstans i Västmanland.
Ta hand om er i trafiken - djuren gör inte det!!!