Suck då sitter man här och väntar på operationen.. Hade ju vart gott att slippa men inte mycket att göra... antingen det eller gå och gräva ned sig med en gång.. det är bra konstigt ändå att det bara kan komma sådär utan förvarning PANG så står man där och undrar vad det var som hände egentligen.. Blod prov hit och blod prov dit att det inte tar slut?? kan inte finnas mycket kvar som cirkulerar i kroppen.. tur man har ett fast jobb att komma tillbaka till efter rehabilliteringen... bara det kommer att vara segt 2 månadet utan närkontakt för att man inte ska bli förkyld eller få någon annan infektion.. :-( stenhård träning före och efter operationen var tydligen jätte bra, och ändå känner man sig helt hjälplös.. har ju redan varit borta från jobbet i en hel månad och jag klättrade redan på väggarna efter 2 veckor... suck hur ska man kunna hålla gnistan uppe då?
Saknar någon att hålla om på natten och vakna upp med.. någon man kan ligga och titta på i timmar.. beundra den vackra nästan nakna kvinno kroppen... ja ja sånt är livet ibland, mystiskt och oundvikligt..
Men levertransplantationen måste jag ju ändå göra... Hoppas bara att jag får träffa min dotter innan, man vet ju inte vad som händer under de 8-12 timmarna dom karvar i mig... 26 år med kass lever det känns..
God natt alla där ute och ta hand om era nära och kära..
Mvh David (micro) Fock