Hela veckan har jag förberett mig för att klara av en lördagseftermiddag i Jönköping. Fixat mat så jag haft matlådor för resan och så att jag har mat för de kommande dagarna ifall jag inte är på fötter. Fått hjälp att handla eftersom jag inte lyckades ta mig iväg själv, och så fredagen avsatt till dusch. Vilket jag till slut lyckades med, råkade skvimpa kokande vatten över mina händer och fick andra gradens brännskador på fyra fingrar en stund innan jag tänkt kliva i duschen...
Aj-aj, kan ju säga att det komplicerade min rengöring något, men till slut gick det i alla fall, även om allt blev helt förskjutet mot min plan.
Till slut var det lördag, jag var duschad och ägnade förmiddagen åt att äta och göra i ordning de tre middagar jag behövde ta med mig. Vid halvtolv kom Matte för att ställa sig till mitt förfogande resten av dagen, jag kan inte nog säga hur mycket jag uppskattar det! :) <3
Fick även hjälp att i sista skälvande paniken bekräfta att kläderna jag plockat fram var okej... :P Stackars Matte, åker på alla möjliga uppdrag, men han slapp i alla fall komma ett par timmar tidigare och duscha mig eftersom jag lyckades reda ut det själv på fredagen! :D
Kom iväg i god tid och hade en jättetrevlig resa ner genom ett gråblött landskap. Pratade om allt mellan himmel och jord och hade givande samtal om tunga ämnen, och jag tror vi lyckades stilla min oro inför träffen något.
För det ska då verkligen sägas... att återse kollegorna från journalistutbildningen så här tio år efteråt var inte enbart lockande. Hann ju bara jobba ett år efter skolan innan jag krachade (tur jag utövat yrket åtta år innan så jag ändå känner min yrkesidentitet) och klasskamraterna fortsatte göra karriär på SVT, TV4, Sveriges Radio, Aftonbladet och Expressen... Bland annat.
Vi var nere i god tid, och hann köra ett varv på stan så Matte fick lite tips om trevliga platser att gå med kameran på, innan vi körde upp till skolan. Jag var först på plats. Tog tillfället i akt att gå ett varv på området, kika på elevhemmet vi tilldelats att vara i och känna efter lite.
Skolan ligger otroligt vackert uppe på sluttningen med utsikt över hela Jönköping och Vättern, vid klart väder ser man Visingsö, men igår var det mest grått. Byggnaderna har intressant och inspirerande arkitektur, och det kändes bra att vara tillbaks.
Södra Vätterbygdens folkhögskola, för tio år sedan läste jag journalistutbildningen här, och nu hösten 2009 var det återträff med kollegorna. :)
Utsikt från elevhemmet vi hade fått lov att hållas i. Nedanför syns flera av elevhemmen, Björkgården och Solgården, alla med bedövande utsikt över Jönköping.
Efter en stund dök första klasskamraten upp och min nervositet var som bortblåst. :) En stunds småprat och så kom tredje tjejen, och strax därefter ytterligare två. Resten skulle dröja lite, så vi fem gick upp till elevhemmet och fixade fika och började stämma av vad som hänt under de tio år som gått.
Det var fantastiskt att sitta där uppe vid det höga fönstret med utsikt över hela bygden och skratta, minnas, förvånas... alltså, vad har hänt med de tio åren?! De är sig lika, och jag uppskattar dem verkligen! :) Vi har alla gått olika vägar, alla vi som satt först hade familj, en till hade separerat och försökt kombinera ensamlivet med barn och arbete, en hade en nyfödd bebis, en hade nästan dött under sin graviditet, en hade hus vid havet, en annan bodde på Gotland... ja, det var härligt att göra en avstämning av LIVET så här någonstans mellan 30 och 40 och inse att det kvittar egentligen vad vi gjort och hur det gått, vi LEVER våra liv och det är det som räknas! :D
Återträff på SVF efter tio år, några av journalistkollegorna vid ett trivsamt fikaprat på ett av elevhemmen. :)
Efter en stund kom så resten av gänget, och det blev trängre runt bordet. Här kom fler lifestorys, och det är bara att inse att det inte finns rätt och fel sätt att göra saker på. Bara att det blir olika, och att alla varianter har för- och nackdelar.
Och min oro att komma dit och känna mig misslyckad kom helt på skam. Vi skrattade tillsammans åt den farhågan, och det visade sig att fler tänkt i samma bana. Det var så skönt att vi kunde bekräfta varandras känslor och dela glädjen åt att ses igen i all enkelhet! :D
Hade tvärtom mycket givande samtal om livet, självkänsla, gränssättning, utveckling och vad som är värdefullt. Otroligt intressant!
Vid sjutiden var det bord bokat för restaurangbesök, och Matte var medgörlig och agerade chaufför och följde med in eftersom jag gärna ville in en stund och träffa ytterligare en skolkamrat som anslöt först där. Dock kände jag efter bara några minuter att den sorliga miljön var mer än jag klarade av, så jag knäppte några bilder och tog avsked av alla och sedan begav vi oss hemåt.
Återträff tio år efter att vi lämnat skolan. Några av klasskamraterna/journalistkollegorna är samlade på en mysig (men mörk!) restaurang i Jönköping.
Återträff tio år efter att vi lämnat skolan. Några av klasskamraterna/journalistkollegorna är samlade på en mysig (men mörk!) restaurang i Jönköping.
Det är så SKÖNT att ha med sig en vän man känner sig fullständigt trygg med och kan lita på. Även hemresan blev trivsam, och väl hemma landade vi några timmar med att titta igenom dagens bilder, diskutera bilder och photoshop en stund, och när Matte åkt vidare hem satt jag och drömde om fotografering och att orka utvecklas och lära mig nya saker.
Idag hade jag hoppats orka ta en kort promenad och få lite frisk luft, och kanske se några videokurser för att lära mig något nytt, men jag kom inte ur sängen förrän vid lunchtid. Efter frukost och lunch fick jag lägga mig en stund igen, kroppen är bara inte med mig idag.
Ledvärk, huvudvärk, enorm trötthet, ett munsår och ... ja, jag är helt matt, har ingen energi alls. Är stolt över att jag orkat diska och äta mellan varven under filten. En stund har jag till och med haft på TVn och sett lite bondromantik och dansbandshysteri. :) Lite lagom underhållande när man inte orkar gå ur soffan och än mindre kommer utanför sin dörr. :)
Jaja, jag GJORDE det i alla fall, åkte ner de tretton milen och var med, och jag hade ROLIGT! :D
Stort tack till alla inblandade! :)
Nu ska jag vila igen!
// Ellen :)