Gårdagen tillbringades på mässan. Många fräcka, intressanta, fina, grymma byggen. Men inget så intressant som att äntligen få se SupraJezzicas "Titan" i verkligheten, wow säger jag bara!
Fick en stund att bara stå på lite avstånd och beundra den, fullt av fjärilar i magen och en välbekant känsla av lycka och harmoni, som bara tidigare uppstått i eller vid sidan av en Supra.
Den där känslan.. Kärlek. Fokus. Hopp. Glädje.
Nästa år, då ska en stå här hemma på gårdsplanen.. Drömmar är till för att förverkligas!