Påörjade arbetet för nån vecka sen.... bygga egna stötdämpare till bilen.
Blod,svett och tårar... eller rättare sagt, kapnings damm, svetsloppor, brännskador
och allt i dess like till förbannelse.
Detta på en lördagskväll, i garaget, med en platta öl. Fan inte ens Gustavsson hade knällt över dess manlighet....
Ja ni börjar förstå vart jag vill komma med de.
Kvällen i garaget lider mot sitt slut och sambon dyker, gudagåva som hon är, för att hämta mig. Hjälper henne att byta till sommardäck på bilen. För visst de är ju sånt männen gör för sina kvinnor...så genus korrekt som möjligt. :)
Så nu utan vidare omsvep kommer de som titeln påvisade...
På väg hem från garaget så var ett litet pitstop inplanerat, bara titta till en av henes hästar som snart skall föla.
Men men.... vänner och mindre bekanta. Ni kan ju mycket väl ge er fan på att precis på stunden som vi går innanför stall dörren så reser sig hästen upp med halva fölet ute ur baken...
Det var dags och föla....och inte fan kunde de vänta.
Kärringen flyger in i boxen, pratar lugnt med havre mopeden, får henne att lägga sig ned igen.
Så här står jag nu, i ett stall med en häst liggandes på backen, två framben och ett huvud utstickandes ur...(fult ord). Ett par framben och ett huvud i en säck av vit lila, ja mina vänner de ser väldigt mycket ut som inävlor, efterbörd.
Står där och bekantar mig med förvirringen samtidigt som jag hör henne mumla nåt om att hon måste hjälpa till.
Så för alla er, som jag, som inte varit mycket i närheten utav boskap.... så skall jag förklara vad som sedan hände. Vi har en häst på den ringa vikten av ca 600kg och en liten dam på runt 60kg sittandes på huk jämte henne, hon sitter där och drar i fölet, i samma takt som hästen krystar.
Så föreställ er att ni där på huk bakom denne halvtons kloss sitter och håller i en blåvit lila organisk säck innehållandes ett föl.
Dragandes och försöker få den mindre hästen ur den större. Tor vi skulle kunna likna de vi att dra en Micra ur en Bmw 740.... :)
Men men.... slutligen så trillade ju påsen med nykomligen ut, underbar i hela sin uppenbarelse.
Vill ju se nån av er stå på egna ben när ni är femton minuter gamla och försöka vara söta.
Den lilla hästen är ute och vid liv, den stora är vid god vigör, så då är de ju bara att slut knut på kvällen. Det menar jag dock mer ordagrant.
Kärringen går fram till den bakre delen på hästen, där de fortfarande hänger ut nåt som ser ut som större delen av hennes tarmar, och slår en knut på de.
Detta för att det ska bli lite vikt hängades fritt och hästen ska släppa "efterbörden".
Så medans hästen traskar runt, med en knut av de som innehållit fölet, hängades ut ur röven och kärringen ståendes där med blodiga och allmänt kleta händer börjar man inse att kanske, men bara kanske, att de inte bara är fjollor som håller på med den där aktiviteten som kallas rid sport.
Men bara kanske.
Cheers
and
good
night...
Ej fordonsrelaterade blogginlägg saknar kommentarsmöjlighet