Jag har varit en som alltid tänkt "Ingen Ford på våran gård".

Sedan ärvde sambon en ljublå Sierra som otroligt nog aldrig varit svetsad och i stort sett bara behövde ett nytt batteri för att starta och klara en besiktning. Hon ville inte ha den men jag tog några turer och befann mig tillbaka i 20-årsåldern igen.

Det är bara att tuta o köra, nästan inget mekande och den blev snabbt min "veteranare" och även "moppe". Det är trevligt att ta en tur i moppen. Väghållningen är som på en gammal 60-talsmoppe, slut i fjädring och dåligt pumpade däck. Vill man ha vind i ansiktet vevar man bara ner rutan. Trevligt!

Folk tittar oftast med ett leende när man passerar. Kan det vara färgen eller modellen?
Några blänger....kanske har de dåliga erfarenheter av Fordar :)
Miljöaktivister borde vara glad att se den. Fräsch efter 30 år och verkar kunna hålla 30 till om man pysslar lite. Den drar inte mycket soppa heller.

En bil som går att fixa själv och inte kostar mer än 100:- i månaden i försäkring och en riktig 80-talsikon!