Man är långt ifrån kaxig när man mår som man gör. Har ingen ork att köra bil så mitt hjärta har fått stå ett par dar och förmodligen nåra dar till.
Jag hoppas att jag inte får parkeringsböter förens jag orkar behaga mig att gå ut och köpa en ny parkeringsbiljett..
Imorgon får jag försöka pallra mig iväg till apoteket för mitt illamående tar knäcken på mig.
När jag träffar Calle så ska jag kläcka detta för det är jobbigt att försöka hålla det hemligt när man går omkring och mår som jag gör. Ibland önskar jag att jag slapp gå igenom detta själv men samtidigt så är jag så jävla glad även om jag ser riktigt risig ut.
Jag hoppas att det går över om 4 veckor eller iaf blir mildare så jag kan börja känna mig lite normal igen.
Ej fordonsrelaterade blogginlägg saknar kommentarsmöjlighet