Jag sitter här i bussen och tar mig en lur, ja vi är ute
på en sån där turné eller ska vi säga dansbands tur!
Att vi hållit på alldeles för länge det är klart och man kan ju undra hur!?
Mången text har jag knåpat ihop medans vi suttit fast i dike och mången grop.
Under dessa stunder kommer jag ihåg chaufförens desperata hin håle och ångest rop.
Jag kommer ihåg en speciell spelning på ett känt svenskt företags fest.
Att de efteråt mer eller mindre fick skrapa upp inälvor från golvet mest,
eller att vi fick turnébussen vandaliserad av en sur älg eller om det var en förrymd häst
var väl lite pest!?
Efter ett par nätter på hotell slutade det med en massa böter och skäll.
Våran gitarrist slängde ut tv:n genom fönstret med en smäll...
Sen tog trummisen och spolade ner hotellbibeln i toan så det blev stopp
nästa kväll... Sen välte han ut i resturangen i fyllan en hel skål med revbenspjäll...
Som ni förstår kan det gå ganska hett. Men när vi får spela våra gamla låtar
ja då gungar livet fett! Även om jag får dryga hotellnotor känns det hela ändå ganska rätt!
Några rader ur våran mest kända svensktoppen låt:
"Vi har bott ihop i många år, vi har fått skrynkliga lår och grått hår,
och blommor vid båren du av mig får, ty vi har älskat med våra får!" Nej nu blev det fel...
Varje vår ska det stå.
"Ja vi har i våran stuga bott, trots att jag på grannjäntan ständigt glott
har jag ju ändå vart dig trogen det har du ju åtminstone trott!"
Gitarr Solo
"Jag körde plogen, och var dig i alla fall lite trogen, och väntade ju tills
du åtminstone var könsmogen!"
Trumsolo
"Ja nu är våra liv snart slut, och vi är både dementa och borde veta hut,
och hoppas snart sankte per snart tittar genom porten ut!"
Jag kan ju inte skriva hela låten här, jag måste hjälpa dem andra som instrumenten nu bär.
Vi ska spela på ett pensionärshem, som en av få, oss fortfarande håller kär....