Har ju som bekant ett nytt "projekt", även om bilen inte är direkt ny i min ägo. Det är Glt:n det handlar om. "Buken". Min bästa vän som fått utstå glidtacklingar från cirkulationsplatsers hårda räcken, djupdykningar i snövallar, fastkörningar och oräkneligt plågsamma varvningar där den bara har kämpat och kämpat, på gott och ont.
Har han gett upp, så är det pga mina misstag. Den där bilen har kört på luft mer eller mindre när undertecknat har gett sig fan på att ta sig till en avlägsen mack, när den i själva verket velat ta en på närmare håll.
Så mycket den har gjort för mig, och sedan jag "sålde" 240 Turbon, vill jag ge tillbaka med samma mynt.
Det kanske är därför man vill ha det allra "bästa". Kanske man är lite vrickad, men jag vågar inte räkna ut hur mycket jag spenderade på bilen första året jag hade den. Bara sänksatsen - fjädrar och dämpare - minns jag gick på 4700 spänn. Det var mycket pengar minns jag då när jag inte hade världens bästa lön. Och säg allt som är bytt sedan dess?
Jisses.
Och sakta men säkert kröp man in på lite orginaltrim. Såklart, ska man väl säga. Alla andra pysslar ju med det. H-kammen var snabb att handlas in. Den har suttit där ett bra tag. Förmodligen den som får motorn att ticka som en diesel.
Hursomhelst.
Efter otaliga diskussioner om trim och trimdelar, så är det de här med toppen. Det har diskuterats 531 och gamla 530 - men den som sticker ut är den gamla hederliga 405-toppen. I vissa kretsar tycks just denna vara höjd likt Jesus som blev korsfäst. Och kanske det är därför man är så förbannat envis. Den lär nog inte göra någon direkt skillnad, men man letar. Lite smått då och då.
Så visade det sig att gängorna till tändstiften i min 530-topp är slut. Fyra av fem. Skruvar man in ett tändstift så går de sönder direkt. Och plötsligt var man som förbytt. Man hade bestämt sig att jag ska helt enkelt skänka min väns blödande hjärta - ja den läker även olja från packningen upptill - en ny topp och då ska det banne mig vara en 405:a.
Detta skulle dock visa sig svårare än vad jag trodde.
Under tiden som jag jobbade på posten köpte jag faktiskt en gammal 240 GLE av en jobbarkompis. En automat, gått långt. Sunkig. Fjädrarna knakade. Men under huven så satt där en 405-topp. Lyckan var gjord.
Ända tills jag fick ont om pengar. Vad kunde man sälja? Dagarna gick. Farsan jagade på mig, då den blåa Volvon stod i vägen och var ful. Fick erbjudande från grannen och ja jag hade inget val till slut. Blev tvungen att sälja. Poff där försvann den toppen.
Och sedan dess har det varit tvärnej överallt. De säljs fortare än jag hinner säga "Har..", i telefon. Jag hade en på gång för ett litet tag sedan, men när jag skulle iväg och hämta den - och köpa förstås - så hade en i närheten köpt den.
Idag ringde jag på en bil uppe i Strömsund. Bara en sisådär 7-8 mil dit. En grå 240 GLT, årsmodell 83. Då tänker - i alla fall jag - automatiskt att det är en 405-topp då det var 136hk-motorn skrivet i annonsen. Han ville ha 3600 för den. När jag ringde så bjöd jag på stående fot 2000 spänn rakt av om jag hämtade den nu. Tvärt nu!
Och jag fick ett ok. Så jag tog med mig Beemern och åkte upp dit - i ilfart då jag inte ville gå förlorad om denna chans - och efter lite direktioner över telefon så hittade vi fram till gården där den stod.
Lagomt rostig och bucklig - stod i annonsen så inga problem där - men det var fel inredning. Fälgarna var turkosa av nån underlig anledning. Men okej. Lite grejer skulle man kunna plocka. Instrumentbrädan - med instrumenthus såklart - och lite lister. Och så kikade man nöjt under huven och hade alla planer redan i huvudet snurrandes - och så står det 398 på toppen..
Vad i hela helvetes fan?
- Det är ju en trenittioåttatopp, säger jag väldigt förvånad.
- Är det dåligt?, frågar ägaren och kliar sig i huvudet.
Klart som fan det är dåligt. Jag ville ju ha 405-toppen. Är det så mycket begärt, för en liten enkel människa som mig? Jag dunkade huvudet i skärmen ett par gånger och skrattade nervöst. Där stod man med pengarna i fickan - kontant och klart - och så är det fel toppjävel.
Vi åkte hem tomhänta.
Ska det vara så svårt att få tag i en 405-topp? Egentligen. Ja. Tydligen ska det vara det.