Man hinner ju tänka en hel del när man jobbar som tidningsbud. Det märks inte bara på de egna tankarna, utan även på folk som ringer in till nattprogrammen på radion. Många är ofta tidningsbud som i bakgrunden jobbar lite saktare, för att hinna med att svara på frågorna.
Ibland råkar man tänka så intensivt att man glömmer bort vad man höll på med. Detta kan vara rätt frustrerande ibland då man kanske har gått ner ett våningsplan i en trappuppgång, och insett att planet man nyss var på, fick inga tidningar över huvudtaget.
Just nu är det mycket diskussioner angående det här fruntimmret med lustiga idéer och ideologier om hur man skall sköta om sina barn, och vad man som kvinna skall göra för sin man. Jag pratar ju förstås om Anna Anka - jag skrattar fortfarande så fort jag hör hennes efternamn - och ända tills nu hade jag tänkt att äsch, alla andra får prata om henne. Jag orkar inte. Finns ingen vits att prata om människan.
Men..så råkade jag se - inte mer än fem minuter - men ändå en liten, liten kort stund på programmet Hollywoodfruar..vaddetnuheter - och sen måste jag få ut detta ur min hjärna.
När jag var yngre så var en av mina favoritfilmer "Dum&Dummare", med en relativt ny Jim Carrey och Jeff Daniels som då var egentligen en veteran i filmskådisbranchen. Jag älskade humorn i filmen, och gör det fortfarande. Säg när de råkar köra "lite" fel och får soppatorsk. Jim - som spelar Lloyd - byter till sig en liten, liten motorcykel som mer eller mindre är hemmasnickrad, och de åker upp bland fjällen och fryser fast i varandra då Jeff - som spelar Harry - pinkar då de fortfarande kör.
Jag älskade deras dumhet - så otroligt överdrivna sådan - för var det nåt som verkligen funkade då i filmbranchen så var det överdriven dumhet. Nu för tiden så är det annat. Nu är man van sådant. Det har kommet alldeles för många filmer på senare tid som efterapat eller försökt göra nåt liknande.
Och det funkar inte.
Humorn som när Harry får i sig laxermedel och ska på dejt, och magen börjar mullra precis när han ska hämta upp tjejen, går inte göra om idag. Så som jag skrattade då - åt nåt så otroligt fånigt egentligen - går inte göra liknande idag.
Och det är få som - jag tror - tänker på det, att en viss Anna Åberg dyker upp i filmen. En svensk skönhet som - då i verkligheten - precis hade vunnit Miss Hawaiian Tropic, och faktiskt har två repliker.
"Hej allihopa", samt "Hejdå".
Storslaget..
Men det var just vad det var. Då. När jag var yngre så skrattade man åt scenen där hon dyker upp, men samtidigt - och nu är jag pinsamt ärlig - åtrådde jag smått henne. Vem gjorde inte det egentligen? Ett gäng insmorda brudar i bikini...vem hade inte reagerat?
Vem hade anat att den där människan sen skulle bli den hon blev. Anna Anka. *börjar åter igen skratta*
En som försökte sig på bluffen att hävda att hon varit med i "Fröken Sverige" och kommit tvåa, när hon inte ens var med..ja jisses.