Kvällens kyla den senaste tiden har inte gjort situationen mycket roligare på våra vägar. Inte mycket tråkigare heller för den delen då kvicksilvret legat stadigt på tolv femton minus här i låglandet strax norr om huvudstaden. Alla vägar inklusive E4an har varit snorhala och det är med bister min jag erkänner att de dubbade däcken på Honda Accord Executive är betydligt roligare att färdas till jobbet på än odubbat på Lexus Gs300. Direkt när man gasar så släpper det och om man trampar till så glider det. Med de dubbfria var det rent av läskigt och okontrollerat.
Så när färden i eftermiddags/tidig kväll gick hemåt längs E4 så var det som vanligt. Lite städat i 90 med lite avstånd och placerad i högerfilen. Better safe than sorry. (Jag är ju onekligen väldigt gammal...)
Och då kom puckelryggen. Jag är osäker på vad modellen heter men det är någon relativt ny Mercedesmodell, i kombiutförande. (Tror jag.) Säkert bekväm och fin att glida i men att zick-zacka mellan filerna för att tjäna 30meter på en halvmil känns inte genomtänkt. Fast det kan jag ju inte klandra bilmodellen för.
Det händer att folk säger att mina bilar lämnar mycket att önska vad gäller utseendet. Och javisst, de har allihopa egenskaper som bara en mor kan älska. Men jävlar vad ful den Mercan var. När den åkte förbi mig och lyste elakt rött med sina skevt placerade bakljus i den vita stora platta avslutningen av puckelryggen så dök plötsligt en scen upp i huvudet från Snövit och de sju dvärgarna. Och det var ju för fan en spitting image av Toker som åkte förbi mig. Alltså bilen, inte föraren. Eller Glader. Lite sådär utvecklingsstörd (nu får jag PK-maffian på mig) kombinerat med fnissig och rödmosig som efter en dålig T-dojefylla. Fy fan!