Att gå från ett bilmärke till ett annat är lite som att flytta - helt plötsligt lär man vänja om sig och lära sig ändra saker. Men att det skulle vara så stor chock att gå över till BMW som en del i min omgivning velat påskina är det inte. Jag har ju faktiskt varit på väg förut.
Den första bilen jag körde efter att ha tagit körkort var en BMW. Och samtidigt som jag skriver detta så inser jag att det var länge sedan. För efter att uppkörningen var avklarad så åkte jag buss hem. Jag hade ju Amazonen, men den var långt från körbar. När jag kommit hem så ringde jag runt och talade om den glada nyheten. En kvart senare dök ett par kompisar upp och frågade om jag hade hunnit "provköra kortet än". Svaret på den frågan var ju nej, och då fick jag nyckeln till Puffens E30 320, svart och toksänkt. Kanske inte så fränt idag, men då var det nåt att avundas... Hann inte ens ut från den lilla gatan vi bodde på då innan det gick för fort. Ivrigt påhejad såklart.
Den upplevelsen satte ju sina spår, men det slutade ändå med att det vart en mörkröd 244 DL -82'a som vart första bilen jag ägde och körde. Den kom senare att skrotas pga flera omständigheter och då uppstod ju behov av nytt fordon. Då var det nära att det vart en E34, en mörkgrå 520. Fanns planer på att bygga den efter det mode som gällde då, sänkt, 17" och stereo med neon och helst Fleckstone-spray...
Istället vart det en Golf 2 som sedan följdes av en radda Volvos. Det kunde dock ha blivit en E36 M3'a som jag vart erbjuden i byta mot 850'n för länge sedan, men den affären vart aldrig av. Och redan då hade jag som "mål" att köpa något annat än Volvo då jag ansåg att man inte kunde köpa Volvos efter 98. Trots att lite olika märken och modeller fanns med i förhandsdiskussionerna så vart det en S60, som jag egentligen tyckte var en rätt ful modell. Men rätt färg, motor och pris gjorde att det vart affär ändå.
Sen var det ju lugnt några år tills det var dags att byta ut S60'n. Och nu lär man börja lära sig att det som på Volvo hette farthållare tydligen heter hastighetsreglering och att oljenivån inte kan kontrolleras med något så antikt som en sticka utan det kontrolleras ju såklart via färddatorn och så vidare. Frågan är ju vad det blir för något istället när det om 2,5 år börjar bli dags att byta igen. Då kanske det är dags att utforska det här med automatlåda. Och det är ju ytterligare att "stort" steg att ta. Har ju alltid haft manuella lådor, men det är kanske dags att fundera på ett teknikskifte även i det avseendet. Men det får vi se hur det känns med den saken när det är dags.