MÅNDAG
Det var inte inte alls dumt att vakna riktigt pigg idag, klockan var väl sisådär 7 på morgonen och vädret för dagen såg riktigt lovande ut. Helgen var över och jag såg framemot en vecka med förhoppningsvis lite kvalitativ körning på banan, vi är nog alla överens om att helgen var katastrof och för en del mycket värre än så. Själv kom jag billigt undan men så här lite efteråt inser man att detta inte är nåt att leka med det i heller.
Jag börjar dagen men att plita ner några ord om gårdagen och drar i mig några baljor kaffe, man börjar kunna sina rutiner här nere rätt så bra nu :-) Fassan hoppar upp och även han verkar hyfsat pigg idag. Det blir en härlig frukost där jag sitter och funderar på hur den här dagen skall gå. När vi kände oss klara med allt och hade plockat av frukosten ( för det gör vi varje dag trots att Hanne eg.sköter det) så gick jag ner till kärran. Jag demonterade höger framhjul med ståltråden mellan fälg och däck. Om jag inte sagt det tidigare så har ståltråden dessutom skadat skärm och stötfångare relativt ordentligt vilket såklart är trist, ok det är bara lack och ingen plåt eller så. Ett par backar Bitburger fick agera pallbockar när däcket var av och ni som säger att öl och bilkörning inte går ihopa här har ni beviset på att ni har fel :-)
Lite senare dyker Franzetti upp i egenskap av chaufför dagen till ära och vi börjar vårt lilla äventyr som skall bli ett rätt långdraget sådant men mer om det med tiden. Första anhalten blir den lokala däcksnubben som finns nere i industriområdet långt ner på vänster sida. Det visade sig vara en välväxt herre med ett bistert intryck. Han kliade sig lite i huvudet när han kikade på däcket och tyckte det såg knepigt ut och berättade att vi måste börja med att demontera däcket, när detta väl är gjort ser vi alla att ståltråden inte kommit in mellan däck o fälg utan kommer inifrån däckets sida, det är alltså en del av förstärkningen längs med kanten och lika fort inser jag att däcket är kass och måste bytas ut.
Efter lite luskande så hittar vi en uppsättning 225/45/16 modell 888 vilket är nästan rätt men tyvärr är jag osäker på om dom får plats då min Direzza II:or i samma dimension var riktigt tight i hjulhuset och om jag inte har fel för mig så är dessa bredare i sin uppbyggnad. Något begagnat ens i närheten hade han inte att uppbringa även om lagret var relativt omfattande, det är en udda dimension och 15 eller 17" känns mer vanligt. Däcken han har kostar 162 euro styck och till detta tillkommer arbete och moms, för mig är detta ganska mycket pengar och vi beslutar oss för att i första hand se om vi hittar några alternativ, kanske något begagnat eller så. Jag vill även fundera på om däcken Christoffer kommer med senare kan duga till en början. Vi hör oss för och fram till 17 finns däcksnubben kvar men han ber oss komma lite tidigare om det skulle dra ut på tiden. Vi lovar att höra av oss i vettig tid.
Näste ettap på resan blir RSR som till vardags agerar biltuthyrning på banan, stället ligger mellan insläppet och Nürburg längs med banan och från däcksnubben och dit tog bara ett par minuter. Väl på plats blir jag ganska klar över att här finns inget att hämta, dock var bra att veta var placet ligger för ev. framtida behov. Vi beslutar oss för att dra vidare och denna gång mot Raeder Motorsport några kilometer förbi Döttinger Höhe. Raeder är lite lurigt att hitta första gången men nu sitter den där! Vi snackar lite med Benedikt (tror jag han hette) som är en trevlig prick. Det enda han kom på i närheten var en komplett uppsättning på fälg som var Eicks, i övrigt fick jag pris på typ 190 Euro på trippelåttor i dimensionen 225/45/16 vilket alltså var dom som däcksnubben hade. Med andra ord beslutade vi oss för att köra vidare men uppskattade deras välvilja och servicenivå, hit kommer jag gärna med min bil vid behov.
Nästa anhalt på resan beslutar vi skall vara Adenau och nåt ställe bakom Rewe, på vägen ner längs med slingervägen händer en sån sak som gör resan mer minnesvärd. Plötsligt ser vi en E36 touring med huven uppe och som står och TOK-KOKAR, vi stannar till och snackar med killen som berättar att kylarlocket troligtvis är defekt. Ganska omgående noterar jag hans tatuering på ena armen i form av Ringen och jag visar min, genast har vi en naturlig koppling och det kändes gjutet att hjälpa till!
Vi beslutar oss för att skjutsa han till Raeder och se om dom har något lock att sälja, killen har lite brådis då en färja tydligen väntar på han. Väl på plats hos Raeder fixar dom fram ett lock i ett nafs och vi drar oss tillbaka mot hans kärra. På vägen dit berättar jag lite om mitt däckproblem och då säger "vet du vad jag jobbar med?" Han berättar att han jobbar som kvalitetskontrollant av däck på Bridgestone, snacka om märligt!! Jag visar lite bilder jag tog på däcket och han säger omgående att baserat på vad han ser på bilden finns det 3 orsaker till detta. 1. Produktionsfel 2.monteringsfel 3. överbelastning. Det sistnämnda kan vi nog stryka då banan är snäll och dom uplevdes aldrig som överhettade, dom åkte aldrig på några riktigt hårda smällar iheller. Monteringsfel är jag oxå tveksam till då utrustningen var högst modern och killen skötte det hela smärtfritt och utan några som helst problem.
Vi snackar vidare lite och han berättar att dom förra året var här och bodde på samma ställe som ett par väldigt trevliga svenskar, en av dom körde en 320is och då sa jag det måste vara Niklas och herr Regnell, otroligt nog var det alltså folk man känner hyfsat och man inser hur liten världen är, jag kunde ju bara intyga att killarna är hygglo och att jag förstår dom hade trevligt. Till slut var vi framme vid deras bil igen och vi släppte av killen och önskade dom lycka till, dom skulle börja med att köra till Raeder och göra upp som en liten test hur bilen nu funkade.
Vi for vidare mot nya äventyr och denna gången skulle vi hitta nåt litet place bakom Rewe vilket vi oxå gjorde ganska omgående. Tyvärr så var däcksnubben inte där denna dag och dom andra däromkring hade noll koll på läget. Det var inget att göra åt detta utan vi letade vidare och hoppades på bättre tur. Nästa resmål för dagen blir til en byhåla mellan Adenau och Nürburg som heter Hersbroich. Här hade vi ingen aning om var vi skulle men letade runt lite, ganska omgående hittade vi ett ställe som hette Pro Motorsport och vi körde in där. Vi noterade att det verkade vara rätt typ av ställe men när vi knackade på kom ingen och till slut så fick vi köra vidare, dom hade kanske siesta eller lunch vad vet jag.
Vi fortsatte in i byn då vi hade för oss att det fanns ytterligare ett ställe här som kanske kunde hjälpa oss. Den lilla pittoreska byn var väldigt lugn och härlig att köra igenom och mitt i allt kikade jag in på en liten gård och noterade att en man jag lära känna denna veckan hade sin bil parkerade där. Det var Steins gula GT3:a det var inget att tveka på, runt hörnet såg jag även loggan på en lastbil och nu visste jag att stället var intressant oavsett vilket. Placet vi hittat heter Green Hell Racing och innan en man från Norge lät dom bygga hans bil kände jag inte till stället. Dom byggde iallafall en underbar kärra för i sammanhanget överkomliga pengar och mitt förtroende för stället är högt utan att jag ens pratat med killen. Vi parkerade och tog oss in på gården ihärdigt uppvaktade av gårdshunden men i övrigt var det lugnt, jag noterade ett par Green Hell bilar och däribland Ares läckra E36 som jag följt från början till slut i han tråd på rejsa , bilen är i min värld perfekt för ändamålet! http://rejsa.nu/forum/viewtopic.php?t=7 … mp;start=0
Efter ett tag kom en man ut och hejade och undrade vad han kunde hjälpa till med, detta var Darius som byggt Ares bil och det var väldigt trevligt att få träffa han. Ganska omgående blev vi iallafall på det klara med att han inte hade några däck till oss men behövde vi hjälp att kränga av och på kunde han fixa det. Vi pratade lite kort om Ares bil och lite annat men sedan begav vi oss vidare igen på vår långa resa! Vi tackade Darius för välviljan och styrde än en gång mot Adenau och ett stället som heter Lindener. Detta var ett tips från Darius om en verkstad med rätt bra däck lager/kontakter. Stället ligger på höger sida en bra bit ner i Adenau några kvarter innan Pinocchio och är en verkstad/liten butik som såg väldigt anspråkslöst ut.
Väl på plats fick vi kontakt med en snubbe direkt som lyssnade på våra problem och sedan gick ut på däckslagret, ganska snabbt återkom han med ett negativt besked men sa samtidigt att han kunde ringa till en större leverantör och höra vad han kunde erbjuda oss i denna schang. Vi traskade in i butiken och efter 10 minuter fick vi besked att inget snarlikt fanns i lager och skulle minst ta några dagar att få fram. Även här fick vi ett bra omhändertagande men vad hjälper det när man har ett projekt som verkar omöjligt att lösa.Tiden hade rusat i väg och matklockan ringde på oss båda, eftersom fassan inte var med oss blev det take away och valet föll på Asian Bistro som är en säkert kort för rimliga pengar.
När vi hade beställt vårt käk så gick vi ut och väntade då det var lunchtid vilket innebar lite väntetid. Medan vi stod och småpratade blev vi avbrutna lite försiktigt av en tysk gentleman som undrade var vi kom i från. Efter att ha fått reda på att vi var från Sverige sken han upp och berättade att han haft både Amazon och PV samt varit på besök hos Volvo i Sverige. Vi hade en trevlig pratstund och jag kom att tänka på renates Amazon som var till salu vilket han nyfiket lyssnade på, vi kom även in på diskussionen om mina däckproblem och han hade tydligen kontakter inom området och noterade mina önskemål samt lovade att återkomma till mig under dagen oavsett hur det gick i hans efterforskningar. Jag å min sida lovade att luska lite med Renate på Lindenhof vad hon ville ha för bilen och i vilket skick den var. Även detta möte var ganska otroligt även om det i slutändan kanske inte leder till något alls.
Till slut fick vår mat och styrde kosan mot boendet för lite välförtjänad lunch. Fassan var därhemma och väntade på oss även han lite hungrig. I vanlig ordning serverades rejäla och välsmakande portioner från Asian Bistro. Alla lämnade minst hälften kvar trots att det var gott vilket säger en del. Under tiden vi åt diskuterade vi bland annat hur tusan jag skulle göra med däck, tiden började bli knapp och ett beslut måste tas i det närmsta om det skall bli något kört idag. Det kändes lite som att den mest intressanta lösningen just nu är att montera däcken Christoffer kommer med och se om det lirar.
Innan vi jobbar vidare med däcksfrågan beslöt vi oss för att kika lite på Franzettis topplagringar för att ev. justera cambervinkeln. Det visar sig ganska omgående att någon har varit alldeles för hårdhänt och mer eller mindre slagit sönder grejorna, för att detta skall lira som tänkt behövs en åtgärd från någon lite mer händig än jag eller Micke och jag tänker själv RAEDER! Med andra ord stänger vi igen huven utan att ha gjort något.
Efter ett litet tag dyker så äntligen Christoffer upp efter att ha kört ensam hit från mina hemtrakter. En lång dryg resa att göra ensam. Ganska omgående berättar han att något låter illa från höger bak och att detta måste ses över omgående. Då det ändå skall bytas däck hjälps vi åt att slita av dom befintliga och sedan börja Christoffer leta problem, det tar inte lång tid innan felet uppdagas och åtgärdas på någon minut. Det var en bult till vänter bakre fjäderskål eller dylikt som hade skruvat ur sig. 5 minuter senare var det klart och ingen skada skedd. Vi bytte nu till lite roligare däck ämnat för det vi skall göra och vips är bilen halvklar för kvällens äventyr.
Jag erbjuder Christoffer lite mat vilket tacksamt tas emot och jag förstår, han har i stort sett sträckkört för att komma ner i vettig tid till kvällen och var antagligen rejält hungrig. Vi snackar lite om allt möjligt och det känns tryggt och nice att ha en himmapåg nära sig här nere. När vi är klara med mat och prat beslutar vi oss för att åka ner till däcksnubben och få påkrängt däcken, klockan började närma sig fyra men när vi kom dit var stället stängt och igenbommat! Vi vet han sa att han stängde 5 och vi var där en timme tidigare så gissa om vi var snopna. Efter ett tag dök en tjej från kontoret upp och efter ett par ord med henne fick vi iallafall tag i däck & fälg annars hade det varit lite rökt med dagens rattning.
Jaha, vi funderar på vem som kan kränga däck NU, vi beslutar oss för att höra med Rent 4 Ring som ligger på Burgstrasse 1 mitt i Nürburg. Här träffar vi bossen direkt som var en pratglad kille, dom hade bara en timme kvar till alla bilar skulle ut och hade inte tid nu att hjälpa oss, däremot fick vi en ganska lång pratstund med han om helgen och framförallt dödsolyckan som vi båda var överens om var den värsta på många år. Det var väldigt detaljerat om vad som hände och hur killen avled på platsen osv. När han var klar var jag ordentligt tagen av det hela och kände ett lätt illamående. Detta var väl både bra och dåligt att höra, på ett sätt skadar det inte att höra hur farligt det är men å andra sidan var det alldeles för detaljerat. Han avslutade med att säga att ALLA numera är välkomna till deras förarmöte en kvart innan banan öppnar för att få lite matnyttiga tips om hur man beter sig på banan i olika situationer osv. Ett jättebra initiativ från Rent 4 Ring som dom skall ha creds för!
Vi beslutar oss för att prova att köra ner till PRO Sport i Hersbroich och hoppas dom var på plats nu för dom hade iallafall utrustning till att utföra jobbet. Väl på plats hittar vi 2 killar i deras verkstad/förvaring av bilar och det är inga leksaksbilar precis. Det finns en hel del läckra kundbilar och några seriösa tävlingskärror som dom just nu håller på att skruva med.Grabbarna var tillmötesgående men sa att dom har ingen domkraft ledig så kan vi bara få av fälgen själv så monterar dom av och på däck till mig. Efter lite funderande hittar vi en palltruck som får agera domkraft och det visar sig fungera ypperligt och efter några minuter är ena killen igång med bytet. Det grymtades en del om hur lite mönster där var kvar och han var ganska tydlig med att speciellt det ena däcket var inte i bra skick mönstermässigt. Nåja jag sa KÖR och sa att detta får duga ikväll iallafall så får jag helt enkelt fundera vidare.Efter att ha monterat båda däcken och balanserat dom så monterade vi på grejorna och städade upp efter oss. Kostnaden för arbete slutade på humana 20 Euro och det var ju inget man kunde pruta på precis :-)
Vi lämnar stället och tackar dom ordentligt för all hjälp. Tiden börjar bli knapp och framförallt Christoffer är taggad som fan på att få känna gummit mot det svarta därute på banan vilket man såklart förstår. Väl hemma lastar jag ut mina gatdäck och noterar då ett nytt problem! Någon vänlig själ som hjälpt mig lasta in däcken har lagt det på mitt batteris ena pol vilket i sin tur har knäckt anslutningen och det är såklart mindre bra. Efter lite pyssel med buntband och vilja så får vi till en lösning som förhoppningsvis håller resan ut så får vi kika vidare på detta väl hemma.
Vi är nu redo för att köra mot banan ÄNTLIGEN, det hade varit en kämpig dag men intressant ändå. Nu ville vi bara få köra lite och lugna ner nerverna. Väl framme vid banan öppnar dom upp ganska omgående och visst är det trafik vid insläppet men ändå betydligt mindre än under helgen och mycket mindre bågar vilket uppskattas! Jag och Christoffer beslutar att vi skall ta några varv tillsammans där jag ligger först och dels håller ner tempot men även kanske visar lite spårval, för även om Christoffer är en begåvning när det gäller att ratta skadar det inte att ta det lugnt i början. Fassan villle åka med från början vilket han mer än gärna får.
Det blir som sagt väldigt lugnt tempo men det är helt ok då jag vet hur adrenaliet sprutar ur en när man blir av med oskulden här på ringen. Uppe vid Flügplatz känner jag att bilen blev väldigt lätt och nervös i framvagnen och plötsligt ser jag en lång sträng av olja eller dylikt, som tur är händer inget men jag lägger det på minnet, borta vid Aremberg har en Porsche ställt sig i fållan på vänster sida och gissningsvis är det boven i dramat. Varvet går i övrigt utan fadäser eller konstigheter, jag ser i stort sett hela tiden Christoffers kopparpastafärgade M3:a i backspegeln.
Varv 2 kör jag i egen regi då fassan satte sig och spanade lite vid insläppet.Väl ute ur konbanan ser jag en mintgrön Ascona som det stog 1.6 automatic på skuffen, jag kör om han direkt men något stämmer inte, när jag kikar i högerspeglen noterar jag att han fortfarande är i höjd med baken på min bil hur jag än matar på, till råga på allt kommer han närmare och närmare för varje meter. Lite cooltvar det allt men jag väljer att släppa när vi börjar närma oss kurvorna innan T13 då han inte viker en tum! helt klart ball med sleepers, efter T13 får han dock vika åt sidan då svänga inte gick lika bra..
Oljan jag noterade på förra varvet har nu orsakat att en MC lagt sig däruppe men föraren verkade oskadd och hojen såg hyfsad ut trots allt vilket kändes skönt. Porschen hade nu fått assistans och gulflagg och streckenkontrolle var aktiva. Christoffer och jag fortsatte att leka följa John och så sakta ökades tempot upp till ett ganska trevligt sådant.
Något varv stack jag iväg då jag fick nos på någon framförvarande bil. Jag minns framförallt ett varv där jag låg relativt nära en Audi R8 i stort sett hela varvet och det var skoj, man måste ju erkänna att dom ser ut att trivas ypperligt på ringen och ser tämligen obesvärade ut medan en annan får veva och gasa som en galning för att haka på :-) Jag hade även en Hyrbil i form av en Clio RS som jag lekte med ganska länge, här tror jag dock killen hade rutin då han körde snyggt och med trevlig attack, helt klart imponerade vad det går att göra med en så liten kärra.
Gällande däcken som monterats på där fram i stället för mina trippelåttor så måste jag säga att trots att dom var gamla och slitna så fungerade dom riktigt vettigt, visst dom understyrde en hel del och jag hade inte riktigt samma grepp men kanske den ökade bredde kompenserade en del för att jag vande mig fort och det dög helt klart under gällande omständigheter Efter ett tag visar Franzetti intresse för att åka med vilket såklart han gärna får göra, vi får till ett normalt varv utan några direkta konstigheter. Franzettis första kommentar efter varvet var "överkör du alltid sådär?" Nja jag har väl en tendens att överköra med folk i bilen men till viss del tror jag det är min aggresiva körstil i kombination med att bilen är så "verbal" om ni förstår vad jag menar.. Oavsett vilket så har jag svårt att ta kritik men det är inte första gången jag hör det och jag försökte verkligen tagga ner lite andra varvet Franzetti åkte med. Det var ju precis detta som Eick sa till mig 2009, tagga ner lite in i kurvorna och se till att komma iväg ut ur dom desto snabbare.
Mot slutet av kvällen kan man kallt konstatera att det definitivt är mindre trafik men det är inte alls tomt och kanske till och med lite mer trafik än jag hade gissat. Dagens körning rundas av strax innan 19 då en olycka ser till att banan blir stängd. Jag kände mig dock nöjd med mina 5 varv och jag tror även Christoffer kände sig nöjd och nu ville prata av sig lite om upplevelsen!
Vi drar oss hemåt och efter att ha tankat, tömt bilen och gett sig själv en tvagning var det dags för kvällens höjdpunkt i form av en iskall Bitburger med goda vänner. Som jag misstänkte var Christoffer lyrisk och som jag själv oxå noterade hade han på kort tid fått till ett riktigt vettigt tempo. Jag konstaterade kallt i huvudet att nästa år kommer killen att passera mig utan större problem men det är bara att gilla läget och det gör jag.
Mat och ölklockan klämtade och vi började planera var vi skulle äta, Lindehof håller ju stängt på måndagar så vi diskuterade Pinocchio, efter ett par försök att få tag i Franzetti tog vi beslut på egen hand om att åka ner till just Pinocchio. För er som varit där vet ni vad som serveras och för er andra kan jag berätta att det är gigantiska portioner av vällagad mat till överkomliga priser, miljön i sig är ganska trevlig utan att vara extraordinär. Valet för dagen blev en Spagettipizza som kanske inte var det bästa jag ätit men den var ok, storleken var i stil med en 24" fälg och den samt ett par bira gjorde att ordet spärrballong kändes som en synonym med hur jag kände mig :-)
Det blev en skön kväll i lugnt tempo, Christoffer var seg efter resan och vare sig jag eller fassan var så där superpigga i heller, vi diskuterade lite om morgondagen och en sak som vi funderade på var om vi skulle besöka Flygmuseet i Hermeskeil, det fanns iallafall intresse från dom andra och jag hade inget emot att besöka stället igen. Vi kom alla hem i lagom tid och konstaterade att vi haft en händelserik men trevlig dag som helhet och en del saker har etsat sig fast forever! I vanlig ordning törnade man in snabbt och drömde RING drömmar så det stod härliga till. Tack till alla som gjorde dagen minnesvärd!
