Efter en god natts sömn om än lite kort så vaknar jag i god tid till frukosten som var spikad till 07.00 Ett par baljor kaffe och lite god morgonmat senare var man sig själv igen, nästan i alla fall. Efter att ha toppat upp kärran är jag alldeles strax framme vid banan. Starten på dagen blev lite förvirrad då schemat var något otydligt i SC men vi ifrån BMW CS hade våra åtaganden och utöver besiktningen av min bil var det först vid förarmötet jag upptäckte det, den enda skillnaden var att vi som missat lite i schemat fick göra en alkotest på förarmötet, alkotest är en nyhet i klubben som kommer att bestå och det känns riktigt bra, vi SKALL ligga i framkant och med detta gör vi det enligt mig.
Förarmötet var som vanligt av världsklass och Herr Regnell utför sitt jobb med en bravur som få klarar av, det är både humor och allvar mixad till en perfekt blandning. Till slut var mötet slut och nu började dagen för alla på allvar.
Planen för egen räkning var att arrangera träffen från vår sida och vara tillgänglig, social och hjälpa till där det går, körning var något som eventuellt skulle bli av långt senare på dagen men primärt under söndagen. Vädret var fortfarande strålande om än något blåsigt men som jag sa till någon, det är uppehåll tänk på det!
Efter att vi hade haft träffen öppen några timmar var det riktigt välfyllt på parkeringen och man kunde skåda många härliga bilar oavsett tycke och smak. Det finns gamla bilar med puts, nyare bilare utan puts, racebilar med härligt stuk och allt däremellan. Ovanliga bilar som GTS, 1M, CSL, M550D och lite andra läckerbitar gick utmärkt att spana in under dagen. En inte helt oviktig del av dessa tillställningar är det sociala, framförallt på flerdagars arrangemang har man tillfälle att vara lite social, själv brukar jag vara så egotrippad annars. Det var roligt att träffa folket man tuggat med på nätet hela vintern, en del har man aldrig träffat live och då är det extra skoj, i år var det många bekanta man stötte på och det behövs då det ibland är långt i mellan oss.
Träffen rullar på enligt planerat och vare sig på parkering eller bana händer något oväntat, någon enstaka avåkning sker på förmiddagen men inga större stopp eller skador sker vilket känns bra. Strax innan 12 snåret är det dags för lite lunch, jag hamnar bredvid en snubbe från BMW Sverige som är på plats med nya M5 och M550D, härliga bilar på alla sätt och vis men vi verkar ganska överens om att bilarna stundtals är FÖR bra och den där kicken uteblir med dessa monsterbilar med vridmomentskurvor som en atlantångare.
Efter lunch drar jag mig bort mot instruktörsbilarna och kikar lite, jag har innan träffen tjötat lite med en viss CSL ägare om lite åkning och nu var det hyffsat läge även om jag dagen till ära inte mådde helt hundra och vet med mig att jag lätt blir åksjuk i passagerarstolen, oavsett vilket vill jag inte missa en tur i kultbilen CSL, en våt dröm för många av oss. Det blev ett antal härliga varv med Magnus bakom ratten och det är en speciell känsla när växlarana dunkas i allt eftersom farten skenar iväg, det gick snabbt men jag kände mig mer trygg är när frugan fickparkerar på en tom stormarknadsparkering, Magnus KAN ratta och det märks. Dock kom åksjukan redan i första kurvan och steg i intensitet så pass att vi fick nöja oss med lite färre varv än vad man hade önskat. Tyvärr så tar det nån timme innan jag blir människa igen..
Efter att ha återhämtat mig och sett till att våra åtaganden i klubben är utförda börjar jag fundera på om man skall ta sig ett par varv på banan, bilen står snällt och bara väntar på att bli plågad så varför inte? Jag gör mig själv i ordning och pillar lite med kameran för att få den redo, det var premiär för mig med rediga bälten i bilen och gud vad bökigt allt blev för en välmående skånepåg med allt mekk :- )
Nåja till slut var jag redo och taxade så sakta ut i yttre depåområdet, får klartecken omedelbart och rullar ut på det svarta, det är en befriande känsla såhär på premiären att få öka farten, jobba sig igenom växlarna sakta och börja jobba upp lite arbetstemperatur i grejorna. Som så många andra år så känns faktiskt bilen trist, mjuk och långsam, jag vet med mig detta och kör på något varv till innan jag tröttnar och kör in i depå, jag rattar lite på chassiet, kollar luften och ger mig ut igen, bilen känns nu bättre och lite mer underhållande men vi har en bra bit kvar till Nirvana..
I slutet på Pass 2 förstärks ett missljud så pass att jag avbryter i förtid, min misstanke går mot hjulbultarna och mycket riktigt har dom börjat lossna, jag vet inte varför men dom lossnar helt enkelt när dom blir varma, efter ett par år borde väl färgen i konan vara bort och problemet löst kan man tycka. Efter att ha dragit åt dom ordentligt känns det bättre, jag tar det lugnt och bara njuter av träffen och alla bilar, det blir lite fler varv och under tiden jag är ute ser jag inte en ända incident. Även cupen verkar lira på utan för mycket problem men med full action vilket uppskattas, grabbarna i cupen kan verkligen vrida på ratten och hänger man bara med i klassindelningen är det riktigt spännande att stå och kika på.
Själv lullar jag omkring lite och njuter av livet när det är som bäst, jag tar ett tjöt med Lewan som är vår fotograf denna helg och han måste ha asbetshandskar på sig då kameran glöder! Även om denna dag hade fokus på Cupen ute på banan fanns det gott om tid för gatbilarna och ingen borde vara missnöjd, alla verkade nöjda under hela dagen i alla fall. Som alla vet har allt en ände och så även denna dag, till slut kändes det lagom att dra sig mot boendet och få göra kväll, det hade varit en redigt lång dag och faktum är att jag inte mått riktigt bra under hela dagen. Väl hemma var det gott att slappna av lite och prata av sig om dagen, dom flesta av oss gick omkring med ett fånigt leende efter att all förberedelse inför helgen hade slagit väl ut.
Lite senare på kvällen efter att alla var tillbaka och kände sig lite utvilade hade vi gemensam middag på Motellet, ett glas vin till maten satt perfekt en dag som denna och maten smakade dessutom riktigt bra idag. I vanlig ordning satt man och diskuterade allt som hänt, många hade åkt ringtaxi och fått sig en resa, vissa var glada för fina ”putsbilar” dom upplevt och en del dom uppskattade helheten.
Efter middagen gjordes en repris på gårdagen med samkväm på parkeringen, denna lösning med bilarna direkt utanför respektive rum är en grym grej och lyfter Sjögestad nåt grymt. Det är cool att kunna traska omkring och sparka däck och kolla lösningar med mera. Kvällen varvades med småmek, filmvisning, allehanda minnen från dagen och svunna tider och jag tror det var fler än jag som bara gick omkring och myste. Själv kollade jag en hel del filmer med ett par mkt trevliga filurer från Skåne i form av Simon och Fredrik, riktigt sköna lirare även om Sebbe den tredje killen i deras ”gäng” inte var med (tyvärr) Vi turades verkligen om att häckla varandra för våra brister och stämningen var rå men hjärtlig, precis så som jag vill ha det :- )
Ganska mycket senare på kvällen när mörkret hade fallit var det tydligen dags för en seriös fotosession, en av 2 M5 E39 ägare visade sig ha en böjelse för att fotografera och vi körde upp våra bilar i skogsgläntan PRECIS vid boendet, det var relativt tufft då bilarna är låga och vägen högst ojämn, men vi var nog en 5 bilar som blev förevigade under stor koncentration. Stor tack till Linus för din insats!
Då morgondagen är den stora bankörningsdagen för egen räkning och våra åtagande gentemot klubben är mer eller mindre avklarade hade jag en lugn kväll, jag gick och la mig strax efter midnatt för att vara på hugget i morgon bitti, gissa om man somnade gott efter en sån här superdag!
Tack till alla som gjorde den så lyckad
Bilder kommer inom kort.