Lite lätt seg i bollen efter en lång natt med en del pilsner vaknar man lite senare än vanligt, trot eller ej men klockan är redan NIO och det är ju nästan lunch ;- ) Inte bara jag är seg utan även min rumskamrat som slaggar vidare en stund. Vår värd sitter och väntar på oss i köket för att plocka fram frukost så jag säger till att vi sköter det själva och att hon kan gå till sitt.
En rejäl balja kaffe och en stund ute på altanen brukar göra underverk för att få igång maskineriet lite, vädret var även idag riktigt fint och trots mitten på september kände man solen tina upp själen eller var det kanske det heta kaffet? Någon form av lätt ångest kom såklart krypande när man insåg att detta var sista dagen på den här resan och att imorron var det dags att åka hem. Dagarna bara flyger iväg och visst stämmer ordspråket ”underbart är kort” Nåja det var ju faktiskt hela denna dag kvar och den kan faktiskt bli hur bra som helst vettja!
Efter att ha fått liv i Tobbe så var det dags för ännu en härlig frukost, kanske lite fishy men jag hade lärt mig tycka om deras chokladmüsli under veckan, sen att kör dom nutella till frukost där går min gräns.. Mätta och belåtna började vi planera dagen, vi ville båda ner till Reve och Getränkemarkt så vi beslutade oss för att börja med det. Att bara traska runt inne på Revemarkt är inte dumt alls, dom har ett fantastiskt brett utbud av högkvalitativa råvaror och även en härlig chark och smaskiga sallader med mera. Vi strosade runt lite och givetvis började det vattnas i munnen på oss, gottegrisar som vi är. Det slutade med en ansenlig hög mat i form av korvar, bröd, yoghurt, sallader och jag vet inte allt som vi tänkte trycka i oss till lunch någonstans längs med banan lite senare. Nästa anhalt var Getrenkemarkt över gatan för att botanisera bland alla goda drycker med alkohol ;-) Själv skulle jag inte ha så mycket, men att kika i deras riktigt breda utbud av viner och öl är alltid skoj. Vi träffade på Dr. Eick där inne och givetvis blev det en härlig pratstund om allehanda samt en genomgång av vilka viner som var att föredra! Stort tack för hjälpen om du läser detta. Ett par backar Bitburger senare var bilen lastad och vi körde vidare.
Vi beslutade oss för att hitta en trevlig plats längs med banan och gärna något ställe vi inte testat förut. Vi körde upp mot Nürburg och svängde in på en grusväg precis innan parallell-vägen till långa rakan. Grusvägen blev till en mindre grusväg och den var stundtals av relativt dålig kvalitet, efter ett tag kom vi i alla fall fram till Galgenkopf där vi stannade ett kort tag för att kika, vi åkte ganska snart vidare då stället var sisådär som utsiktsplats. Efter att vi kört en lite bit längre parkerade vi bilen och traskade en bit för att luska ut var vi var och om vi kunde hitta ett lämpligt ställe att sitta på. Vi var i höjd med Schwalbenschwanz och gick sakta bort mot partierna efter Pflanzgarten. Man kunde tydligt se spåren av folk som brukade stå här, det fanns grillar, konserver, ölflaskor, fotbollar och gud vet vad man hade hittat om man letat.. Nåja efter ett tag hittade vi en plats i direkt anslutning till banan där vi kom extremt nära den nerklottrade asfalten, jag tror vi hade hittat ett intressant parti. Där vi satt, såg vi hur folk bromsade ner inför vänstern (tidiga delen av Schwalbenschwantz?) och det var högst intressant och se vilken skillnad det var på folket som körde och deras taktik här.
Efter att ha packat upp lite godsaker så var det dags att njuta av utsikt och mat, en perfekt kombo för 2 gottegrisar som oss :- ) Dagen till ära var det en trackday och vad vi kunde se var stora delar av dom deltagande bilarna av hög klass, det var massor med Porsches, Ferrari, GTR, SLS, Lambo osv. Tempot var med få undantag riktigt högt hela tiden men även om det var högt, upplevde vi många gånger att det var tveksamma beslut gällande bromspunkter osv som togs på banan, vi upplevde också att det stundtals var väldigt brått med att passera utan att ta hänsyn till situationen osv. Med andra ord så är jag inte säker på att jag känt mig trygg på ett evenemang som detta och var inte speciellt avundsjuk, vi hade det ju ultrabra på första parkett och med god mat. Smolket i bägaren var att vi hade hamnat i ett blåshål och min lite mer känsliga polare tyckte det var dags att bryta upp vilket ärligt talat inte jag hade något emot, vi traskade sakta tillbaka medan vi njöt av motorvrål, däckstjut och brända bromsar. Nästa etapp var komplexet för ett kort besök i Fan shopen men det är inte så mycket att säga om det, ett stort hemskt komplex med massa tomrum och kommers. Efter att detta var avklarat var det nu dags att röra sig hemåt då det var tid för lite roligare saker!
Väl hemma så gjorde vi oss i ordning inför årets sista körning, själv åkte jag upp till Döttinger Höhe för att tanka men polaren kör ju diesel och hade lite längre aktionsradie. 50 liter soppa senare och en rut-tvätt var det dags att styra bilen mot insläppet som dagen till ära skulle öppna upp pärleportarna 17.15. Vädret var fortfarande härligt och det fanns förutsättningar för en trevlig kväll på banan, Porschefolket var ju borta men å andra sidan hade Scuderia Hanseat folket kommit så det var riktigt gott om folk vid insläppet, dock utan någon form av kaos. En del nya ansikten för den här resan dyker upp vilket såklart är trevligt, Björn med familj är nere och skall avverka Scuderian, en dag hoppas jag också kunna genomföra någon form av utbildning på Ringen men tror det blir Automotorsports variant i så fall, inte lika trendig och mytomspunnen men väldigt lärorik och kostnadseffektiv i jämförelse sägs det.
Banans öppning fördröjs tyvärr idag ganska kraftigt på grund av reparationsarbete, gissningsvis efter dagens trackday. Som tur är har man sällan tråkigt i insläppet men så här sista dagen vill man ju ha lite valuta och dessutom hade jag ganska gott om varv som skall betas av, något jag snart inser blir omöjligt rent tidsmässigt. Nåja till slut tutar dom i hornet och berättar att banan är öppen och det är lika skoj varje gång. Tyvärr blir bara begränsat med filmat denna gång och det var lite synd såklart men det är inget att göra åt det, jag fick iallafall 2 viktiga varv men mer om det lite senare. Trots att banan har öppnat en timme försent så är det en del arbeten kvar på banan, ett större ner mot Hatzenbach och ett mellan Bergwerk och Angskurve.. Detta gör såklart att man tappar tempo, framförallt det senare arbetet som kommer väldigt tokigt då man tappar all fart och det tar en evighet att bygga upp den igen. Utöver arbetena så är det trevliga varv som betas av, bilen lirar på perfekt med ett riktigt gott grepp och en härlig turn in, den är fruktansvärt lättkörd och snäll men givetvis måste man vara på hugget hela tiden, här slappnar man inte av så ofta precis. Så här sista dagen noterar jag att det är mer attack än vanligt på mig och det är väl så att veckan börjar ta slut och man är lite tuffare, att man dessutom har fått in lite spårval och det är mindre trafik gör det också enklare såklart.
Jag skall erkänna en sak jag saknar från förra året och det är polarens vita M3 E30, vi hade ett antal underbara varv tillsammans där vi turades om att leka draghund och vi var väldigt jämna och relativt trygga med varandra. I år var det lite sämre med den saken och än så länge hade jag bara haft ett sådant varv och det var med den vita svenska Porschen några dagar tidigare. Såhär på slutet av resan började jag smyga lite i depån och försöka hitta någon lämplig kandidat att köra mot och plötsligt dök den bara upp ur tomma intet som en uppenbarelse från ovan, en silverfärgad compact stod parkerad i depån. Jag granskade bilen lite lätt och insåg att den var rensad, hade bur, lite trevliga fälgar och däck och det stod namnet på ett racingteam på bakluckan, dubbla avgaspipor fick mig att gissa på sexcylindrigt. Detta lät intressant och så fort dom skulle ut och köra såg jag till att hamna PRECIS efter dom för att se om detta var något lovande.
Vi kör ut igenom påsläppet och nu drar jag på kameran då det kan vara intressant att filma en annan compact bakifrån. Väl på banan så drar bilen iväg så smått och bara det ger mig hopp, ganska snart inser jag att det kommer att bli ett trevligt varv då jag får gasa på bra för att hänga med, uppe vid T13 inser jag att det går riktigt fort och riktigt njuter av situationen, äntligen ett riktigt spännande varv med en jämlike. Tempot ökar och stundtals ger jag allt medan jag i andra partier slår av en del men hela tiden håller vi ett fint tempo generellt sett. Jag njuter av att kunna följa någon som verkar kunna banan och fokuserar mer på att följa hans spår än mitt eget tänkta spårval, i vissa partier känns det stenrätt men i andra tycker jag mina val hade varit snabbare, det jag tydligt ser är att han får med sig farten ur kurvorna betydligt bättre än jag och på ett par ställen drar han ifrån ordentligt, tex. Flugplatz, och efter Eiskurve, dock kommer jag hela tiden ikapp, antingen med effekt eller för att det blir omkörningar. Varvet flyter på bra och vi råkar inte ut för några svåra omkörningar eller annat strul, vägarbeten kan vi inte trolla bort så där är det bara att gilla läget. Efter att ha passerat Gantryt glider jag sakta förbi och ger tummen upp till kille som svarar med samma gest, väl inne fållan hamnar han före mig och jag hakar på ut ett varv till såklart! Kameran har jag inte hunnit stoppa så inspelningen löper på vilket var skoj.
Varv nummer två blir ännu roligare då vi har mindre trafik och vi känner varandra lite bättre och därmed vågar ge lite extra, jag bestämmer mig för att haka på och köra så pass likt jag kan, tanken är kanske lite knasig men kan han kan jag var mitt tänk, jag har dessutom fördelen av att till viss del lära av hans misstag då jag ligger bakom. I uppförsbacken mot Flugplatz är det mitt första mandomsprov då jag alltid släppt av lite innan och efter backen men nu var det HÖG fart och det var faktiskt inga problem alls, att man fick nyttja hela banbredden var såklart mer nödvändigt men annars flöt det på bra, trots att jag hade bra fart ser jag att han drar ifrån lite vilket impar på mig. Förbi Aremberg, ner mot Fuchsrörhre och upp mot Adenauer Forst matar vi på friskt, sedan tappar han lite och jag får ta det lite lugnt ett tag, att köra om var inte aktuellt då jag VILLE ligga bakom och jaga :- )
Vi passerar Kallenhard sakta då en Corvette ser ut att ha hälsat på armcot på vänstersidan och fortsätter ner mot Wehrseifen och här matar jag på men får släppa av för att inte komma för nära. Vi matar på vidare upp mot Bergwerk relativt sakta och sedan kommer vägarbete nummer två som tvingar oss att bromsa ner till 30km/h en bra stund för att sedan gasa på igen. Även här får jag av någon anledning hålla igen en hel del, kanske är det min utväxling och effekt som gör sig extra påmind i detta långa uppförslut. Vi håller stumt genom Angstkurve och upp mot Steilstrecke och inte förrän uppe vid Hohe acht känner jag att jag får använda högerfoten så som jag vill :- ) En sak är tydlig ,jag bromsar mycket mindre än förut, jag nyttjar banan mer och får bättre fart ut ur kurvorna, hade man bara fått ligga här bakom några hundra varv så hade man nog börjat plocka sekunder..
Vi passerar lite bilar innan Brünnchen och sedan har vi fritt blås genom Eiskurve, jag var nyfiken på hur han skulle ta Pflanzgarten denna gång och bestämde mig för att inte banga oavsett hastighet, bromsljusen på hans bil tändes INTE innan hoppet och vi hade bra fart (165km/h) men jag körde på även jag och här kommer väl resans kalsongbytarmoment då jag helt plötsligt hade tappat ABS:en när jag skulle bromsa efter hoppet. I en microsekund tänkte jag att nu SMÄLLER det men lika snabbt fick jag grepp och allt flöt på som inget hade hänt, direkt efter här märkte jag att jag tappade lite avstånd och inte förrän borta vid lilla karusellen var jag ikapp helt och hållet. Resten av banan är inte så mkt att orda om men summan av kardemumman var ett väldigt roligt varv med gott om fart och äventyr :- ) Vi körde upp jämsides i fållan och det första han frågade var ”M3 Engine?” i ren förvirring sa jag ”yes” och han nickade förstående, lika snabbt ändrade jag mig till three-twenty-eight vilket genererade ett ohh.. :- ) Vi pratar lite kort och han frågade om jag filmat det hela vilket jag såklart gjort, vi beslutar oss för att köra in i depån för att diskutera vidare.
Det visar sig att killen har kört över 625 varv dom senaste 2 åren och än så länge var jag den snabbaste Compacten han stött på vilket såklart var skoj. Killen har en bil som är relativt vidgjord men inget har spårat ur, ett vettigt chassie, bur, bromsar, insug, lättad och lite annat, han suckar lite avundsjukt när han inser att jag kör med diffbroms och säger sig sakna det mycket på banan. Överlag tror jag våra bilar är relativt snarlika även om jag säkerligen har ett litet övertag effektmässigt. Detta tar han snabbt igen med sin rutin vilket alltid är lika coolt att se. Jag lovar att lägga upp filmerna på tuben så fort jag bara har tid. Vi tjötar vidare om lite av varje och jag förklarar hur skoj jag tyckte det var att ligga bakom han och bara beskåda hans spårval osv.. En rolig sak var när han berättade att han i Pflanzgarten hade tappat bromsarna efter hoppet vilket var precis vad som hände mig. Efteråt fick jag reda på att vi antagligen påbörjat bromsningen i luften och at ABS:en inte hunnit med. Till slut skiljs vi iallafall åt och tyvärr körde vi inte fler varv gemensamt detta år men jag hoppas såklart att vi finner varandra fler gånger. Det blir lite fler varv i egen regi och trafiken minskar med klockan vilket såklart gillas, tempot är nu verkligen uppe och livet leker verkligen, det är ganska många gröna sektioner i racechrono men fortfarande vägarbete med allt vad det innebär.
En rolig bil som kommer från mina egna trakter är en E30 med M5 E34 motor och en kompetent förare bakom ratten, ett av dom senare varven för dagen försöker jag komma ut direkt bakom honom för att se hur bra bilen går, tyvärr har jag inte kameran på detta varv och det hamnar en bil i mellan oss vilket medför att jag initiellt tappar han ur sikte, borta vid T13 får jag dock visuell kontakt igen och nu ser jag hur grymt snabbt bilen pinnar iväg och extra påtagligt så fort det går rakt fram, det blir ett varv med väldigt mycket trafik av någon anledning och stundtals är vi kanske 10 bilar på 100 meter och det är tight, jag betar av ett par och några sticker iväg men hela tiden ser jag E30:n en bit fram, någon gång knaprar jag in på avståndet men jag får inte den där riktiga kontakten jag hade velat ha, inte så konstigt kanske med tanke på att jag saknar 100 hästar.. Så här fortsätter det nu ett antal varv, högt tempo och roliga varv. Sista varvet är nu ett faktum och att man rullar in i fållan 19.26 säger lite om att man nyttjat tiden bra. Jag stannar till en stund och köper lite att dricka och traskar runt lite för en sista stunds njutning på ett av dom underverk jag besökt i mitt liv. I ett annat liv önskade jag att jag besökt detta ställe betydligt tidigare i mitt liv och mer frekvent. Nåja allt har en ände och så även denna dag men vi hade ju faktiskt en höjdpunkt kvar att se fram emot och det var Guidos Lasagne!
Väl hemma blev det en snabb dusch och en kall öl för att landa efter kvällens rattövningar. Då klockan redan var mycket drog vi oss mot Altes Forst haus för att förhoppningsvis få njuta av Lasagnen vi så många gånger pratat om efter att vi åt den för ett antal år sedan på Fuchsrörhe. När vi kom in på stället var det mer eller mindre öde men till slut hittade vi Guido som något förvånat tittade på oss. Lika snabbt blev han glad och vi serverades lite att dricka medan han berättade att han minsann hade lagat lasagne och att till och med Renate hade beställt ett par portioner. Tyvärr var han på väg ut så det hela slutade med att vi köpte ett antal portioner förpackat i aluformar för vidare transport till Sverige och så bestämde vi oss för att käka hos Renate i stället. Vi lovade att maila över ett betyg på lasagnen så fort vi bara hade hunnit smaka på den :- )
Vi tackade för oss och betalade maten, jag tog även hand om Renates mat och såg till att den levererades, vi skulle ju ändå dit liksom. Någon minut senare var vi framme för ett sista besök på Lindenhof, jag levererar maten och tackar för gårdagen. Idag var det betydligt lugnare här och vik an till och med sitta själva bardelen utan att bli störda av röklukten. Jag inser nu som många gånger förut att här trivs jag ruskigt bra! En eller två kalla senare dyker herr Prymus upp glad i hågen. Han har avverkat ett antal varv för första gången och enligt egen utsago har det gått riktigt bra med hans effektstarka Porsche.
Idag tog det inte alls lång tid innan vi fik käk och det bidde en Schnitzel vilket såklart alltid funkar! Givetvis slank det även ner ett par iskalla Weissbier , man vill ju stödja den lokala näringen :- ) både Peeter och Dr. Eick behagade infinna sig och vi fick en mysig avslutning på veckan, grabbarna är hiskeligt trevliga prickar och det är ju vi andra också :- ) Tyvärr fanns det i år inte utrymme för den fantastiska hjälpen jag fick ute på banan av Christian men det var ju inget jag förväntade mig snarare hoppades, jag gläds verkligen med att vår kära Doktor hittat en form av verksamhet som funkar under säsongstid. Innan vi rundar av för dagen passar jag på att tacka både Renate och Helga som sitter i baren för att dom finns, båda två är för mig starka personligheter som jag hoppas få träffa många gånger i framtiden.
Vi tackar även varandra för allt och drar oss så sakta hemåt, det har varit en städad och härlig kväll om än lite dyster med tanke på vad som komma skall. Väl hemma bäddar jag ner mig och börja gå igenom dagen lite snabbt, det har verkligen varit en härlig dag med massor av fina minnen, bäst av allt var compactjakten som verkligen lyfte dagen! Nu var det minsann dags att söva för att inte komma iväg för sent, vi hade en LÅNG resa framför oss då vi inte skulle raka vägen hem men mer om det i nästa blogg.