Med tanke på gårdagens eskapader borde man sova ett par timmar till men inte det, upp i arla morgonstund för att påbörja ännu en alldels underbar dag, här nere finns bara sådana i alla fall hittills. Det blev mer fokus på att få igång interna maskineriet idag, vaken var jag men pigg? Nja det kan jag väl inte påstå :- ) Några baljor kaffe senare vaknade resten av ligan och det vankades germansk früstuck när den är som bäst. Alla verkade njuta av maten även idag trots att den är i stort sett identisk alla dagar. Vädret utanför huset var även denna dag alldeles klockrent, inte för att det var någon hetta men uppehåll, vindstilla och helt ok temp med tanke på datum och klockslag duger länge för mig.
Dagens schema var lite skoj faktiskt då det var inbokat ett studiebesök på Bitburgerbryggeriet, detta var något jag längtat efter att få uppleva och jag är glad att jag tog fatt i detta och drog ihop en bunke folk, visst ,körningen är nummer ett men banan öppnade inte förrän 17.15 så det var riktigt gott om tid.. På kvällen var det inplanerat körning ett par timmar vilket lät alldeles underbart perfekt. Vi hade beslutat oss för en gemensam resa till Bitburg och samlades vid halv tio i Nürburg:s center, det var väl ingen jättesamling med folk men vi blev väl en 3-4 bilar som körde dit. Jag uppskattade att slippa köra på morgonkvisten och att åka E65 Diesel i baksätet passade mig som handsken denna dag :- ) Resan till Bitburg tog kanske en timme lite styvt och gick smärtfritt. Jag tror jag slumrade till nån microtimme eller åt :- )
Väl på plats skulle vi bara hitta dit vi skulle och det tog inte SÅ fasligt lång tid, när vi väl hade adressen framför oss. Ibland är det väldigt skönt med välutrustade lyxbilar, navin guidade oss rakt på stället och det var ingen tvekan om att vi kommit rätt. Vi parkerade en bit bort och traskade bort mot komplexet i fråga, det såg inte direkt ut som ett bryggeri utan var en väldigt fräsch byggnad som var riktigt inbjudande, det första vi kom i kontakt med var en fanshop med allehanda nödvändiga och onödiga attiraljer, vi köpte en del saker men inget märkvärdigt. Vi noterade att vi hade gott om tid och hade sedan tidigare tänkt oss att äta en bit mat innan besöket då det blev lite tight efteråt för vissa. Vi beslutade oss för att traska upp i byn och hitta ett ställe, något som visade sig vara lättare sagt än gjort..
Nåja, till slut hittade vi ett italienskt hak som enligt menyn hade vettiga priser, dom lovade dessutom snabb service vilket var ett krav då tiden rusat iväg. Vi blev rek något som inte fanns på menyn vilket skulle gå extra fort så det tog vi, det var färsk pasta i lite olika former. Maten tog såklart hur lång tid som helst och alla fick in maten när det var 6 minuter kvar tills vi hade bokat rundvisning på bryggeriet. Pastan var god men vi var färdiga 12 prick och skulle då pynta, vi blev nog lite halvblåsta då pastan kostade 14 Euro, det mesta i menyn kostade 5-10 euro, inger orkade tjafsa och för övrigt var vi redan sena!
Väl framme visade det sig vara helt lugnt, vi fick faktiskt tid att pusta ut efter att ha stressat dit. Guiden samlade ihop oss efter ett tag och påbörjade guidningen på riktigt vettig Engelska. Rundturen var upplagd i ett lugnt tempo och med en lagom mix av historia, modern teknik och lite coola/eleganta teknikprylar som gjorde mig impad. Bygget var riktigt fräscht och hela upplägget var väldigt påkostat, vi fick liksom vara med från början med det lilla bryggeriet fö några miljoner år sedan som växte sig större och större, vi fick se tekniken bakom hela proceduren i ett antal olika steg, hela tiden rörde vi oss in i olika delar av bygget, än idag måste jag säga att det var en riktigt schysst rundtur. Det som dock gjorde mig lite besviken var ju att vi INTE var i bryggeriet utan i en byggnad enkom för att visa upp sig, vi fick alltså aldrig se den riktiga produktionen och det tyckte jag var lite synd, hur fint o flashigt det än var så var det inte den äkta varan liksom. Efter att hela rundturen var avklarad kom själva grande finale som var ett gigantiskt stort rum med en läcker inredning, i bortre delen a v rummet hade dom byggt upp en läcker bar formad som en hästsko, innanför baren fanns det välklädda herrar som hade till uppgift att förse oss med valfria Bitburger drycker, pritzels och allehanda information. Det var väl inte så att det fanns en uppsjö olika ölsorter men det fanns några stycken sen var resterande produkter typ läsk/alkohol, läsk/öl samt alkoholfri öl i form av Bitburger drive, eftersom jag skulle köra på kvällen blev det en drive och som oftast känns driven väldigt fel men idag kändes det SJUKT fel, att dricka alkoholfri dryck på ett bryggeri kändes inte riktigt som jag :- )
Efter en härlig stund i baren där alla verkade njuta förutom polaren som verkligen inte gillar öl så var det dags att gå vidare, vi fick lite promos i form av klistermärken och en Bitburgerkarta samt lite annat. Det ingick faktiskt även ett par biljetter som gällde på lokal krog för ett par Bitburgers, tyvärr passade inte detta in i vårt schema denna gång. Skall man försöka summera besöket får jag väl säga Close but no cigar.. Det var verkligen läckert gjort och riktigt fräscht men å andra sidan var det inte the real thing, jag hade hellre velat uppleva det äkta liksom, lite som att man alltid vill hitta en genuin restaurang när man är på solsemester :- )
Det var nu dags att rikta kärran mot "hemmet" iallafall för några dagar till. Väl på hemmaplan beslutade vi oss för att kika lite på vad som kördes på banan då det var stängt för allmänheten. Pflanzgarten brukar alltid vara trevligt med sitt lilla hopp och massiva höger. Väl på plats tog det inte lång tid innan belöningen kom eller rättare sagt hördes för ekipagen i fråga hördes mer eller mindre varvet runt. Det var tre bilar som matade varv,en Corvette, en Audi R8 och sist men inte minst en MB SLS GT3, tempot var alldeles löjligt högt och skönsången var svårbeskrivligt underbar, mångcylindriga motor med slagvolym morrar något alldels speciellt och här var dom i sitt esse. Vi stannade kvar så länge dom körde och njöt av det sjuka tempot, även om SLS:en inte var snabbast var den i mina ögon klart läckrast, sjukt ljud, stabil och riktigt läcker från början till slut.
Lite senare åkte vi ner till Euronics i Adenau då John behövde ett minneskort till sin kamera, vi fastnade såklart i den välsorterade affären och betade av en hel del onödiga elektronikprylar. Priserna är humana och servicen är vettig så jag kan inget annat än rek denna butik vad ni än behöver som går på batteri eller 220/12v. Det var inte ofta man gick hungrig under vår tid här nere och nu var det tydligen så att någon spanat in ett glasshak en liten bit bort, vips så var vi där och hade lagt order på varsin rejäl strut. Att bara sitta ner och ta det lugnt medans man njuter av lite gott och torrsnack är underskattat, helt plötsligt hade det gått en bra stund och det var dags att komma vidare. Förresten glassen var väl ok även om jag som oftast föredrar glass MED grädde, detta var mer som en kvalitativ sorbet pryl.
På vägen hem berättade John att han tänkte knäcka Porschefolket och berätta att han minsann visste var dom hade sitt testcentrum, vi ville såklart se detta och vi påbörjade en resa på småvägar som efter en bra stund ledde oss hem utan att ha passerat något testcentrum överhuvudtaget :- ) Nåja vi fick i alla fall se en annan sida av landsbygden och man insåg att inte alla delar av området hade det lika fett. Stundtals hade tiden stannat vad det gäller både hus, fordon, folk. Efter att jag blivit dumpad vid boendet började jag göra mig och bilen i ordning, en stund senare satt jag i bilen taggad inför ett kvällspass på Ringen, ett besök nere på Döttinger höhe och bilen är redo för en bunke varv. Vid banan var det gott om folk i vanlig ordning. Nu var det dagen innan Porscheträffen med 200 bilar så ni kan ju själva räkna ut att det snurrade runt lite Porschar här, lite trist och säga men det var nu måndag och jag hade redan slutat reagera när det kom en 997 GT3 RS, dom var SÅ himla vanliga vid insläppet. Efter att ha stått och skrotat vid insläppet ett tag var det dags, banan var öppen och bettan startades upp. John hade dödslängtan och frågade om han fick åka med, något jag uppskattade då han har massor av varv i ryggen och kör E36 ruskigt fort på ringen.
Jag har aldrig varit något förarämne även om jag som oftast tar mig fram hyfsat, det jag menar är att jag har LÅNGT kvar till att köra ruskigt fort och jag kommer nog aldrig dit i heller dock gillar jag att få feedback på var mina grövsta misstag begås. John sa inte så mycket men bad kanske tysta böner under färden, det som jag dock fick höra var hur dåligt jag utnyttjade banans bredd något jag genast tog åt mig. Givetvis handlar det om tappad fart i olika partier och det vill jag inte veta av :- )
Jag passar på att lägga några varv men dom blir lite stötvis då bilen blir lite varm och jag vill vara snäll med den, att det dessutom är massor av trafik ute på banan gör det inte lika viktigt att lägga varv i heller, stundtals blir det kanske att man får passera 35 bilar på ett varv. Efter ett tag kommer jag på mig själv med att jag koncentrerar mig för att nyttja banans bredd och inte svänga in för tidigt vilket verkar vara en av mina akilleshälar.. ett ställe där jag typ alltid svänger in alldels för tidigt är Bergwerk och resultatet blir katastrofalt då fel ingång här sumpar ett långt uppförsparti där jag redan från början ligger i lä med min lågeffektbil. Har man en Porsche med lite pulver eller dylikt kan man alltid rädda en dåligt tagen Bergwerk genom att trycka ner pellen en snutt extra.
En av Porschekillarna vid namn Lasse åker med ett varv och även det är roligt då han kör annan typ av bil men har en hel del rutin från banan, vi fick till ett schysst varv där det passerades en hel del svenska Porschekillar och annat skoj. Någon småsak har Lasse att tycka till om men i övrigt tyckte han spårvalet var helt ok tror jag. En rolig kommentar när Lasse tydligt tagen av vår framfärd kläcker ut sig nåt i stil med "men, men detta skall ju inte gå, du passerar den ena Porschen efter den andra" Han var enligt egen utsago grymt impad över bilens framfart och jag förstår han, bilen går relativt fort trots att det är en liten billig bil, det måste vara en liten nagel i ögat på många med Porschar som kostar en nolla extra.
Dagen löper vidare och schemat för dagen är ju 2.5 timmars öppet så jag passar på att ta något varv till, ännu en runda där flytet infinner sig, i alla fall fram till Pflanzgarten där det viftas med gulflagg, jag inser snabbt att det skett något allvarligt då det är en hel del bilar stillastående och det ligger gott om delar överallt, jag inser ganska omgående att det är en svensk Porsche som hälsat på i räcket på ett par ställen och det ordentligt, det ligger olja och kylvätska på banan och bilen ser inte vacker ut, det var som ett hammarslag i bakhuvudet och mycket snabbt blev jag tagen av stundens allvar, glädje var när jag insåg att båda i bilen var vad jag kunde se oskadda, resten är bara materia vilket går att ersätta. Jag kör vidare från olyckan i ett betydligt långsammare tempo, många tankar far runt i skallen på en. Väl inne i depån inser jag att detta kommer att tag tid och lite senare kommer beskedet att banan stänger för dagen, ganska fort töms området på folk men själv stannar jag kvar och dricker något kallt medans jag tänker igenom dagen som helhet men mest runt själva olyckan.
Efter att jag varvat ner lite beslutar jag mig för at åka hem till boendet, det är ju snart kväll med allt vad det innebär. Väl hemma slänger jag mig på sängen med en kall BIT och pustar ut, huvet har fått jobba men nu vill jag slappna av och ha en mysig kväll. Kvällens val av restaurang faller på Pinocchio vilket betyder möen och goood mat. Vi var 4 killar kvällen till ära som hamnade här, tyvärr var det inte ordinarie personal och det visade sig vara en riktigt usel service, inget lirade och till och med ölen var avslagen ;-/ Lite senare kom mer folk och DÅ blev det bra. Maten var lika god som portionerna gigantiska och i kombination med sånadär guldgula drycker i frostiga höga glas var buken välfylld i ett nafs. En av anledningarna att vi hamnade här var att Lindenhof hade Ruhetag eller vad det nu hette någon form av vilodag iallafall, att Pinocchio dessutom har god mat i rejäla portioner till humana priser gör ju inte saken sämre precis . Efter att vi käkar beslutade vi oss för att åka upp till Pistenklause och intaga dessert så att efter vi gjort rätt för oss ställde vi kosan mot Nürburg igen.
På Pistenklause var det i vanlig ordning ruskigt mycket folk men plats fick vi direkt, det bidde en omgång glass till oss alla, i mitt fall lätt onödigt då jag var mer än mätt. Att bara sitta och tjöta om dagen, året, bilen, brudarna och livet funkar för mig, detta är lika viktigt som allt det andra och kväll blev det massor med tjöt, det passerade även folk som stannade och snackade bilar med oss precis som det skall vara :- ) Jag noterar på tugget att det är gott om Porsche newbies på plats och deras fokus verkade ligga på bilarnas bling istället för lite mer viktiga saker. Nåja imorn var det deras dag och 200 Porschar skall ut och göra banan osäker.
Dagen hade varit lång och händelserik så att när väl hemgång kom på tapeten var det ingen som protesterade, alla nya intryck skulle få landa och kroppen skulle få lite välbehövlig sömn, att få krypa ner i en nybäddad fluffig säng efter en dag som denna var riktigt skönt och nu jäklar skulle det sovas gott. Tack för ännu en alldels underbar dag, givetvis med undantag för incidenten på banan.