En sak kan jag inte förstå, det är hur vi människor tänker ibland, eller ja rätt ofta skulle jag nog vilja säga. Igår gjorde vi en upptäckt som gjorde mig så förbannad att jag inte kan beskriva med ord hur det känns...
Vi (vi är då jag och min pojkvän) gick till garaget för att hämta en sak som vi hade glömt i bilen kvällen innan. När vi klivit in i garaget så ser jag att det är något som inte stämmer. Det hänger ut sladdar från bakdörren och jag frågar min pojkvän varför. (han var i bilen sist, så tänkte att dom kanske hade ramlar ut) sen såg jag att bakdörren inte var riktigt stängd. Då hör jag min pojkvän säga "det är för att vi har gjort inbrott i bilen... Dom j*vlarna har stulit stereon och högtalarna!" så med andra ord någon har tagit sig in i vårat garage, hur vet vi inte eftersom det inte finns några märker i dörren eller något liknande, tagit sig in i bilen snott relativit dyr stereo, högtalare och en väska med cd-skivor, dock bara brända. Men jag blir så förbannad! varför kan man inte låta andras saker vara? För är det verkligen så svårt att skilja på mitt och ditt?

Jag tror att många som blivit utsatt för samma sak vet precis hur jag känner just nu. Bara att veta att någon har varit i vår bil och tagit våra saker gör att jag får krypningar i hela kroppen. Jag fattar som sagt inte hur dom tagit sig in i garaget eftersom dom inte brutit upp dörren. Men vi tror att dom tagit sig in genom någon annan utav garagedörrarna och klättrat över nätet och låst upp våran från insidan eftersom det går. Sen hur dom lyckats tagit ut med hembygget vi gjorde med högtalarna som var 95*30 cm utan att ha öppnat bakluckan är nog något vi aldrig kommer att få reda på.
Om Räsern hade kunnat pratat så hade han kunnat berättat vilka som vart in så man hade kunnat tagit fast dom rackarns människorna! Jag antar att dom sitter någonstans och njuter av deras fångst medans vi inte får ut ett skit rent ut sagt. Kvittot på stereon har slutat existera, med andra ord så är det slängt nånstans eftersom garantin hade gått ut, så vi kan inte skicka in det till försäkringsbolaget så att dom kan ge oss pengar för det. Visst det är bara saker går att ersätta, men om man inte har riktigt råd att slänga ut några tusenlappar bara för att inte människor kan hålla sina fingrar i styr så är det inte riktigt lika roligt. eller vad säger ni?