Efter en smått ansträngande vecka på avdelning Tallen på en förskola här i trakterna så tog jag en dags semester på jobbet där jag jobbade nio timmar. Så på lördagkväll drog jag upp till min älskling Björnta med bilen full av skoterkläder.

På söndagsmorgonen var vi båda vakna chockerande tidigt, vi hade ställt ett alarm för att hinna ut på skoterfärd innan solen gick ner. Tror vi var vakna 2-3 timmar innan alarmet :S


Rena vykortet



Min snygging


Vi packade mat, ved och allt som behövdes och åkte iväg. Det var första gången på (minst) 8-9 år som jag åkte skoter. Mopedhjälmen passade fortfarande men sikten var noll eftersom mitt visir immade igen ganska omgående. Tänkte bara "tur att det inte är jag som kör!"

Kände mig rejält klädd, smått Michelingubbe-aktig, men när det började gå lite fortare kunde jag konstatera att mina täckbyxor inte var vindtäta! Oh, vad kallt det blev!



En mysig eld, och kaffe till Björnta på gång



Butt-print :P


Skulle plocka loss liggunderlaget från kälken och när jag väl fick loss liggunderlaget så kände jag att balansen var sämre än urusel. Hade inga handskar på mig och det var 3-4 dm lössnö utanför skoterspåret så jag valde att hålla upp händerna och hoppas på att inte få alltför mycket snö innanför jackan.

Tack vare snölåset (som dock var oknäppt) fick jag bara lite snö mellan jackan och snölåset, men inget innanför. Min käre pojkvän stod och skrattade åt mig, och jag sade lite tjurigt åt honom att hjälpa mig upp. Men det lät nog mest som en order man inte får ignorera!



Is: obefintlig



Björnta pysslar om sin ögonsten


Några andra skotrar närmade sig vindskyddet vi lagt beslag på och när man såg spåren efter dom så kändes det fruktansvärt skönt att vi inte åkt över någon tjärn eller sjö. Den isen kan inte ha varit många centimeter tjock!



Älsklingen var grillmästare och då stod det hamburgare på menyn


När det var lagom grillglöd brände älsklingen på hamburgare åt oss, och det var nog det godaste jag ätit på länge. Mat smakar aldrig så bra som när man är ute i skogen och har en brasa som ryker en i ögonen.

Om leden varit lite slätare eller nåt så hade jag nog lagt huvudet mot Björntas rygg och sovit på vägen hem, var så otroligt trött att jag hade kunnat sova där jag satt!



Iskalla hjälmar värmdes intill eldstaden...


Hade en otroligt mysig dag med min Björnta, och på kvällen när vi åkte för att uppvakta hans syster som fyllde år höll jag på att somna vid bordet. Gud vad trött jag var! Då var klockan inte ens sju på kvällen...

Innan klockan masat sig längre in på dygnet hade jag fullt sjå att hålla mig vaken, såg i kors och hade jag gett mig till att köra hem på kvällen hade jag hamnat i diket. Endera för att jag somnat bakom ratten eller för att jag inte sett var vägen var. Så jag sov där en natt till, och begav mig tidigt i morse raka spåret hem för att gå ut med hunden och slänga på mig lite andra kläder. Sen bar det av upp till Tallen, där jag gick runt och luktade skogsbrand, plasthjälm och tvåtakt. Det var ju ren dynga så jag tyckte inte det gjorde nåt!



...men min stelfrusna tröja fick tina innanför Björntas fleecetröja :)


Nu verkar det som att det kan bli en skoterutflykt till nästa helg, men då slutar jag tre på fredag så jag åker väl raka spåret upp till Björnta då. Frågan är bara hur jag ska lösa problemet med de icke-vindtäta täckbyxorna... Känns inte som nån höjdare att vara ute när man vet att man kommer bli iskall om benen så fort det går lite fortare än slingerbult-hastigheten vi höll inne i skogen.