Det här med vänner är nog ett av de största problemen som finns enligt mig. Hur vet man att dom är äkta? Visst man ska väl kanske inte fundera så hemskt över såna saker. Men jag gör det ändå. Och det är sjukt...

Är jag så väldigt tråkig att folk antingen tar långt avstånd eller ger falska förhoppningar för att verka snäll? Jag har börjat tröttna i vilket fall...

Suget på att flytta och börja om på nytt är stort. Men jag som är lite familjekär vill inte riktigt flytta ifrån familjen. Det skulle nog bli för jobbigt. Hur man än vrider och vänder så blir det alltid knas nånstans... Är nog bäst att stanna här ett tag till för jag antar att det är lika dant mest överallt...

Nu ska jag iallafall åka och mysa med alla hundar som finns på dagiset idag. Kommer nog pigga upp mig! Hundar is the shit så är det bara...

Allt för mig! Ajöken