Tiderna förändras.
Jag har haft långt över 100 olika bilar, motorcyklar, lastbilar, traktorer, mopeder och till och med en buss. Allt från gratis pundarbilar till feta muskelbilar och dragracebilar. En del riktigt roliga, andra rent usla.
Men vad hände?
Tiden gick visst. Och tiden räckte inte till. Familj och hus tar sitt, och intressena ändras. Jag har fortfarande ett stort motorintresse, men det brinner inte lika intensivt. Nu tycker jag att det är roligare att renovera huset än att byta bromsar. Jag värdesätter en stabil släpkärra mer än ett extraktorgrenrör.
Det senaste året har jag sålt fem bilar, en rysk terränglastbil och en lastmaskin. Till och med den brutala Irusen jag skrev om här 2008 har fått stryka på foten. Samtidigt ser man sina jämnåriga dragracingkompisar kämpa på år efter år, utan en tanke att dra ner på takten.
Fan, är det bara jag som blir gammal? Ibland vill man vara 19 igen. Då stod det en Dodge Charger 1969 på gården, ihop med en tre år gammal Camaro, en Opel Kadett Rallye Sprint och ett par-tre bilar till.
Inga tak som behövde läggas om, inga andra munnar än den egna att mätta.