Hallå alla som läser detta =/
Trodde aldrig det skulle hända en själv. Det här är sådant man "bara ser" efter motorvägen. Tror jag Aldrig kommer att ha så många blandade känslor av rädsla och så starka, som jag hade när det tråkiga inträffade inträffade. Ush =/
Klockan var väl vid 20 tiden på onsdagskvällen. Jag och tre kompisar hade alla ledigt från jobbet, skolan etc. Vi bestämde oss för att åka ned mot Helsingborg, kanske Danmark.
Tiden hade börjat närma sig 22/23.00 när vi först kom iväg. Allt hade strulat. Fick inte tag på bil bla. Till slut hyrde vi en Toyota Yaris från Statoil här i Eskilstuna.
Vi började åka neråt i landet. Efter många timmar bakom ratten visade det sig att vi hade åkt fel med, då alla andra sov och jag var heelt borta i mina tankar.
Helt plötsligt var vi i Borås!! Oj då. Den närmaste vägen ned mot Helsingborg blev då genom Halmstad och Laholm. Ringde mitt ex på halvskoj vid 5 tiden på morgonen, då hon bor i Laholm. Kom ned dit vid, kanske 6 tiden på morgonen. Stannade vid henne ett tag och snackade lite skit, rökte en cigg och så.
Sen bar det iväg igen, ned mot Helsingborg. Väl där bestämde vi oss för att åka över till Danmark ändå. Gled runt där ett par timmar. Tog en tupplur i bilen ett tag och så. Köpte några plattor öl och började sedan hemfärden igen. Allt gick bra dom första 35/40 milen hem från Danmark. När vi var på motorvägen någon/några mil söder om Linköping och vi skulle passera en liten stad vid namn Mjölby - Det var då det hände!
Jag låg i en hastighet på ca 120 km/h på mätaren (den gick inte snabbare) och vi körde om ett flertal lastbilar, bussar etc. Det var mycket trafik. Många olyckor efter vägarna. Jag minns att jag körde om en lastbil, la mig i det högra körfältet framför lastbilen. Det blåste en hel del med. På långt håll ser jag en grå bil närma sig. Han körde saktare än 100 km/h. Jag gick ut i det vänstra körfältet för att påbörja omkörning. När vi var ett par meter från den silverfärgade Ford Mondeo´n (en årsmodell på ca -00) så kände jag hur vinden högg tag i min bil och drog mig åt höger! Forden som vi just skulle köra om låg med rätt långt till vänster ... PANG!
Vi träffade honom med våran höger fram, rakt in i hans vänster bakdel.
Våran bil roterade medsols två varv om jag inte minns fel. Alla hände så snabbt. Även han snurrade runt. Kunde inte släppa blicken från han. Våran bil hade stannat mitt i vägen och hans bil gled än. Jag såg hur han var på väg mot diket mellan söder/norr riktningarna. Han rullade 1 & 1/2 varv och la sig på tak.
Allt detta gick på bara några sekunder ...
Jag var i riktigt schock-tillstånd. Kommer ihåg att allt blev som på film. Hörde inget och alla bara sprang runt i slow-motion som yra höns. MASSA bilar hade stannat då våran helt mosade Yaris blockerade båda körfälten norr ut. Jag sprang i en jävla fart fram till den andra bilen som låg på tak. Synen av att en skadad familj var i bilen gjorde mig riktigt illa till mods. Men tur i oturen kan man väl säga så var det "bara" en man med kostym. Även han hade klarat sig helt utan skador. Jag hjälpte han att dra upp dörren så han kunde ta sig ut.
En buss stod längst fram i kön och chauffören kom fram till oss. Han frågade om någon av oss ringt efter siréner, men ingen kunde hitta telefonerna. Han ringde samtidigt som han gick mot bussen. Helt plötsligt börjar de 100 tals fordon som stått blockerade att röra på sig. Dom körde nära förbi våran bil och helt plötsligt så var alla borta. Alla vittnen och allt. En sur man stannade vid oss och skrek:
SÄTT UPP EN VARNINGSTRIANGEL! Var han dum eller!? Knappast det första man tänker på i detta läge.
På långt håll hör vi hur sirénerna börja närma sig. 3 ambulanser, 2 brandbilar, 2 polisbilar och en jävla massa räddningspersonal. Vi alla blev förhörda på plats för att redovisa våra historier. Alla verkade ha samma uppfattning om vad som inträffat. Ambulans personalen och även brandmännen ville att samtliga skulle föras till Akutmotagningen i Linköping. Efter allt som hänt ville vi bara hem. Vi fick då möta vissa sura komentarer och sura miner! Den enda som var "på våran sida" var en kvinnlig polis. Mannen i den andra bilen fördes (av säkerhetsskäl) på bår till Akuten. Efter långa samtal och många om och men skjutsade den skyssta polisen oss till Mjölby för att kunna andas ut, ta något att dricka och lösa hemfärden. Vi hyrde en ny bil, en Golf 5 på Preem i Mjölby så vi kunde komma hem.
Säger bara en sak: Krocka aldrig! Ta det lugnt och tänk alltid!