En gång när jag gick ned i tvättstugan följde det efter någon gubbe. När jag stod och hängde tvätten kom han in och började prata, typ frågade om jag bodde i området (nej, jag är bara här och tvättar...), vad jag jobbade med, vart jag kom ifrån.
Jag försökte va lite sådär allmänt trevlig men det var lite svårt att bete sig normalt när han stod och kollade på medan jag hängde upp mina nytvättade röda spetstrosor liksom...

Nån dag senare fick jag ett sms från ett nummer jag inte kände igen.

"Hej, var det dig jag träffade i tvättstugan? I så fall undrar jag om du är singel."

Jag svarade att ja, det var nog mig du träffade men jag är faktiskt inte intresserad.

"Ok, men får jag fråga hur gammal du är?"

Jag svarade hur gammal jag var...

"Ok, jag fyller 42 den 27/8."

Hallå liksom! Hur kan han bara tro.. Hur tänker... Allltså jag tappar orden. Usch. USCH. Och nej tack, jag är inte intresserad.
Kan det inte hända sånt här med killar i min egen ålder?!


(Tilläggas bör att mormor läste detta i min blogg, ringde mamma och skrek "Sophia har blivit våldtagen!!!" i telefonen.)