Jag börjar få till det så bra nu att jag begår mina misstag lite mer tätt inpå varandra, så jag kan sammanfatta dem i en och samma blogg! :D

Kom hem igår vid 19 från att ha varit på kryssning, med lite Mora-folk. Grymt kul. Men iaf, kommer hem skittrött men det är så sjukt tråkigt att gå och lägga sig tidigt, plus att då blir det ju måndag fortare. Så jag plågar mig till kl 22 åtminstone, då jag äntligen tillåter mig själv lite sömn. Går och lägger mig och blir lite irriterad över att det är en hund som skäller någonstans långt bort. Tänker att det måste vara grannarnas hund, men det stämmer inte, det är fel skall. Sen har vi liksom inga fler grannar på ganska långt avstånd så ju mer jag tänker på det desto konstigare verkar det.
Tills det går upp för mig att det är min hund som skäller. Jag släppte ut henne när jag kom hem, sen har jag tydligen glömt bort henne...

Imorgon blir det färd till kliniken med mr X igen. Eftersom jag är så sjukt duktig på att förbereda, skulle jag göra det även idag genom att åka in och tanka upp Mondeon så att jag slipper göra det imorgon kl 06 med hästen på släp.
Slänger på mig ett par skor och springer ut till bilen. King caben står där och ser lockande ut och jag tänker ja vafan, kan ju lika gärna köra den. Hoppar in, sätter nyckeln i låset och inte förrän då har kommunikationen mellan mina tre hjärnceller klaffat, för hur fan ska jag kunna tanka upp Mondeon om jag åker in med kingisen??

Byter bil och åker in till Shell. Tankar och tänker att jag borde fan tagit med mig en tröja, t-shirt i minusgrader är inte så jävla skönt. Tur att man har värme i bilen.
Bilen ja... Den vill förstås inte starta när det är dags att åka hem. (NEJ, jag har FORTFARANDE inte bytt batteri fast jag har ett stående hemma i garaget... Jag är dålig på det där med arslet ur vagnen.)
Får ringa till min bästaste bästa kompis Micke (bergsten här på g.org) som lyckligtvis kommer på en gång med sin 740 och räddar mig undan en säker död i kylan på Shell i Strängnäs. Tackar!