Att åka bil med mormor är en prövning.
Det har tagit mig tre år att lära mig hålla tyst, när hon tvärbromsar 50 m innan rondellerna, blinkar en halv km i förväg när hon ska svänga, kör med helljuset på inne i stan (fast när vi får möte så säger jag faktiskt till) och kör vindrutetorkarna på högsta hastighet fast det inte regnar.

Idag var vi på julkonsert i kyrkan. På väg hem snöar det som fan och är riktigt vinterväglag. Ok, jag hade inte heller gasat skiten där, men mormor ligger i 45 km/h på 90-väg. Vilket givetvis resulterar i en lång kö bakom oss.
Samtidigt pratar hon på om att hennes Xantia har så bra väghållning och går så bra genom snömodd och is. Jo jo, skulle tro det...

Men visst har vi härligt vinterväder här? Annat än dom gröna gräsmattorna och lervällingen hemma i Stränkan!