alain skrev:

jag hittade lite om det kan komma till hjälp.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Berner_sennenhund

Fel hund. Tråden handlar om sanktbernadshund.

Hur som helst. En hund som får mycket aktivitet klarar sig bra i en lägenhet utan att gå bärsärkargång. Någon mer som kollar på "Mannen som talar med hundar"? Den där Ceasar.... Hur som helst, 7 fall av 10 på det programmet så beror ju alla problem av att hunden inte aktiveras tillräckligt...

utan tidigare hundvana så är det en aldeles för stor hund..låter lite som om ni/DU vill ha en för att de ser gulliga ut?!

varför en sankt bernard?

ceasar är grym!det är alltid människornas fel, alltid..köper hund och bara låter den va?en hund är ett barn-ständig passning/aktivering och uppmärksamhet.

tycker själv inte att man skall ha såpass stor hund i lägenhet..

janz0rz skrev:

Sen bör ni ju tänka er för både en och två gånger innan ni köper en hund som ofta används som kamphund.
Vill ni ha den för att få respekt eller?

Visar ju hur mycket du kan om hundar, st:bernad har aldrig räknats till kategorin "kamp hund" och kommer inte att göra det heller.

Som tidigare nämnts i tråden så användes rasen för att rädda folk främst på fjäll och dylikt.

jag tycker ni kan skaffa en sån:) vill själv ha en dom är ju skit mysiga, sen har dom lite storlek så man kan leka med dom å inte nån lite golvmopp hehe:P
har ni tid så äre klart ni ska skaffa en, sen får du/ni motion själva med hehe

smiler skrev:

Gissar att ni tar er vatten över huvet... känns inte som nån förstahund om man säjer.
Är ni bered att åka hem på lunchen VARJE dag för att rasta hunden tex?

Jag har haft hund förut när jag bodde hemma hos mina päron,både tollare och bordicolie fast det va inte mina egna utan hade dom på foder en längre tid då ägaren va sjuk och inte klarade av hundarna just då=) och det gick perfekt o ha dom, kändes precis som mina egna hundar. Sen va det nån som sa det där me o ha tid o rasta hunden?? Min pojkvän är hemma mkt om dagarna och kan gå ut me hunden en gång i timmen om det är så och jag har nära hem från jobbet om det är så, inga problem på den där fronten när det gäller o gå ut o rasta=)  Och även om jag bor i lägenhet så tkr ja inte det ska va nå större problem o ha hund:S lägenheten är stor och det finns mkt fina grönområden/skogar fina fält bara nåra meter utanför dörren. Har oxå häst ute på landet så jag är mkt ute på landet om dagarna och där finns det stora möjligheter för hunden... Och varför jag så gärna vill ha en st bernadshund? vadå respekt??!  haha verkligen inte för o få respekt elr nå sånt haha som nån sa här  forumet, har alltid tyckt om stora hundar och specielt st bernadshundar, tkr dom är så otroligt fina osv,gillar rasen=) vist jag är ingen EXPERT på st bernads hundar, vet bara att dom är väldigt stora o så! Men så länge man kan ge hunden allt den behöver,kärlek,god omvårdnad,aktivera den,regelbundna vacinationer,ta den till veterinären om den blir dålig,ta sitt ansvar som hundägare,långa härliga promenader osv=) då är man väl en ingen dålig hundägare ?

hedley skrev:

janz0rz skrev:

Sen bör ni ju tänka er för både en och två gånger innan ni köper en hund som ofta används som kamphund.
Vill ni ha den för att få respekt eller?

Visar ju hur mycket du kan om hundar, st:bernad har aldrig räknats till kategorin "kamp hund" och kommer inte att göra det heller.

Som tidigare nämnts i tråden så användes rasen för att rädda folk främst på fjäll och dylikt.

Det visar inget alls? Du kan ju kampa vilken hund som helst? Det är dock vanligast med pitbull och amstaff, de är raserna som gjort sig kända för att vara kamphundar. Men sen kan man ju inte kalla en ras för kamphund heller, ingen hund väljer att vara det. Det är något man fostrar sin hund till, sen kan det ju gå i arv också för den delen. Därför får man vara noga när man köper en hund av dessa raser. Men min personliga erfarenhet av tex. rasen Amstaff är att det inte finns någon mysigare, förståndigare och underbarare ras än dessa. Kolla bara in r-ted's hund, riktigt söt och du har mage att kalla en sådan hund för kamphund.

Sen till ts kan jag ju bara säga att du verkar vrickad som tänkt ha en så pass stor hund i en lägenhet, skaffa en sån när du har hus på landet istället. Där gör den sig nog bättre för allas del.

janz0rz skrev:

Sen bör ni ju tänka er för både en och två gånger innan ni köper en hund som ofta används som kamphund.
Vill ni ha den för att få respekt eller?

Hej TS!
Om du inte vet mer om rasen än att den är stor och fin, så rekommenderar jag dig att ringa runt till uppfödare och be om att få komma och hälsa på deras hundar.
Tyvärr väljer alldeles för många förstagångs-hundägare ras efter utseende mer än efter rasens egenskaper. Folk som har border collies i stan t ex, har verkligen inte tänkt till, och det drabbar i första hand hunden. Samma med barnfamiljer som väljer reserverade enmansraser.

Så se till att träffa FLERA hundar av den rasen ni är intresserade av och var öppna för att ändra er. Kanske passar en annan ras era behov bättre?

Det är förstås en mycket större förändring att få hem en 80 kilos st bernard än en hund av mindre ras rent praktiskt. Det nära nog kräver en kombi t ex, om hunden ska åka säkert. (Det är INTE säkert att ha en koloss i baksätet såvida man inte har bälte på den, som då måste vara anpassat efter hundens vikt.)
Min erfarenhet är dessutom att de gånger man behöver hjälp med hundpassning etc, så är det svårare att få tag i ngn som kan och vill hantera en stor, tung hund än en liten. Jag anser även att det ställs högre krav på ägare till stora hundraser, av respekt för andra människor. Att ha en lite hund som drar i kopplet t ex, är inte kul och inte rätt, men det är ingen säkerhetsrisk. En stor hund som drar i kopplet är farligt för den som går med den, men även för folk i omgivningen som kan bli rädda.

Om ni känner att ni har tiden och möjligheten att skaffa hund, välj då ras med omsorg!
Läs på om många olika raser, deras egenskaper och historia för att förstå deras behov och mentalitet. Välj ut några raser ni är intresserade av och åk och hälsa på hos uppfödare, hundägare osv.
Tänk även på att hundägandet är ett 10-15 år långt åtagande. Även om ni har möjlighet att ha hund nu, kan livssituationer alltid ändras. Det är förstås många gånger omöjligt att förutse, men vet man med sig att man t ex vill börja studera, bilda familj, flytta, byta jobb inom ett par år så måste man ta med det i beräkningarna.

Lycka till och hoppas ni blir nöjda med ert val av hund! (Och när det väl händer vill jag se bilder! )

janz0rz skrev:

hedley skrev:

janz0rz skrev:

Sen bör ni ju tänka er för både en och två gånger innan ni köper en hund som ofta används som kamphund.
Vill ni ha den för att få respekt eller?

Visar ju hur mycket du kan om hundar, st:bernad har aldrig räknats till kategorin "kamp hund" och kommer inte att göra det heller.

Som tidigare nämnts i tråden så användes rasen för att rädda folk främst på fjäll och dylikt.

Det visar inget alls? Du kan ju kampa vilken hund som helst? Det är dock vanligast med pitbull och amstaff, de är raserna som gjort sig kända för att vara kamphundar. Men sen kan man ju inte kalla en ras för kamphund heller, ingen hund väljer att vara det. Det är något man fostrar sin hund till, sen kan det ju gå i arv också för den delen. Därför får man vara noga när man köper en hund av dessa raser. Men min personliga erfarenhet av tex. rasen Amstaff är att det inte finns någon mysigare, förståndigare och underbarare ras än dessa. Kolla bara in r-ted's hund, riktigt söt och du har mage att kalla en sådan hund för kamphund.

Sen till ts kan jag ju bara säga att du verkar vrickad som tänkt ha en så pass stor hund i en lägenhet, skaffa en sån när du har hus på landet istället. Där gör den sig nog bättre för allas del.

Har inte kallat någon ras för kamphund överhuvudtaget, även någon som du borde kunna läsa sig till detta. En hund blir vad ägaren gör den till så är det bara, men alla raser har olika påbrå.

hedley skrev:

Tänk även på att han/hon ska få känna sig som en "del av flocken", gör därför inte avspärringar runt om i halva lägenheten dit hunden inte får gå, välj då hellre att plocka bort exempelvis mattor för att undvika förstöring på dessa.

Det där håller jag inte med om dock.

Hunden är den i rang lägst stående familjemedlemmen och ska rätta sig efter de regler som övriga familjemedlemmar sätter upp. Den behöver inte alls ha tillgång till alla rum. Samma sak som att hunden förbjuds från att ligga i soffor och sängar.

HBB, jag tycker att det verkar som om du har tänkt till på det här. Om både du och din sambo är lika engagerade så tycker jag att ni skall köra på det. Du har ju trots allt frågat om råd här vilket visar att du har börjat tankeprocessen.

Plugga på lite om rasen. Snacka med hundägare som har den rasen. Kolla in SKKŽs hemsida...Känns det bra; "ItŽs all go for launch".

ichibon skrev:

hedley skrev:

Tänk även på att han/hon ska få känna sig som en "del av flocken", gör därför inte avspärringar runt om i halva lägenheten dit hunden inte får gå, välj då hellre att plocka bort exempelvis mattor för att undvika förstöring på dessa.

Det där håller jag inte med om dock.

Hunden är den i rang lägst stående familjemedlemmen och ska rätta sig efter de regler som övriga familjemedlemmar sätter upp. Den behöver inte alls ha tillgång till alla rum. Samma sak som att hunden förbjuds från att ligga i soffor och sängar.

Inte ALLA rum men de flesta, du ska ju inte ringa in hunden så han får röra sig i typ 50% av en lägenhet, det är inte en sköldpadda precis. Djur behöver YTA.

Men t.ex att han/hon inte får gå in i sovrum osv kan man ju givetvis ha, men som sagt ett djur ska få röra sig så fritt som möjligt, men vissa regler måste man ju givetvis ha.

hedley skrev:

ichibon skrev:

hedley skrev:

Tänk även på att han/hon ska få känna sig som en "del av flocken", gör därför inte avspärringar runt om i halva lägenheten dit hunden inte får gå, välj då hellre att plocka bort exempelvis mattor för att undvika förstöring på dessa.

Det där håller jag inte med om dock.

Hunden är den i rang lägst stående familjemedlemmen och ska rätta sig efter de regler som övriga familjemedlemmar sätter upp. Den behöver inte alls ha tillgång till alla rum. Samma sak som att hunden förbjuds från att ligga i soffor och sängar.

Inte ALLA rum men de flesta, du ska ju inte ringa in hunden så han får röra sig i typ 50% av en lägenhet, det är inte en sköldpadda precis. Djur behöver YTA.

Men t.ex att han/hon inte får gå in i sovrum osv kan man ju givetvis ha, men som sagt ett djur ska få röra sig så fritt som möjligt, men vissa regler måste man ju givetvis ha.

Jag har då aldrig hört talas om ngn som stänger in hunden i ett rum hela dagarna. Sen tycker jag inte nödvändigtvis att hunden behöver yta inomhus heller. Motion och röresle sker utomhus, inne vilar vi. Jag vill inte ha en hund som leker och stojar inne, sånt gör vi ute. Men jag har också möjligheten att ha min hund ute kl 7-21 alla dagar i veckan.

Våran hund får då ligga både i sängen och soffan, och även springa runt som hon vill i alla rum, men det är pga att hon är rumsren, lugn och snäll så man märker nästan aldrig av henne, klart hunden ska få känna sig som vilken familjemedlem som hellst !

_Glenne_ skrev:

Våran hund får då ligga både i sängen och soffan, och även springa runt som hon vill i alla rum, men det är pga att hon är rumsren, lugn och snäll så man märker nästan aldrig av henne, klart hunden ska få känna sig som vilken familjemedlem som hellst !

Det får min hund också, men hon får inte leka inomhus. Inget springande och röjande, det passar inte inne, det sker ute.

Hur menar du att hund som känner sig som en familjemedlem, känner sig? Ska den ha samma utrymme i hemmet som dina barn t ex?
Hur känner sig en hund som lever i en flock? Är det skillnad eller är det samma sak enligt dig?

Det är aldrig rätt att förmänskliga djur allt för mycket. Hundar är hundar, hundar ska leva hundliv och ha hundregler.

ichibon skrev:

_Glenne_ skrev:

Våran hund får då ligga både i sängen och soffan, och även springa runt som hon vill i alla rum, men det är pga att hon är rumsren, lugn och snäll så man märker nästan aldrig av henne, klart hunden ska få känna sig som vilken familjemedlem som hellst !

Det får min hund också, men hon får inte leka inomhus. Inget springande och röjande, det passar inte inne, det sker ute.

Hur menar du att hund som känner sig som en familjemedlem, känner sig? Ska den ha samma utrymme i hemmet som dina barn t ex?
Hur känner sig en hund som lever i en flock? Är det skillnad eller är det samma sak enligt dig?

Det är aldrig rätt att förmänskliga djur allt för mycket. Hundar är hundar, hundar ska leva hundliv och ha hundregler.

Jag tycker verkligen att det är upp till var och en hur mycket man vill integrera hunden i familjen , men snacket om att hundar ska leva " hundliv" och inget annat känns ganska insnöat . Våran hund är i allra högsta grad en viktig och älskad familjemedlem. Vi har tagit hem henne till vår familj och har därmed ansvaret för att hon skall må bra och känna sig älskad. Med tanke på hur mycket en hund kräver, i form av daglig motion, hjärngympa, utfodring, pälsskötsel med mera så har jag svårt att se hur man inte kan se den som en viktig del i familjen.

ichibon skrev:

hedley skrev:

ichibon skrev:

Det där håller jag inte med om dock.

Hunden är den i rang lägst stående familjemedlemmen och ska rätta sig efter de regler som övriga familjemedlemmar sätter upp. Den behöver inte alls ha tillgång till alla rum. Samma sak som att hunden förbjuds från att ligga i soffor och sängar.

Inte ALLA rum men de flesta, du ska ju inte ringa in hunden så han får röra sig i typ 50% av en lägenhet, det är inte en sköldpadda precis. Djur behöver YTA.

Men t.ex att han/hon inte får gå in i sovrum osv kan man ju givetvis ha, men som sagt ett djur ska få röra sig så fritt som möjligt, men vissa regler måste man ju givetvis ha.

Jag har då aldrig hört talas om ngn som stänger in hunden i ett rum hela dagarna. Sen tycker jag inte nödvändigtvis att hunden behöver yta inomhus heller. Motion och röresle sker utomhus, inne vilar vi. Jag vill inte ha en hund som leker och stojar inne, sånt gör vi ute. Men jag har också möjligheten att ha min hund ute kl 7-21 alla dagar i veckan.

Hur har du möjlighet med detta? Springer hon ensam i hundgård?
Tyvärr vet jag flera som gör så när dom är och jobbar:(

hedley skrev:

ichibon skrev:

hedley skrev:

Inte ALLA rum men de flesta, du ska ju inte ringa in hunden så han får röra sig i typ 50% av en lägenhet, det är inte en sköldpadda precis. Djur behöver YTA.

Men t.ex att han/hon inte får gå in i sovrum osv kan man ju givetvis ha, men som sagt ett djur ska få röra sig så fritt som möjligt, men vissa regler måste man ju givetvis ha.

Jag har då aldrig hört talas om ngn som stänger in hunden i ett rum hela dagarna. Sen tycker jag inte nödvändigtvis att hunden behöver yta inomhus heller. Motion och röresle sker utomhus, inne vilar vi. Jag vill inte ha en hund som leker och stojar inne, sånt gör vi ute. Men jag har också möjligheten att ha min hund ute kl 7-21 alla dagar i veckan.

Hur har du möjlighet med detta? Springer hon ensam i hundgård?
Tyvärr vet jag flera som gör så när dom är och jobbar:(

Nej givetvis inte, det är inget hundliv att bo ensam i hundgård hela dagarna! Tyvärr allt för vanligt, speciellt för jakthundar. (Finns ngn gammal myt om att jakthundar ska ha så lite stimulans som möjligt när de inte jagar, för att vara mer taggade när det väl gäller...)
Att lämna hunden ensam i hundgård 10h om dagen är för mig precis samma sak som att lämna den ensam hemma i 10h om dagen.

Jag bor och arbetar på en hästgård och hon är med mig hela dagarna tillsammans med fem andra hundar.

Sissi skrev:

Jag tycker verkligen att det är upp till var och en hur mycket man vill integrera hunden i familjen , men snacket om att hundar ska leva " hundliv" och inget annat känns ganska insnöat . Våran hund är i allra högsta grad en viktig och älskad familjemedlem. Vi har tagit hem henne till vår familj och har därmed ansvaret för att hon skall må bra och känna sig älskad. Med tanke på hur mycket en hund kräver, i form av daglig motion, hjärngympa, utfodring, pälsskötsel med mera så har jag svårt att se hur man inte kan se den som en viktig del i familjen.

Självklart blir hunden en del i familjen. Vad jag menar är att detta med att vara en älskad familjemedlem låter förstås underbart, men att bli kramad och påklädd och matad vid bordet och bortskämd, utan klara regleer och tydlig rang, blir ingen hund lycklig av. Att leva ett hundliv=att leva så som en HUND blir lycklig av. Tyvärr förmänskligar många sina djur alldeles för mycket, extremfall av detta är ju dessa övergödda, feta hundar som knappt kan gå för att deras ägare sticker åt dem godis i tid och otid. Anledningen till att de gör det är givetvis att de älskar sin hund, men gagnar den kärleken hunden?!