Blogg
Besiktningen Tisdagen den 24 okt. 27 oktober 2006, 22:15
Ja då var det dags för årets besiktning. Man är alltid lika nervös... Varför är man det egentligen. Det handlar nog om en massa anmärkningar man är rädd för att få också ser man pengarna flyga all sin världens väg. Oftast på sånt som man inte vill lägga pengarna på, såna saker man önska höll livet ut men så är det oftast inte.
Jaja, dom saker som jag var orolig för var mestadels bromsarna och spindelleden vänster-fram och sen så hade jag och brorsan tagit bort den bakre dämparen och ersatt med en Japsdämpare så jag var lite skeptisk om han skulle gilla det lr bara såga det. Själv tycker jag att det kunde inte bli bättre utan svets.
Okej klockan närmar sej 14.00, jag går och kollar på klockan. Tänker att kl 14.40 kommer domen. Klockan blir 14.10 och jag går ut till bilen. Kör ut den ur garaget och kör en sväng innan det e dags. Drar ett par ggr i Handbromsen för att den ska vara på hugget. Fick den rekommenderingen när jag hade en Ford Fiesta för många år sen.
Klockan är 14.35. Jag kör in på gården där bilarna som ska besiktigas står i rader. Ställer mej i en av raderna och går ur bilen och går in och knappar in regnr i apparaten. Sen går jag ut och tittar på skylten där numret kommer upp. Där står att man ska knäppa i bältena och ta fram Varningstriangeln så den e synlig. Så jag gör detta. Passar på att lyfta ur mattorna och skaka väck den lilla grus som finns på som. Tänker att om den e grusig på mattorna så kanske killen tror att jag är en slarver som inte sköter min bil.
Det blinkar på skylten och jag ser mitt regnr. Dags att få domen. Kör in i hallen. Killen vinkar fram mej. Jag stannar och lämnar motorn igång. Kliver ur. Hälsar på killen. Han verkar trevlig. Han går in och sätter sej i bilen och knappar in mätarställningen sen börjar han leta efter spaken till motorhuven. Han e på väg att dra i spaken för att ändra ratten. Då går jag fram och frågar honom om han ska öppna huven också ska jag ta den. Då får jag ett relä i näven. Var i helskotta kom det ifrån, säger jag. Han skrattar till och säger till mej att det e nog bäst att jag sätter mej så att jag hittar den. Jag ber honom att lyfta i huven för den hoppar inte upp av sej själv och tänker att nu anmärker han på det men icke. Istället så lyfter han upp huven och säger från ingenstans att mina ljusen står för högt. Jag säger, gör dom. Då ber han mej titta i taket sen skrattar han. Då fattar jag att han bara dummar sej. Lysena sitter ju i huven, ha ha!
Då känner jag inom mej att detta kommer gå bra för börjar han att spexa så e det nog ingen paragrafryttare. =))
Sen tittar han på Sportluftfiltret och säger, Jaså den e trimmad. Då säger jag, nädå jag bara satt på ett sportluftfilter för lite skönare ljud det sk pyyyyschet.
Han sänker ner huven och kollar ljusena och säger att dom e helt okej med ett litet flin. Sen så hissar han upp bilen och kliver in under den och då tänker jag på mitt och brorsans byte av slutdämparen. Då säger han, Detta ser inte bra ut. DÅ tänker jag, såja, då blir det ombesiktning. Helt oväntat så lyser han på resten av avgassystemet och säger att det ska vara 3 tum hela vägen. Jag bara, VA! Ska en besiktnigskille säga sånt??
Sen säger han att jag borde skaffa ett rakt rör där katten sitter för jag förlorar mellan 7 och 11 procent med den. Jag tänker bara att är detta sant! Då frågar jag honom att man kan ju sätta ditt en racekatalysator och sen om den e tom och visar rätt värden så spelar det väl ingen roll. Han bara rycker på axlarna och säger, Absolut. Sen så tittar han på spindellederna och den ena glappar ytterst lite och han visar mej det och säger att han ska känna på det utifrån. Sen går han ut och känner på den och säger att han känner inget därifrån så det e lugnt men att jag ska nog lägga in det inom en snar framtid att byta den. Sen lyser han in i hjulhusen och ser att en bromsslang har hoppat av från sin fästning mitt på slangen och trycker ditt den och säger att det fattas en liten grej som höll slangen på plats. Då berättade jag att det var några andra som jag pratar med på FiatKlubben som hade sprickor på sina bromsslangar och tänkte byta till stålomspunna och att jag var inne på samma spår. Han sa att det var en mycket bra idé för det blir ett helt annat bett när man bromsar för gummislangarna vulkar sig och det lät logiskt.
Sen så sänkte han ner bilen och bad mej hoppa in, om jag litade på honom. Jag sa att det var nog ingen fara med tanke på den kunskapen han satt inne med och flinade lite. Sen kollade vi bromsarna och dom tog precis som dom skulle. Sen körde vi ut från bromshallen och han trampade till lite och sa, jodå här händer det grejor, det känner man direkt. Han stannar utanför båset där man skriver ut pappret. Då står där en äldre herre som säger, det va en tjusig liten bil. Jag tackar så mycket. Killen som har gått igenom min bil ger mej pappret och säger att jag ska komma ihåg det där med spindelleden. Jag tittar på pappret och ser, BLANKT! Helt underbart tänker jag och säger med ett leénde, Tusen tack för denna gången!
Jag går ut och sätter mej i bilen och känner en stor sten som släpper från mitt hjärta.