Fan. Vet inte riktigt vart man skall börja.
Vart mycket nu senaste året. Hänt en heeeel del!
Gjort ganska så nyligen slut me tjejen pga hon var otrogen.
Glömt henne näst intill.
Haft andra sen henne för att glömma lite snabbare ( Trodde det skulle hjälpa ) men inte!
Känner mig så jävla deprimerad så det inte är sant.
Blir av med min lägenhet om 3 månader.
Gjort slut med tjejen.
Min familj har splittrats
Blitt rånad
Blitt bestulen på det ena & andra från bilarna
Sålt mina bilar
Sagt upp garaget
Blitt av med en del polare för jag vart blind o inte sett en del.
Sen att jag åker in 1 mån nu pga en sak jag inte vill nämna ut här.
Vad fattas mer?
Bli av med jobbet också så kanske har jag nått botten??.
Livet suger hårt just nu men kämpar endå!
men det som mest sitter i är faktiskt att jag vill ha nån brevid mig. Ett fast förhållande. Nån att älska. Nån som man kan lita på & snacka med.
Ligger här hemma nu på en freda kväll & deppar medans alla andra roar sig o har kul.
Det känns som att jag bara ligger här i min säng o väntar på att något ska ske.
Vet inte längre vad jag ska ta mig till
Mina hobbys har jag ju som sagt fått sälja.
Vill inte ut & ragga osv för inte fan hittar man nått seriöst på en club.
Fan!
Vet inte vad jag ska göra mer. Börjar bli less...

alla andra e inte ute å har kul.. tror de e rätt många som sitter vid burken å knappar..

Se det positiva i saken, det kan i alla fall inte bli mycket värre. Rent statistiskt sett är chansen större att du snart upplever något som balanserar ut lite av det negativa.

Vare sig Gud finns eller inte (vilket jag ödmjukt betvivlar), så finns det oftast en gudomlig rättvisa, även i denna världen.

Alecci skrev:

Se det positiva i saken, det kan i alla fall inte bli mycket värre. Rent statistiskt sett är chansen större att du snart upplever något som balanserar ut lite av det negativa.

Vare sig Gud finns eller inte (vilket jag ödmjukt betvivlar), så finns det oftast en gudomlig rättvisa, även i denna världen.

Joo visst. Men grejjen är ju att allt bara blir värre just nu sen snart 1 år
Så börjar ju tro lite annat om det inte sker ganska snart

Självklart betyder inte mitt tidigare inlägg heller att man ska sitta och vänta på att saker och ting blir bättre, utan man får väl själv visa lite jävlar anamma också och se till att försöka göra något åt en situation man inte är nöjd med. Man lär ju aldrig vinna på lotto om man inte köper en lott, om du förstår vad jag menar.

Med det menar jag inte att du inte försökt göra något åt det hela, men ibland kan det krävas mycket mer än man tror. Extraordinära tider kräver extraordinära åtgärder.

Har själv haft en hel del strul i livet på sistone (ironiskt nog mest saker som egentligen borde vara jäkligt positiva men som jag av en eller annan anledning inte upplevt så), men vad tjänar det till att gräva ner sig och/eller ge upp.

Tänk positivt, ha ett glatt humör och se framåt istället. Vad som skett kan man ändå inte påverka, se till att satsa energin på nuet och framtiden istället.

Children-Of-Bodom skrev:

Fan. Vet inte riktigt vart man skall börja.
Vart mycket nu senaste året. Hänt en heeeel del!
Gjort ganska så nyligen slut me tjejen pga hon var otrogen.
Glömt henne näst intill.
Haft andra sen henne för att glömma lite snabbare ( Trodde det skulle hjälpa ) men inte!
Känner mig så jävla deprimerad så det inte är sant.
Blir av med min lägenhet om 3 månader.
Gjort slut med tjejen.
Min familj har splittrats
Blitt rånad
Blitt bestulen på det ena & andra från bilarna
Sålt mina bilar
Sagt upp garaget
Blitt av med en del polare för jag vart blind o inte sett en del.
Sen att jag åker in 1 mån nu pga en sak jag inte vill nämna ut här.
Vad fattas mer?
Bli av med jobbet också så kanske har jag nått botten??.
Livet suger hårt just nu men kämpar endå!
men det som mest sitter i är faktiskt att jag vill ha nån brevid mig. Ett fast förhållande. Nån att älska. Nån som man kan lita på & snacka med.
Ligger här hemma nu på en freda kväll & deppar medans alla andra roar sig o har kul.
Det känns som att jag bara ligger här i min säng o väntar på att något ska ske.
Vet inte längre vad jag ska ta mig till
Mina hobbys har jag ju som sagt fått sälja.
Vill inte ut & ragga osv för inte fan hittar man nått seriöst på en club.
Fan!
Vet inte vad jag ska göra mer. Börjar bli less...

Ville bara tala om att du inte är ensam, har varit med om nästan exakt liknande grejjer detta året som dig, familj som splittras, sjukskrivning som i sin tur lett till, lite pengar, och man inte har råd att ha kvar bilen, förhållande som brustit, och som du säger försöker man reparera genom att snabbt hitta ngn ny, blir piss av de:/

Råkat ut för misshandel, jobb som man håller på att spy till varje dag man går dit, vet precis hur du menar, ibland känns de bara som att nån ful fan där uppe sitter å skrattar åt en, och vändingen kommer aldrig känns de som, Befinner mig för tillfället i exakt samma sits som dig.

Men jag hoppas att de ordnat sig även för oss om ett tag, för just nu e de förbannat deprimerande som du säger.

här är en till som haft ett jobbigt år. har bara vart med om hälften så mycket som dig men livet har kännts som skit det senaste halvåret men nu verkar det äntligen vara påväg tillbaka nu fattas bara en flicka i livet.

Nädå du är inte ensam. Alla får sin "släng" av sleven som innehåller livets soppa. och ibland så är den god, ibland så smakar den bluäää, uurk och tvi. och ibland så får man mer av det senare. Det är inte mycket man kan göra åt vissa situationer som ramlar över en, allt man kan göra är att hålla ut och sätta ena foten framför den andra tills man kommer fram. och det gör man förr eller senare. För även om det är mörkt just nu så har man ingen aning om vad morgondagen kan innehålla.

Jag skulle rekommendera dig att söka upp vårdcentralen och be dom om hjälp.
Inte för att man vill gå till psykolog eller gå på anti-depp, men det kan vara väldigt bra att få hjälp innan det har gått för långt. Piller är ingen lösning, men det kan hjälpa dig så att du kan få ordning på ditt liv.

Du är inte ensam om att vara deprimerad. Många människor visar det bara inte.