Har laddat upp en för en liten fylla på lördag, fy fan, shit pommes och jäklar anamma vad jag längtar dit! Senaste en-två veckorna har jag varit på sånt jäkla partyhumör!

Höstfest på SMF, det har varit något jag sett fram emot ett bra tag nu... Blir färd dit med chevy, frågan är bara vart, och om, man ska sova. Blir det som på midsommarafton så kommer jag att sova ett par timmar och tillbringa resterande tiden tillbedjande den stora porslinsguden.

Fast jag sov skönt dom få timmarna jag sov då... lutad mot Björnta med hans axel som kudde i soffan hemma hos min bror och hans sambo. Blev varmt och gosigt, kan jag lova!

Och jag minns två saker väldigt väl från midsommarafton... Björnta var väldigt fascinerad över att jag äger och kör jänkare, och jag hade tokroligt åt storleksskillnaden mellan oss. När jag fått i mig för många cider, turkisk peppar och diverse annat var måttet rågat när jag fick på mig hans tumring på två fingrar!

Min twistade hjärna har för vana att bli superinspirerad klockan halv två på natten eller när det spöregnar. Så också idag.

Min inspiration vill ta bilder av min svarta helcirkel/poodle-kjol, problemen är bara dessa:
- Jag har ingen bil att använda som rekvisita
- Jag har ingen fotograf
- Jag har ingen miljö
- Det regnar
- Det är mörkt
- Det är svinkallt
- Och jag jobbar i morgon, så jag borde inte vara uppe så sent och fundera på dom här "dumheterna"

Vissa av dom här sakerna var ju piece of cake att fixa, drog iväg två sms och sen kunde jag stryka lika många punkter på listan. Svägerskan ställer upp som fotograf och jag får låna Chevymetal med husse, för han ska nog också vara med på ett kort eller två...

Har sagt åt Björnta att han i stort sett garanterat kommer att vara med på bild så mekarjeans är bannlysta. Träskor, okej. Blåjeans, mer än okej. Vit eller svart tisha, perfekt. Sundfraktkeps, bannlyst den också!

Nu har inspirationen mer vänt sig mot bilderna jag ska ta på Chevy när kjolen är fotad och Johanna ivägschasad till jobbet. Vet om ett par vinklar jag måste få med, men än är miljön ett suddigt grått täcke. Samma sak när det gäller min kjol-session. Fan också!

Fast när det gäller kjolen behöver jag bara hitta en miljö så man kan fota bilen från sidan och framifrån, när det gäller bilen är det i stort sett en 360-miljö jag behöver. Och ja, jag är kräsen med mijöerna jag fotar i! Det värsta jag vet är Blocket-annonser där säljaren bara gått ut på garageuppfarten och knäppt bilen som den är. Skitig och ur en osmickrande vinkel.

Visst, man ska inte framställa en rathög som årets klipp men man kan ju i alla fall lägga en halvtimme-timme på att ta snygga bilder av bilen man ska sälja. Kan vara roligt att spara för framtiden också...

Bara 14,5 timme tills jag ska vara på vuxendagis i Sollefteå. Inget ont om arbetsförmedligen, men mig har dom då inte hjälpt. Det enda dom gjorde var att mejlbomba mig fullständigt och totalt.

Vem fan vill ha tre mejl om dagen som går ut på "tjäna pengar på ditt jobbsökande!"? Inte jag i alla fall. Håller mig hellre bakom kameran än framför, så inte tusan lär väl jag ställa upp på att göra en videodagbok om hur jag söker jobb och arbetsintervjuerna jag går på?

Lär väl får höra samma ramsa som förra gången jag var dit. "Fortsätt söka jobb och hör av dig om du undrar något!"

Bah, pappersvändare...

Och hela helgen är förstörd. Jobbar från fredag 8.30 till söndag 16.18... mord! Stänger på lördag och öppnar på söndag så jag kan inte roa mig med nåt på lördagkväll heller, måste snällt gå och lägga mig halv elva så att jag inte är helt död i kassan på söndag.

Har bara en sak att se fram emot den här helgen och det är att jag ska hem till Björnta efter jobbet på söndag :) Fast pengarna det ger är väl inte heller fy skam... Men nästa helg jobbar jag då fan inte! Då har jag planerat att inte vara körbar på en dag eller så... Höstfesten på SMF tänker jag inte missa.

Och jag är så gruvligt uttråkad att jag bara tomskriver här nu, har inget vettigt att sätta på pränt. Måste gå till optikern i morgon också. Vad lattjo lajban, det har jag inte råd med.

Köpte mig ju ett mentalt sammanbrott i mars, nu har detta sammanbrott i gråmetallic fått sitt eget lilla sammanbrott. Snart har det varit alla fel det kan vara på den.

Först så rasade ju motorn, fixade den för en hiskelig massa pengar mer än jag hade. Men allra först var vi ju tvungna att ordna lite småsaker, som rostskydda bagaget, stereo, nån slocknad lampa och de totalt olagliga bakdäcken. Det var inte heller billigt.

I alla fall, sedan har det ju varit en del småsaker. Irriterande, oväsentliga småsaker. En irriterande stor sak var mina jävla framdäck som gnällde praktiskt taget konstant i 6,5 mil till Ramsele. Och tillbaka.

Sedan var det bromsarna. Puts väck borta! Ba-bomp. Nu går det inte att öppna huven, men bromsarna har jag fått tillbaka. Nu händer det ju nåt om man trampar på pedalen. Har gjort flera ofrivilliga pallnitar sedan huvudbromscylindern renoverades.

Dessutom har jag det lilla sammanbrottet till stereo som stör mig. Börjar 10-30 sekunder in i låtarna, hoppar över låtar, byter mapp på USB-stickan, fryser och hackar. Den första byttes ut på garantin, men den nya dummar sig på samma sätt. Vid tillfälle måste helvetet felsökas.

Nu har jag två (tre) sadistiska grejer som gnager på mina redan fiolspända nerver. Bussningarna i framvagnen är slut så bilen gnisslar, knarrar och gnörar så jag håller på att självantändas av ilska om det är fel dag. Dessutom är hjulinställningen, eller vad det heter, helt ur kurs så framdäcken slits ut ganska fort. Kan också bero på att bussningarna gett sig, tydligen. Min kylare fradgar något kopiöst men bilen går fint ändå. Eller gick.

Nu går den inte alls. Igen.

Skulle upp till Björnta mitt ute i skogen igår, skulle ta mitt fyrhjuliga sammanbrott med tretums slutrör. Gnö-gnö-gnö i all evinnerlighet. Hämtade älskade pappsen men han fick inget liv i skithögen heller. När han började använda 4-5 svordomar till varje annat ord började jag retirera mot ytterdörren för att hämta nycklarna till lilla spottkoppen Nemi.

Och vilken väg det var till honom då... Började känna mig vilse så fort jag lämnade Öhn. Ute på riks-90 kände jag mig halvlugn igen, men sen blev det grusväg. En lång, lång, lång grusväg. Nyhyvlad. I en spottkopp på tre meter. Skitkul. Hittade inte riktigt, kan jag säga. Men till slut lyckades jag orientera mig någorlunda och samtidigt fick jag svar på mitt hjälp-sms. Jag var på rätt väg. Vilken tur!

Ford ska ju tydligen stå för Fixa Och Reparera Dagligen, hur jäkla sant är inte det? Visserligen brukar man ju få skruva hela första året man har en jänkare, men nu börjar det bli löjligt.

Tålamodet har nått röd-markeringen, blodtrycket har fastnat på högsta växel och dom sista hjärncellerna skramlar omkring i huvudet på mig som grus i... ja, jag har inte ens tålamod tillräckligt för att kunna tänka ut det.

Återbesök hos naprapaten idag, fick stränga order om att hålla mig i stillhet, ta det lugnt och undvika att lyfta tungt och allt det vanliga.

Lade mig faktiskt och slötittade på en film när jag kom hem, men efter det var det full rulle igen. Gick med hunden som skulle nosa på vartenda grässtrå efter vägen!!! Dessutom tvättade jag Forden som var full av vägdamm och björkfrö.

Ända sedan han putsade upp den åt mig har Björnta tyckt att jag måste fota Forden, och det är väl det minsta jag kan göra så fin som den blev men nu fick jag ta mig själv i kragen. Det var soligt och vackert, jag var ledig och tanken halv.

Att tvätta en bil är väl inte riktigt att hålla sig i stillhet, men... äh! Bra bilder blev det i alla fall, får man bara hoppas att karln blir lika nöjd då.

Har i alla fall jobb på gång. Att fota Chevy. Hmm, fick en "aha" för bara några minuter sedan. Är ju så pass ung att hjärnan börjar funka först efter tio på kvällen, så det var ju väldigt oväntat att inspirationen dök upp kvart i elva...

Lyckades få med mig en soffsittare till kompis ut på en sväng i Forden också, han fick tydligen godkänt. Såg inga sura miner i alla fall, och fan vad kul det är när folk glor! En gubbe stirrade så ögona nästan trilla ur skallen på honom när två små tjejer går mot enda jänkaren på hela parkeringen.

Men bara det inte blir som på OKQ8, tror jag det var, när en karl frågade om det var pojkvän/syskon/förälders bil jag körde. Då blev jag lite sur! Varför tror inte folk att tjejer får äga och köra jänkare?

Efter min och svägerskans roadtrip till Borås hade jag en sån jäkla låsning i skuldran att jag inte ens kunde lyfta högerarmen så pass högt att jag kunde dricka ur min vattenflaska. Idag hade jag tid hos en naprapat som skulle titta på mig.

Jag är helt klart skrotfärdig. Plocka det som är något och släng resterna på tippen. Domen löd tre låsta kotor i bröstryggen och ihopkrampade muskler i nacke, axlar och rygg. När han knäckte till en av dom klonkade det ungefär som när man lägger i driven på forden. Ont som satan gjorde det också, men efteråt kändes det lite bättre.

Tack gode gud att jag hade Forden till stan... har inte pallat manuell låda sedan vi kom tillbaka till Långsele så Forden har fått några mil på mätaren den senaste veckan. Hade verkligen inte klarat att lägga i växlarna efter naprapatbesöket.

For raka spåret upp till Forsmo efter att jag tankat och fixat kaffe med dopp till fikat. Jänkarfjädring är bra härligt en del dagar! Forden, med sina 505 centimetrar, sväljer guppen efter Forsmovägen på ett helt annat sätt än spottkoppen Nemi som dessutom är ganska stötig. Dessutom är jänkarn så mjuk, både i fjädringen och i soffan, att jag bara grimaserade två-tre gånger på grund av gupp.

Björnta fick den tvivelaktiga äran att köra in Forden i verkstan, och gud vad hiskeligt illa den låter när man försöker starta han på parkeringen! Glömde att säga till honom att den bara startar på neutral. In kom i alla fall både bilen och bonushusse, utan missöden. Så förvånande...

Och nu är Forden fin som snus. Nypolerad, eller vad det heter, blank som en spegel och med nyputsad backspegel och kofångare. Fram blev den riktigt, riktigt fin. Bak är den lite för rostigt för att bli så spegelblank.

Min älsklingsraggare gjorde ett väldigt bra jobb med att blänka upp Forden, nästa gång hoppas jag att jag kan hjälpa till. Idag var jag stel som en frusen fiskpinne och försökte mest sitta, stå och gå om vartannat så jag inte fick ännu mer ont än jag redan hade. Och nu kan jag helt säkert säga att om jag någonsin har råd att lacka om Forden så blir den definitivt samma färg!

Att åka bil, och köra bil, är roligt. Men att åka 180 mil och snurra runt inne i främmande städer är inte ett dugg roligt. Det är vansinne. En liten, liten aning vansinne.

Sittsår, ryggskott, mentala sammanbrott och ett låst skulderblad har varit min och Johannas verklighet de senaste fyra dagarna.

Dessutom har båda hunnit med att må dåligt på de här dagarna... först låg Johanna och mådde som en överkörd kanin på söndagen, sedan mådde jag råtta igår. Nu är vi på väg hemåt, siktet inställt på mellanstopp i Örebro för att tanka magarna och bilen.

Igår var vi ute i Ullared också, där var det inte långt ifrån en fullständig härdsmälta. Om folk hade hållit sig till trafikreglerna som gäller på våra svenska vägar inne i varuhuset hade det ju för fan gått att röra sig där ganska obehindrat. Men inte då! Nej, vi dynger ifrån oss vagnarna mitt i gångarna, ställer dom på tvären och bara måste gå i bredd med farfar som hade mått bäst av att få stanna hemma.

Johanna fick panik inne på varuhuset och jag grabbade tag fram i vagnen och drog dom båda mot kassan. Jag gillar inte köpgalna turister men panik får jag i alla fall inte, även om jag kan blir ganska hemsk i humöret.

Det var bilutställning på torget igår också. Jag och Johanna provade våra nya skinnjackor och gick ut för att fota lite. Sjuhärads motorhistoriker eller något hette dom som ställde ut... hittade en Fairlane 500 från 1958 som jag pratade lite med ägaren till. Fin bil, men min är finare. Man är väl partisk :P

Och alla dom stackare som måste pendla längs E20 tycker jag synd om... finns det en mycket tråkigare väg? Tror inte det... E4:an hemma är i alla fall lite mindre tråkig, och när man ser dom skyltarna vet man att man i alla fall är i hemtrakterna.

Men nu ska vi hem... tre dagars shopping tär på krafterna, helt klart. Nu blir det ilfärd hem till symaskinen, familjen och min favoritraggare.

Snart blir det nog ordning på Forden. Björnta har beställt repsats till huvudbromscylindern, tack för det! :)

Happy happy happy! Nu har tunneln ljusnat igen, och det var inte tåget den här gången heller.

Kan det bli så att Forden får rulla upp till Hoting med mig bakom ratten? Det vore onekligen väldigt härligt. Tycker att nya framdäcken borde få rulla mer än kanske tio mil innan vintervilan. Det vore inte heller mer än rättvist om Björnta åkte med mig till Hoting eftersom jag åkt med honom både till Konvaljparken och Kramfors.

Och Kramfors var en succé i år... cruisa i halvljusens sken en varm sommarnatt med sin oljefläckiga ängel bakom ratten. Så underbart härligt... Synd bara på den där papegojan i baksätet som bara babblade om sin Firebird. Mysighetsseriemördaren Ekberg.

Just nu ser jag fram emot två saker väldigt mycket. I morgon kväll och på söndag morgon när det blir avfärd mot Borås klockan mitt i natten. Måste packa och försöka att få ner allt i en väska. Jobbigt!

Köpte Forden i våras för att kunna åka på cruisingar och bilutställningar. Det verkar bara bli ett event i sommar.

30:e maj var det bilutställning och cruising i Sollefteå. Den 24:e värmenöp bilfan totalt på Konsum Extras parkering. Blev inget av med det, fick vackert åka Hyundai Sonata. Men istället kunde jag dricka.

13:e juni var det Kälarne veteranmarknad. Blev inget åka jänkare då heller. Dit blev det BMW X3.

27:e juni var det backrace och cruising i Hammarstrand. Mycket sent på kvällen den 26:e startades bilen för första gången och läckte vatten som ett såll. Blev Audi A6 Quatttro med stressfläkt. Brorsans sambo fick värmeslag och i baksätet surrade jag och Björnta hela vägen hem.

11:e juli fick jag för första gången köra Forden till en träff. Bilrackarn var provkörd men läckte fortfarande lite vatten och ur växellådan. Precis innan vi drog upp till Ramsele hällde förste mekanikern i kylarcement och växellådstätning och så drog vi. Bilen gick lite varm på väg upp, men inget alarmerande. Inte så konstigt med tanke på lasten... Framdäcken gnall mer eller mindre konstant i 6,5 mil och passagerarna i baksätet fick öva upp sina twister-kunskaper för att ta sig in i bilen.

1:a augusti var det Konvaljparken, dit skulle jag åka med Björnta och Markus. Vi skulle ta två bilar, Chevymetal och Forden. Den 31:a tappade jag bromsarna och dompade in i bilen framför, fanns ingen chans att fixa bromsarna på en kväll och med tanke på spöregnet så hade inte mina vinande fönsterlister hållit tätt. Det blev Chevymetal med Björnta alone. Markus försov sig och var totalt dagvill.

8:e augusti är det cruising i Kramfors, fanken vet om Forden är i nåt skick då heller. Kan kanske, eventuellt, möjligtvis, förhoppningsvis, om jag har tur lifta med Björnta. Fast han ska jobba på söndagen, det ska ju i och för sig jag också göra men...

29:e augusti ska det vara bilutställning och cruising i Hoting. Vet inte hur det blir med det. Om Forden går så känns det ändå inte så lockande att åka. Är ju dödrygt att åka ensam 13 mil med stereon som enda sällskap...

Läskigt nog så har jag orsakat en trafikolycka idag. Körde på en lite större kombi med Forden.

Körde på den när han stannat i en korsning, fick inte stopp eftersom jag tappat bromsarna. Det dunsade till, rullade en bit till och sen stod vi stilla. Karln i kombin rusade ut och jag klev ur. Ganska skärrad, adrenalinkick som hette duga och halvt i chock. Svamlade något om förlåt och bromslös.

Vi åkte upp på Lidls parkering som ligger ungefär femtio meter från korsningen där jag smällade på honom, han inspekterade sin bil. Det var lyckligtvis mest dragkroken jag kört in i.

Han körde ju en plastbil och det enda som blivit skadat på hans bil var gummikoppen på dragkroken, den var lite skavd av min kofångare. Jag fick ett veck bredvid regplåten och kofångarn upptryckt mot grillen så knappt jag får in fingrarna under den för att öppna huven.

Hade med mig brorsans sambo i bilen, hon undrade om vi skulle ringa och be far min om hjälp. Vi hittade inget fel, men ingen av oss är väl någon mekaniker direkt. Ville inte ringa farsan, som dessutom jobbade, men min skärrade hjärna kom på att Björnta var ledig. Så jag ringde och frågade om han kunde titta på det.

Han var redan i stan så han var där på ett par minuter, denna ängel i ett par oljefläckiga jeans kollade så gott det gick under Forden och hittade en misstänkt fuktig ledning men inga läckor. Däremot fanns det inte en droppe bromsvätska i koppen. Vi tog plats i trofasta Chevy och skjutsade iväg Johanna till hennes jobb. Sedan blev det Statoil nästa.

Tillbaka på Lidls parkering så hällde Björnta i bromsvätskan och pumpade lite på bromsen. Efter ett tag kom trycket tillbaka. Äckligt nog så hade jag bromsar igår när jag for upp till Forsmo, och när jag for därifrån. I morse när jag for och tankade hade jag också bromsar. Men i Sollefteå försvann dom.

Björnta låg som en bromskloss framför mig med Chevy när vi åkte mot Långsele, det gick långsamt och plågsamt. Men bilen gick i alla fall inte varm. Det om något är ju bra.

Uppenbarligen är Sollefteå inte en stad min Ford trivs i. Det var där den värmenöp första gången, och det var där jag tappade bromsarna första gången. Och det var också där jag för första gången någonsin var med i en trafikolycka.

Vaknade i morse av att farsan höll på att gnugga livet ur sin stackars Audi 100. Den stackarn ville väl stanna kvar på gårdsplanen och ha sovmorgon, han har ju haft semester en vecka nu.

Kvart över sju, ungefär, väckte jag morsan genom att vråla igång min egen sömntuta (Forden). Åkte därefter ner till Sollefteå för att lägga på de nya framdäcken. Efter att ha skrikit mig ur byn och halvvägs till stan så var det en glädje att åka hem när det bara var motorn som mullrade och vinden som ven i ventilationsrutans lister.

Nere på Jockes höll jag på att dö, bilen ville inte starta! Men han hade lyckligtvis inte värmenypt igen utan det aset hade bara fått för sig att starta på Neutral, och inget annat än Neutral. Happ, lade i rätt läge och så small han igång utan gas. Eländes rackarbil.

Svängde förbi jobbet där jag fotade Forden uppställd mot tegelväggen, inte alltför fula bilder blev det heller.

Hann inte mycket mer än att komma hem och parkera Forden så skulle vi tillbaka till jobbet, men för att handla den här gången. Suck...

Sen åkte vi till Sollefteå, hade en känsla av att jag redan varit där en gång idag, och sedan hem igen.

Efter lunchen bar det iväg till Björnta med Forden som nu hade piggnat till och startade snällt som bara den. Och däcken var tysta hela vägen även fast det är uppför, utför, kurvor, sprickor, gupp och snett! Tack gode gud för det!

På väg till Björnta upptäckte jag att högerblinkersen slutat att funka igen. Skitbil. Dessutom har jag ingen tuta. Skitbil.

Uppe i verkstan fick man ju äran att träffa på den ökände Max som blev kåt på min Ford. Okej... han svamlade något om att ge bilder åt Björnta som han kunde visa mig men efter 10-15 min kom han hjulandes med ett fotoalbum i högsta hugg och började surra. Ojojoj... Intressant, men inte tusan luktade den karln hallontårta.

Appropå ingenting så fick Chevymetal mycket väl godkänt på ljudet :)

Happ, har man varit i Ramsele idag då tillsammans med bror, Johanna och Björnta.

Vad är det första som händer, jo bilen är totalt strömlös. Batteriladdare? Har vi inte tid med! I med ett nytt batteri ur farsan trogna Audi 100, iväg och tanka och så på väg mot Ramsele.

Sexistiskt nog så frågade alla Björnta om bilen när vi parkerat, varför då? Bara för att han var den enda som hade skinnväst? I så fall ska jag också skaffa en!

Mina regummeringar höll på att driva mig till vansinne, de gnällde nästan konstant i fyra och en halv mil! Sedan gnällde de bara i gupp och skarpa kurvor, och såna finns det ju inte många av efter 331:an...

På utställningen hamnade vi bredvid en Bel Air -57, ägaren var av den putsande typen och höll på att leka med mitt kylarlock. Could have killed him. Sedan pratade han med Björnta om att han lekt med kylarlocket (grr! av två anledningar) och när han fick veta att det var min bil så frågade han "vad ska du göra åt det?", han hade sagt att han bytt kylarlock för att mitt nya passade bättre på hans fula, skabbiga gräsklipparmotor än min blanka, röda, vässade.

"Då kliver jag upp på taket ditt och dansar step." Han blev visst lite sur, men jag blev anti hela han när han rättade till trottoarhororna för att de hade fastnat i gräset... dessutom putsade han hela jäkla bilen efter att han parkerat. Så fin var den inte om man tittade närmare...

Jag hade inte ens tvättat Forden innan... Sista tvätten fick han samma dag som han värmenöp i Sollefteå. Det var i mitten av maj.

Innan vi åkte hem så tyckte den där halvskalliga typen att jag skulle putsa upp Forden. Blev anti igen och sade "Nä. Den är till för att köras med."

Dessutom verkade Forden längta hem till varmgaraget, låg så fint på 80 grader hela vägen hem och gick upp till 90 när vi cruisade inne i byn. Förut har han bara gått varm och jävlats. Kylarcement och växellådstätning is the shit!

Måste ligga på 95-100 för att få bästa kylningen på motorn, så vad gör man om man blir stoppad av polisen och har kört 100 på 50 eller 70-sträcka? "Nä, jag kan inte köra långsammare än 100, då kokar bilen!" Man får nog böter ändå...

Försöker lite halvdesperat få tag i lite färg så vi kan fortsätta måla på Forden, färgen jag köpte på mekonomen stämmer överens till 99,9% så den är jag nöjd med.

Nu är det bara så att på Mekonomen i Sollefteå finns det bara en person som blandar färg. Han har semester. Har ringt runt till alla andra Mekonomen i hela jävla länet och de säger "nä, vi blandar inte färg, men försök där". Jag har kunnat säga till varenda en som tipsat mig vidare "de gör inte färg".

Sista personen jag pratade med sade "nä, tyvärr har vi slutat med det för det blev för dyrt. Men jag vet att de gör färg i Sollefteå, har du möjlighet att åka dit?"

Ja, dumskalle, jag bor där! Men han har semester! Sade det åt den där personen också, och han tyckte det var genomkorkat att bara en person i hela jävla Västernorrland blandar färg.

Visst, det går att få tag i färg - men blir det rätt då? Nu har jag Mekonomens färgkod men ingen idiot som kan blanda till färgen. Så jag får så jävla vackert vänta till oktober, för det är väl först då han har jobbat ikapp alla ordar han lär ha fått under semestern.

Så... Volvo GT-grå, någon?

Fick ett brev om att Motorhistoriska Sällskapet vill ha mig som medlem och att man får någon tidning si och så många gånger om året.

Så här står det i brevet jag fick:

"Vi i Motorhistoriska Sällskapet (MHS) arbetar för att så många som möjligt av våra gamla fordon skall bevaras i originalutförande som ett rullande museum - till glädje både för Dig och för andra."

Hm... originalutförande.... Ähm, inte direkt :P

Min bil lämnade fabriken som Whimbledon white, med rödvit vinylinredning, 289:a med tvåportsförgasare och 3-petad manuell.

Nu har den en grå Volvo-lack, hijackers, aluminiumfälgar på radialdäck, vässad 302:a, fel växellåda, omklädd inredning, fyrportsförgasare, headers, stereo med USB och dunkadunk i hatthyllan, "pimpad" växelspak och BM-rött block och insug.

Funderade på att ringa upp MHS och fråga om jag fick bli medlem även fast min bil är allt anant än original, kollar man på deras försäkring ska det ju ta max en timme att återställa bilen till sitt ursprungliga utförande. På min bil tar det nog snarare ett år så vida man inte lämnar den till Overhaulin'.

Far min höll på att montera växellådans oljekylare häromkvällen, han skulle gnugga runt motorn ett par varv så att den fick pumpa upp någon olja. Saken är den att mitt röda lilla monster har fått nya svarta fina tändkablar och det sa "njö-njö-va-vroom!" och då var ändå inte gasstaget ditsatt så han kunde inte gasa den heller :P

Den bidde mycket lättstartad nu, tro om de gamla kablarna hade gjort sitt? ;)

Förhoppningsvis blir det Ramsele den 11:e, bror och Johanna ska åka med mig då. Bror min tyckte "ja men vi tar med oss Björnta så kan vi knuffa den till Ramsele om den stannar efter vägen!" Happ, tyckte jag, men då stannar den säkert vid Alderån där det är mördande uppåt åt båda hållen :P

Tittade på Pärlan igår, det är en del smarta men okonventionella lösningar på den :P

Bland annat: Fairlane 500-emblemet på bakskärmen har jag satt fast med epoxylim, grillen är lagad med svarta kattstrypare (buntband) och en tunn metallstång på baksidan för stadga, takbelysningen tänder man med en flipbrytare under instrumenteringen, på kardantunneln under instrumenteringen sitter också kompressorn till hijackersen, slangarna till den är klädda med svart tygslang så att de syns mycket mindre än de gjorde först, växelspaksknoppen är borta och min morbror tyckte att jag skulle försöka få tag i en originalhylsa av plast att sätta dit. Han sade det inte så jag hörde det, men pappa sade att jag skruvat dit muttrarna alldeles själv utan att någon annan varit inblandad så där kammade käre morbror hem noll. Dessutom hade vinylen lossnat på ena vad-det-nu-heter under instrumenteringen (bredvid där man har fötterna) och den blev fastsatt genom att fyratums högtalare borrades in och sattes fast på de där skivorna.