Två gånger är jag uppe i nu och det sägs ju att man alltid ska försöka med allt minst tre gånger innan man ger upp. Jag har alltså minst en gång kvar...
Vad jag snackar om? Jo, Audiägande givetvis.
I början av 2000-talet fick jag den lysande idén att övergå från betrodda, lättmekade och jävligt trista Volvos och istället köpa mig en 96:ans A4 fwd. Fick bli en trevlig liten mörkgrön avant med pigg turbosnurra på 180 cl. Lagom mycket utrustning, fina fälgar och en cockpit som verkligen gjorde allt för att få sin förare att trivas.
Allt var frid och fröjd och jag stortrivdes med min Ådi. De första fem dagarna. Sen la displayen till ACC:n av.
Jaja... var väl bara att byta den då. Fanns inte en skrot i hela landet som hade en sån liggande utan det blev till att beställa en från Audi. För fyndpriset 4500:-. Plus montering.
Knappt hade verkstaden fixat till displayen förrän generatorn packade ihop. Nytt verkstadsbesök, nya kostnader.
Därefter gick en bakfjäder av, batteriet behövde bytas, AC:n läckte och Ådin käkade däck som en galning på grund av felaktig hjulinställning.
När jag, efter ungefär ett och ett halvt år, bestämde mig för att sälja härket hade den kostat mig i runda slängar 30 st fyrsiffriga sedlar i bara reparationer.
- "Aldrig mer Audi!!" berättade jag för mina vänner och alla andra som ville lyssna.
Åren gick och bilarna i min ägo varierade kraftigt. Volvo 760 GLE med all utrustning, en sprillans ny Hyundai Santa Fe Platina, en Ford Fiesta (dock som andrabil), en Jeep Wrangler (som fortfarande finns kvar) och slutligen en knallblå Golf TDI 4M.
När Golfen uppvisade tecken på allvarlig solbränna i skärmkanter, diverse balkar och längs hela tröskellådan på vänster sida beslöt jag mig för att det nu fick vara slut på mitt Audihat och att det var dags att prova en A4 av senaste generationen.
Efter åtskilliga timmar av googlade biltester på svenska, engelska, norska (och tyska, där mina fem års studier av det osexiga språket gjorde att jag åtminstone fattade vart tredje ord) bestämde jag mig för en TDI 170 Quattro Avant.
Nu blev det till att leta A4:or! Varje dag öppnades Blocketsajten upp till morgonkaffet och jag letade från norr till söder.
Kravet var en bil med få ägare, årsmodell 09 eller nyare, inte svart eller röd och helst från en bilfirma som lämnade bra begagnatgaranti.
Efter en månad hittade jag den. På en bilfirma bara tre mil från hemmet! Priset var ganska rätt, utrustningslistan på bilen var däremot rätt klen men skicket på den mycket bra. Den hade bara en ägare och var fullservad på Audi och nybesiktad. Dessutom i en av mina favvofärger - silvermetallic.
Efter en lång provkörning där ALLA funktioner och finesser hårdtestades började förhandlingarna. Redan initialt lyckades jag kapa 5000:- på priset men var inte riktigt nöjd ändå. Jag bestämde mig för att köra "sista-priset-kompis"-varianten och la ett bud som var 19.000:- under säljarens utgångspris.
Tre dagar senare ringde han upp mig, suckade, och gick med på mitt bud.
Jag åkte dit, prutade bort även registeringsavgiften på 400:- (nu började säljaren se lite förbannad ut) och körde hem i min tre år gamla Ådi.
Några dagar efteråt åkte jag in till Möller Bil i Örebro och lät dom titta på bilen och berättade vad jag gett för den. Efter att de kollat upp historiken på den, gått igenom skicket in- och utvändigt och provkört den blev deras kommentar;
- "Du har gjort ett fynd grabben!"
Kändes skönt. Att man ibland lyckas med nåt när det gäller bilköp.
Där är vi idag. Bilen är fortfarande ganska anonym och ser rätt alldaglig ut. Åtminstone så anonym och alldaglig en B8-kaross kan göra. Den är ju jäkligt snygg redan i originalutförande i mitt tycke.
Nu är det dags att uppgradera Ådin med trevligare fälgar (lutar starkt åt 20" Monaco Casino eller RS4, också 20"), ett sött litet trimchip och kanske toning av de fem bakre rutorna och blanksvart foliering av taket.
Det som redan fixats till är LED i nummerskyltsbelysningen (grymt lyft!), samtliga lampor i kupé- och bagageutrymme är också utbytta till LED (xenonvit 5000K), rostfria utblås, tygmattor fram och bak samt kromringar (nänä, blingringar heter det!) runt dimljusen.
Förhoppningsvis kommer min Ådi att skilja sig en hel del från den stora mängden tjänstebils-A4:or om några veckor. Eller månader. Dock inte år!
Följ gärna utvecklingen här på bloggen och på min bilsida.
Ha det gott alla bilfreaks, jänkegubbs och söta driftflickor.