Ganska intressant faktiskt det här med leta efter singlar.
Jag befinner mig inte riktigt där just nu men jag har funderat.
Och som valigt har jag inte kommit fram till någon slutsats över huvudtaget..
Men here it goes!!

Varför letar man så förbrilt efter den rätta..?
Varför kan man inte bara nöja sig med sitt eget sällskap?
Jo, detta ska jag tala om för dig!
Man tål inte sig själv!
Tanken på att spendera varje dag, resten av sitt liv med ingen annan än dig själv som sällskap är fruktansvärd!
Tänk så börjar man prata i gåtor?
Sätter på högern en annan strumpa så den ska få som den vill..

Nej kanske inte at det går så långt.¨
Då vill jag gärna rekomendera stark medecinering och att du ubndviker all mänsklig kontakt förutom med de som förser dig med mjuka vita tröjer där du får hålla om både dig själv och din.. Mjaa.. Andra hälft..

Oj, off track! :P
Vart var jag..?
Jo, singellivet...
Behöva äta med mamma och/eller pappa varje lördag
Sitta med sina bittra singelkompisar på krogen som nästan kan få en at bli homosexuell för det finns bara singlar i samma kön som du själv, annars hade du aldrig varit i denna situationen..

Men en dag du :P
Då kommer hon/han/den/det som gör dig överväldigad
Du trillar, slår bakhuvudet och du känner det inte ens
Du kan inte torka bort det fåniga leendet och du glömmer allt vad singlar/homosexuallitet (eller hetrosexuallitet för den delen) heter!
it's so fucking nice! :D

Så till alla vi/ni/oss singlar där ute..
SKAFFA HUND!!!!

P.s kom på att hunden har heller inget med detta att göra heller så jag gör en rättelse SKAFFA EN PARTNER!! D.s