Fan, vet inte ens om det blir ngn bra blogg detta...jag känner mig alldeldes tom i bollen efter allt jag upplevt denna påsken.....det räcker inte med Elmia...det räcker inte med det fina vädret, det räcker inte med ...ehh..ord?
Jag kommer förmodligen inte kunna bruka ord som:
"underbart",
"helt otroligt" eller..
" vad vill du jag ska säga"
.........mer utan å tänka på påsken -09....och nej, då pratar jag inte ens om Elmia.....
Jag pratar om mitt lilla , egentligen helgalna upptåg att dra upp till Hällekis och Ellen....jag fick ideen efter att pratat med Ellen efter Lofars hastiga försvinnande, insåg jag att efter allt hon gjort, och alla stödjade ord under mitt helvete, så var det en ypperlig chans att återbetala en liten del..
Jag la fram förslaget, att OM hon ville ha sällskap, då tittar jag upp, så enkelt var det!
Det hamna i god jord, och efter lite snack så var jag med på vad jag gav mig in i, direkt insikt i Ellens vardag, även till viss del med Embla....vilket visade sig knappast bli några större problem....
På Skärtorsdagen satt jag i bilen på väg emot Hällekis...detta var ett stort steg för mig, ALDRIG förr hade jag lämnat huset så många dagar vind för våg......visserligen var grannen förvarnad ang min frånvaro, fast under det samtalet började jag fundera på om det var rätt person för uppdraget, då han undrade vart jag hållt hus de senaste veckorna...........
Med tanke på alla som rände här förra helgen, syftar nog mest på inbrottstjuvarna på Torsdagen, och de damm-solande kriminella elementen på Lördagen, som han inte ens märkt av.........
Oavsett vilket.....nu var jag på väg mot Hällekis..........
Bärnalt - Hällekis, en nätt liten sväng på 34 mil, enkel väg....
Resan gick bra, tog det lilla lugna, var inom markaryd och fikade med Johan och Angelica...sen var det att tugga mil....
Jag körde hemmifrån lite efter 15 på Skärtorsdagen, och anlände till Hällekis vid 19 tiden...Ellen hade gissat på 19.30... så helt ute å reste var hon inte, visserligen innefatta min resa ett kisse-stopp med, grymt skämmigt att behöva erkänna det, men nu är det gjort iallafall...
Efter å ha blivit välkommnad på parkeringen av Ellen gick vi upp till hennes lägenhet där en liten Påskkärring uppenbarade sig, lite reserverat, men ändå ganska frammåt...Vi hälsade på varran, jag överlämmna ett presentkort på godisplanet, mest som en liten påskpresent, och även en lite försenad födelsedagspresent, hade tänkt köpa ett påskägg, men som Ellen sa, så hade hon redan fått en hel del påskgodis...
Detta var ju taktiskt sett bättre, nu måste dom bägge tiita ner här ju;)
Kvällen fortsattes med lite kakbak,Ellen och Embla lärde mig hur man gör muffins, eller åtminstone hur man rör ihop torr varorna....smeten fixade Embla själv, och se lärde vi oss att man inte kan ha muffinsmet i för små formar, och att blandar en marshsmallows i smeten och kör in det i ugnen, blir det inte så värst bra, men riktigt kladdigt ;)
Efter muffinsbak-knaset så blev det dags för kvälls mat, denna intogs tillsammans i soffan....framför filmen ARN tempelriddaren.....Efter det lite småprat, och sen sova......
Ärligt talat är jag så fullbankad av intryck, så det är skitsvårt att skriva ngt detaljerat, och skulle jag ändå försöka ge er en detaljerad beskrivning av helgen skulle det förmodlogen inte funka ändå, så här nedan får det bli lite förenklat bara...
Detta är en av de svåraste bloggar jag skrivit på mkt länge, men i stora drag har jag nog insett hur skönt det kan vara att lämna alla vardagens måsten, och åka bort och delta i någons annans liv en stund, för om det är ngt Ellen har, så är det ett liv..
Men med den enkla beskrivningen från mig att hela bygden, hela Kinnekulle, och både Ellen å Embla är helt underbara, det kan nog sammanfatta det mesta..... helt enkelt vet jag inte vad som stämmer bäst..... Är det Kinnekulle som skänker liv till Ellen, eller är det Ellen som skänker liv till Kinnekulle??
Under mina dagar uppe hos Tjejerna tillbringades en stor del i min bil, det blev åtskilliga mil på Kinnekulle, men även Lidköping, Mariestad,Skövde,Töreboda, och säkert flertalet andra ställen som jag glömt namnet på.....Stenbrott, efter stenbrott, stenhuggerier, gamla hamnar, fågeltorn, fina hus, gamla hus, hus till salu, och historier om hus......det tog allri slut...det ena bättre än det andra....allt blandat i en salig blandning av skratt, trevligt sällskap, och underbara försommar dagar.......
Sista dagen innan hemfärd så blev det tom ett litet mini kalas för mig som Ellen och Embla hade styrt ihop, det uppskattades till tusen, det ska ni veta!, för er som undrar fyllde jag 32 år i tisdags, dvs dagen efter jag körde hem....
Våfflor och grädde och sylt........och KAFFE!!
Vad jag ska säga?, kan bara säga att det var underbart, och här är en inbiten skåning som tänker göra Kinnekulle fler besök, men givetvis även besöka Ellen, Embla ,och Missan...
Det är ingen nyhet för er bloggläsare hos Ellen, men för en skåning som mig blir det rätt starkt när man upptäcker att man bor med naturen som granne...;)
Djur i trädgården.....11 st räknade vi fram..;) dock ej i bild
Naturen var som sagt obeskrivlig.......t.o.m en hamnkran kunde nästan bli dold av skönheten.....
En DÅLIG mobilbild på utsikten från Kinnekulle.......
Vem vill gå å lägga sig när man ser sånna här vyer? kan bara finnas på en plats på jorden......
Tre ting som jag uppskatta under min vistelse i Hällekis....
Trapporna uppför "kleven"...syns dåligt, men trappan delar sig som ett Y, den till höger går upp till en grotta med en källa med dricksvatten, den till vänster går upp till bla en utsiktsplats där vi satt oss och fikade...trevligt, men pinsamt jobbiga trappor.......
Embla på språng över ängen efter å ha kollat upp ett klätterträd......helmysig unge!!
Som alla sagor så hade även denna vistelse ett slut hehe...en bild tagen på fika paus i Mullsjö på hemvägen...
jag har säkert glömt tusen detaljer, och en miljon händelser.......och Elmia vistelsen på söndagen har jag medvetet utelämnat.....detta överglänser det totalt ändå.....
de totala distansen hamna på 153 mil ToR Bärnalt.....men det var värt varrenda cm!!