Skulle ju fortsätta berätta om helgen, men jag måste bara få ur mig lite ilska och frustration. Hade spekulanter här igår och kollade på 850:in. Många har mailat och jag har skickat mycket bilder även med skadorna och varit så ärlig som möjligt med bilen, vill helst bara ha hit folk som faktiskt är intresserade, har inte ork och tid och krångla med däcksparkare.
Bilen det hela handlar om. En av de billigaste körklara på blocket av sin årsmodell och modell i Sverige. Säkert inte den sämsta av alla 850:is, men troligen inte den bästa heller med tanke på prissättningen...
Men så var det den här tjejen, hon mailade först och frågade om bilen var kvar. Jag svarade enkelt att "ja den är den", utan att maila bilder eller berätta mer om bilen, eftersom hon inte frågat efter något. Några dagar senare kom det ett bud på 14 000. Bilen är annonserad för 20 000. Avvaktade med att svara då jag räknade med att en av spekulanterna ska komma till helgen.
Igår ringde tjejen och undrade om hon fick pruta en del och komma samma kväll och hämta bilen. Jodå, det var väl okej. Fortfarande inga mer frågor om bilen. Hon ringde när de åkte, och hon åkte från en plats dit vi brukar köra lagligt på 1,5-2 timmar beroende på trafiken. Då frågade hon också om det fanns CD-spelare i bilen... Efter drygt tre timmar kom de. Fyra personer i en Seat. Tjejen och hennes kille som skulle ha bilen tillsammans, en chaufför till andra bilen och en tjej som sällskap. Så långt allt väl.
Vi gick runt och visade vart Volvon stod, och då börjar en av killarna tramsa sig och klanka ner på allt. Jo, men en 850 som är 18 år gammal BRUKAR väl vara som en ny bil i bilhallen? Vi sa inget, men bytte blickar jag och sambon. Sambon erbjöd dem nycklarna. Kaxkillen muttrade något i stil med "det ska väl till att skrotet startar överhuvudtaget". Sambon svartnade i synen, slängde in nycklarna i framsätet och meddelade att han fanns vid garaget om de ville köpa bilen. Sedan gick han. Själv var jag tvungen att gå in och lägga barn så jag var redan på väg därifrån när jag hörde vad som hände lite i "öronvrån".
Tänkte att det löser sig väl, jag vet att gubben har extremt svårt med kaxiga typer som bara dummar sig. Men de tittar väl på bilen och avgör om de vill ha den eller inte.
Icke! Kaxtypen kånkade fram en jättelik låda och började koppla in massa saker till motorn för att läsa felkoder och greja!!! Efter en stund visslar han efter sambon som knatar dit för att se vad det är frågan om. Då har kaxmuppen lyckats tända lambdalampan som aldrig tidigare lyst (bilen är nybesiktigad utan problem) och säger bara att "Lambdalampan lyser så antingen tar du ner priset som fan eller så åker vi." "Jamen åk då!" sa sambon, och det fick de vackert göra.
Kändes lite taskigt, de som skulle ha bilen var inte otrevliga, men eftersom resesällskapet var det blev det bara helt bakofram alltihop. Sambon blev avog direkt när han började kaxa sig och sedan fanns det liksom inget utrymme för förhandling kvar.
Problemet är att jag nu har en bil till salu där lambdalampan lyser! Jag blir bara så trött! Vad i helskotta är det han har pillat på? Eller är det ett knep för att få oss att släppa bilen billigt? Har inte ens lyft huven och kollat idag, blir bara så less och trött.
Idioter!!! Visst kan man tycka att en bil är dålig eller inte motsvarar förväntningarna, men har inte säljaren blåst en genom falska svar på de frågor man haft har man ingen anledning att vara otrevlig, det vinner man ju inget på, varken som köpare eller säljare!
Brukar vanligtvis inte släppa iväg folk utan att erbjuda fika, men i det här fallet var det inget alternativ. Tyvärr.
Jaja, får hoppas att jag får bilen såld i alla fall, är rätt trött på att ha den på gården och dessutom skulle det vara trevligt att få loss lite pengar!
// Ellen *smågrinig* :)